Hur fungerar meritpoäng?
Nya regler för att komma in på högskolan på gång
Den nya regeringen föreslog under våren nya regler för antagning till Högskolan. Idag ger betyget G 10 poäng, VG 15 och MVG 20. Alla poäng i alla kurser läggs ihop och delas sedan med antalet kurser. För den som har MVG i alla ämnen är det alltså möjligt att uppnå 20 poäng.
Efter flera års diskussioner om taktikval, särskilt inom de kurser som eleverna själva kan välja, har regeringen nu beslutat att vissa kurser kan ge extra poäng så kallade meritpoäng. Nyordningen kommer att gälla från 2010 men alla som läst meritkurser sedan 2000 har rätt att tillgodoräkna sig dessa. Den som väljer de kurser som ger meritpoäng kan från 2010 få 2,5 extrapoäng och som högst är det då möjligt att få 22,5 poäng.
Vilka kurser
Syftet med de nya reglerna är att få fler elever att läsa språk, matematik och fördjupa och specialisera sig inom det område programmet omfattar. Normalt ger en meritgivande kurs 0,5 extra poäng och det har ingen betydelse vilket betyg man får så länge det är minst godkänt. Man anser att de som får höga betyg redan belönats i systemet. Men hur har man då mer i detalj tänkt sig systemet?
Moderna språk
Den som läser moderna språk, det har ingen betydelse vilket, steg 3 och 4 får för varje steg 0,5 extra poäng. Läser man dessutom steg 5 får man ytterligare 0,5 poäng och den som läst steg 5 i ett språk och dessutom har steg 2 i ett annat språk får ytterligare 0,5 poäng. Om steg 3 behövs för att bli behörig till högskolan får man 1 poäng extra om man läser steg 4.
Kanske lite krångligt men man kan säga att för varje extra språkkurs får man 0,5 poäng och maximal 2 poäng i modrna språk.
Matematik
Den som läser matematik ett steg över kraven för inriktningen får 0,5 poäng och den som läser ett steg till får ytterligare 0,5 poäng, maximalt 1 poäng.
Engelska
Alla som läser Engelska B får 0,5 poäng och fortsätter man med Engelska C får man ytterligare 0,5 poäng.
Fördjupning och specialisering
Den som läser 100 poäng inom detta område får 0,5 poäng och en kurs på 50 poäng ger 0,25 meritpoäng. Man han som högst få 1 meritpoäng inom detta område.
I förarbetet till förslaget är man medveten om att det nya systemet kan leda till problem på mindre skolor där det kan vara svårt, för att inte säga omöjligt, att erbjuda eleverna meritgivande kurser av ekonomiska skäl. Men trots detta anser man att det för landets framtid är av största vikt att elever som läser mer avancerade och svårare kurser belönas.
Hur klarar Vasa förändringarna
För Vasaskolan kommer det nya systemet inte att innebära några problem, snarare tvärtom. Redan nu finns kurser upp till steg 5 säger en av språklärarna och om antalet elever i dessa grupper blir lite större är det bara en fördel.
Vilka språk kan det handla om.
-Tyska, franska, spanska, italienska, ryska och kinesiska, sedan får vi väl se hur man tänker när det gälller latin ett viktigt språk även om det inte räknas bland de moderna.
När det gäller engelska läser alla redan B-kursen och har alltså en halv meritpoäng och en stor del av skolans elever läser också C -kursen.
Inte heller i matematik kommer skolan att få några problem. Redan nu finns matematik A, B, C, D och E samt disktet matematik i kursplanerna.
När det gäller fördjupning och specialisering är regeringen något svävande, men skolan har kurser som faller inom detta område inom alla program.
De nya reglerna gör att det inte räcker att välja, det gäller också att välja rätt inför sina fortsatta studier.
»utbildningsdepartementet
Efter flera års diskussioner om taktikval, särskilt inom de kurser som eleverna själva kan välja, har regeringen nu beslutat att vissa kurser kan ge extra poäng så kallade meritpoäng. Nyordningen kommer att gälla från 2010 men alla som läst meritkurser sedan 2000 har rätt att tillgodoräkna sig dessa. Den som väljer de kurser som ger meritpoäng kan från 2010 få 2,5 extrapoäng och som högst är det då möjligt att få 22,5 poäng.
Vilka kurser
Syftet med de nya reglerna är att få fler elever att läsa språk, matematik och fördjupa och specialisera sig inom det område programmet omfattar. Normalt ger en meritgivande kurs 0,5 extra poäng och det har ingen betydelse vilket betyg man får så länge det är minst godkänt. Man anser att de som får höga betyg redan belönats i systemet. Men hur har man då mer i detalj tänkt sig systemet?
Moderna språk
Den som läser moderna språk, det har ingen betydelse vilket, steg 3 och 4 får för varje steg 0,5 extra poäng. Läser man dessutom steg 5 får man ytterligare 0,5 poäng och den som läst steg 5 i ett språk och dessutom har steg 2 i ett annat språk får ytterligare 0,5 poäng. Om steg 3 behövs för att bli behörig till högskolan får man 1 poäng extra om man läser steg 4.
Kanske lite krångligt men man kan säga att för varje extra språkkurs får man 0,5 poäng och maximal 2 poäng i modrna språk.
Matematik
Den som läser matematik ett steg över kraven för inriktningen får 0,5 poäng och den som läser ett steg till får ytterligare 0,5 poäng, maximalt 1 poäng.
Engelska
Alla som läser Engelska B får 0,5 poäng och fortsätter man med Engelska C får man ytterligare 0,5 poäng.
Fördjupning och specialisering
Den som läser 100 poäng inom detta område får 0,5 poäng och en kurs på 50 poäng ger 0,25 meritpoäng. Man han som högst få 1 meritpoäng inom detta område.
I förarbetet till förslaget är man medveten om att det nya systemet kan leda till problem på mindre skolor där det kan vara svårt, för att inte säga omöjligt, att erbjuda eleverna meritgivande kurser av ekonomiska skäl. Men trots detta anser man att det för landets framtid är av största vikt att elever som läser mer avancerade och svårare kurser belönas.
Hur klarar Vasa förändringarna
För Vasaskolan kommer det nya systemet inte att innebära några problem, snarare tvärtom. Redan nu finns kurser upp till steg 5 säger en av språklärarna och om antalet elever i dessa grupper blir lite större är det bara en fördel.
Vilka språk kan det handla om.
-Tyska, franska, spanska, italienska, ryska och kinesiska, sedan får vi väl se hur man tänker när det gälller latin ett viktigt språk även om det inte räknas bland de moderna.
När det gäller engelska läser alla redan B-kursen och har alltså en halv meritpoäng och en stor del av skolans elever läser också C -kursen.
Inte heller i matematik kommer skolan att få några problem. Redan nu finns matematik A, B, C, D och E samt disktet matematik i kursplanerna.
När det gäller fördjupning och specialisering är regeringen något svävande, men skolan har kurser som faller inom detta område inom alla program.
De nya reglerna gör att det inte räcker att välja, det gäller också att välja rätt inför sina fortsatta studier.
»utbildningsdepartementet