"Individualiseringen har gått för långt. Utveckling sker i socialt samspel med andra"
Referat från paneldebatten på Freinetrörelsens 30-årsjubileum
Programmet för Freinetrörelsens 30-årsjubileum avslutades med en paneldebatt. I panelen deltog Ann Pihlgren, Inger Nordheden, Karin Dahl och Lars Lindström. Debattledare var David Almlöf.
Nedan följer ett referat från debatten.
David inledde debatten med en kort presentation från en artikel av Lars Kernell som handlar om hur vi läser Freinet idag. Panelen fick frågan om Kernells påstående ”Det som var konservativt på 60-talet kanske är viktigt för barnen idag” stämmer och om Freinets konstanter håller.
Panelen menade att man måste betrakta olika situationer utifrån olika sammanhang med ett öppet sinne. Karin Dahl pekade på hur synsättet på skolan har förändrats från Britt Mogårds tankar om att skolan ska fostra (Lgr-80) till att Jan Björklund har gått ut med att skolan ska straffa. För att barn ska växa krävs goda relationer och ett bra samspel mellan lärare och elever. Idén att skolan ska fostra är mycket mer komplex än att skolan ska straffa och kräver mycket mer av pedagogerna. Skolan ska vara en bro till samhället.
För Freinet var strukturer mycket viktiga, påpekade Inger Nordheden, och inte alls någon flummig pedagogik så som vi gjorde på 70-talet. Barnen behöver få tydlighet i vad de ska kunna. Betyg säger inte vad man kan utan eleverna behöver istället få bevis på vad de faktiskt har lärt sig.
Freinet sa följande om föreläsningar: ”Barnen tycker inte om att höra föreläsningar från katedern.” Panelen ansåg att eleverna behöver undervisas både i föreläsningsform och att arbeta själva. Ann Pihlgren nämnde en bok om Piagets och Vygotskijs barndom, där Piaget lärde sig att vara ensam med sina egna tankar och Vygotskij ständigt var i samtal med andra personer. Skolans uppgift är att träna båda sätten.
Inger Nordheden menade att om barnen får välja själva finns en risk att de väljer det de redan kan. Barn måste ha utmaningar för att utvecklas. Karin påpekade att individualiseringen har gått för långt. Utveckling sker i socialt samspel med andra.
För Freinet var även samspelet mellan skola och samhälle viktigt, påtalade Lars. Det är viktigt att pedagogiken anpassas till det samhälle vi lever i. På Freinets tid var Folkbildningstanken viktig.
Publiken undrade om man ska ha friskolor eller inte och undrade över risken att Freinetskolorna försvinner om man inte har stora koncerner.
Ann svarade att innehållet i skolan är intressantare än associationsformen. Freinetskolan bygger inte på samma idé som andra friskolor. Karin pekade på att man måste sträva efter små skolor med lärarkollegier som leder skolorna. Om man växer till en stor koncern är det risk att man försvinner i all byråkrati, att man tappar ansvar för barnen och istället får ansvar mot koncernen. Att man måste klara budgeten istället för att se hur det går för skolorna.
Antalet Freinetskolor har breddats genom att det finns fler friskolor. Publiken undrade kring risken att Freinetrörelsen ska betraktas som en sekt.
Ann svarade att alla skolor får statlig subvention. Freinet är viktigt och en protest mot en konventionlös statlig skola. Morgondagens skola skapar morgondagens samhälle. För varje politisk inriktning finns en pedagogisk falang och idéer måste brytas mot varandra. Freinet är en kooperativ friskola, men förknippas med friskolorna generellt. Friskolorna är inte så homogena, Kunskapsskolan har t ex inte någon pedagogisk ideologi.
Publiken undrade över risken att förlora elever på grund av olika friskolor och hur Freinetrörelsen hanterar det. Panelen pekade på vikten av att nå ut till föräldrarna så de förstår hur bra Freinetskolorna är och att kvalitén måste vinna i långa loppet. En person i publiken sa att det är viktigt att marknadsföra Freinetskolorna för att få fler elever.
Lars Lindström tog upp risken med att bild, slöjd och andra övningsämnen försvinner på grund av att föräldrar är oroliga att barnen inte ska komma in på olika utbildningar. Han pekade på vikten av att verka i Freinets traditionella allsidiga bildningsbegrepp.
Ann menade att vi måste bli bättre att visa vad vi är bra på. Pendeln slår fort med snabba val. Freinets konstanter kanske måste omformuleras.
Inger sa att vi måste utgå från det samhälle vi lever i. Vi måste ha pedagogiska knep för att lära folk.
Karin påpekade att eleverna inte ska behöva vara rädda. I Freinetskolan upptäcker man konflikterna. Eleverna ska kunna våga säga vad de tycker och stå för sina åsikter, som hon menade är viktigare än att t ex kunna vissa ämnen.
Följande ord av Ann får avsluta referatet från paneldebatten:
”Det ska bli roligt att se de kommande 30 åren inom Freinetrörelsen”.
Nedan följer ett referat från debatten.
David inledde debatten med en kort presentation från en artikel av Lars Kernell som handlar om hur vi läser Freinet idag. Panelen fick frågan om Kernells påstående ”Det som var konservativt på 60-talet kanske är viktigt för barnen idag” stämmer och om Freinets konstanter håller.
Panelen menade att man måste betrakta olika situationer utifrån olika sammanhang med ett öppet sinne. Karin Dahl pekade på hur synsättet på skolan har förändrats från Britt Mogårds tankar om att skolan ska fostra (Lgr-80) till att Jan Björklund har gått ut med att skolan ska straffa. För att barn ska växa krävs goda relationer och ett bra samspel mellan lärare och elever. Idén att skolan ska fostra är mycket mer komplex än att skolan ska straffa och kräver mycket mer av pedagogerna. Skolan ska vara en bro till samhället.
För Freinet var strukturer mycket viktiga, påpekade Inger Nordheden, och inte alls någon flummig pedagogik så som vi gjorde på 70-talet. Barnen behöver få tydlighet i vad de ska kunna. Betyg säger inte vad man kan utan eleverna behöver istället få bevis på vad de faktiskt har lärt sig.
Freinet sa följande om föreläsningar: ”Barnen tycker inte om att höra föreläsningar från katedern.” Panelen ansåg att eleverna behöver undervisas både i föreläsningsform och att arbeta själva. Ann Pihlgren nämnde en bok om Piagets och Vygotskijs barndom, där Piaget lärde sig att vara ensam med sina egna tankar och Vygotskij ständigt var i samtal med andra personer. Skolans uppgift är att träna båda sätten.
Inger Nordheden menade att om barnen får välja själva finns en risk att de väljer det de redan kan. Barn måste ha utmaningar för att utvecklas. Karin påpekade att individualiseringen har gått för långt. Utveckling sker i socialt samspel med andra.
För Freinet var även samspelet mellan skola och samhälle viktigt, påtalade Lars. Det är viktigt att pedagogiken anpassas till det samhälle vi lever i. På Freinets tid var Folkbildningstanken viktig.
Publiken undrade om man ska ha friskolor eller inte och undrade över risken att Freinetskolorna försvinner om man inte har stora koncerner.
Ann svarade att innehållet i skolan är intressantare än associationsformen. Freinetskolan bygger inte på samma idé som andra friskolor. Karin pekade på att man måste sträva efter små skolor med lärarkollegier som leder skolorna. Om man växer till en stor koncern är det risk att man försvinner i all byråkrati, att man tappar ansvar för barnen och istället får ansvar mot koncernen. Att man måste klara budgeten istället för att se hur det går för skolorna.
Antalet Freinetskolor har breddats genom att det finns fler friskolor. Publiken undrade kring risken att Freinetrörelsen ska betraktas som en sekt.
Ann svarade att alla skolor får statlig subvention. Freinet är viktigt och en protest mot en konventionlös statlig skola. Morgondagens skola skapar morgondagens samhälle. För varje politisk inriktning finns en pedagogisk falang och idéer måste brytas mot varandra. Freinet är en kooperativ friskola, men förknippas med friskolorna generellt. Friskolorna är inte så homogena, Kunskapsskolan har t ex inte någon pedagogisk ideologi.
Publiken undrade över risken att förlora elever på grund av olika friskolor och hur Freinetrörelsen hanterar det. Panelen pekade på vikten av att nå ut till föräldrarna så de förstår hur bra Freinetskolorna är och att kvalitén måste vinna i långa loppet. En person i publiken sa att det är viktigt att marknadsföra Freinetskolorna för att få fler elever.
Lars Lindström tog upp risken med att bild, slöjd och andra övningsämnen försvinner på grund av att föräldrar är oroliga att barnen inte ska komma in på olika utbildningar. Han pekade på vikten av att verka i Freinets traditionella allsidiga bildningsbegrepp.
Ann menade att vi måste bli bättre att visa vad vi är bra på. Pendeln slår fort med snabba val. Freinets konstanter kanske måste omformuleras.
Inger sa att vi måste utgå från det samhälle vi lever i. Vi måste ha pedagogiska knep för att lära folk.
Karin påpekade att eleverna inte ska behöva vara rädda. I Freinetskolan upptäcker man konflikterna. Eleverna ska kunna våga säga vad de tycker och stå för sina åsikter, som hon menade är viktigare än att t ex kunna vissa ämnen.
Följande ord av Ann får avsluta referatet från paneldebatten:
”Det ska bli roligt att se de kommande 30 åren inom Freinetrörelsen”.