Musik. Jack Johnson
Sleep Through the Static
När Jack Johnson slog igenom gjorde han det inte på det gamla konventionella sättet. Med några nya spår och några gamla ombads han skriva soundtracket till den animerade filmen Nicke Nyfiken, och innan någon hann säga smygsuccé hade den Hawaii-födda trubaduren sålt över en miljon album. Sleep Through the Static är Jack Johnsons fjärde soloalbum, och även om det till stor del fortsätter på den väg hans tidigare arbeten har stakat upp vågar han också utforska nya instrument, och nya sätt att uttrycka sig på. Sleep Through the Static är helt enkelt ett grymt bra album.
Som vanligt är det akustisk gitarr som står i centrum när Jack Johnson drar på sig trubadurskruden, och med flinka fingrar och ett skarpt öga för komponering har han lyckats skapa en skiva där varje spår lockar lyssnaren till att spontantralla sig genom vardagen. På vissa av spåren figurerar även piano, ukulele och munspel, vilket kanske kan uppröra gamla fans som enbart vill höra Jack med gitarr och trummor i bakgrunden men på det stora hela innebär en förbättring av soundet. Det är inte lika mjukt som hans tidigare album, men minst lika bra om inte bättre - "If I had Eyes" och "Go on", förmodligen de två starkaste låtarna på skivan, är klara bevis på detta.
Jack Johnson har tagit sig friheten att pröva nya saker och förändra sitt koncept något, och lyckas på så sätt nå ut till nya lyssnare samtidigt som han knyter an till de som har varit med från början. Om du fick ta med dig ett och bara ett album till en öde ö, rekommenderar jag att du tar med dig det här - inget album släppt i år är lika hängmattevänligt som Sleep Through the Static.
Som vanligt är det akustisk gitarr som står i centrum när Jack Johnson drar på sig trubadurskruden, och med flinka fingrar och ett skarpt öga för komponering har han lyckats skapa en skiva där varje spår lockar lyssnaren till att spontantralla sig genom vardagen. På vissa av spåren figurerar även piano, ukulele och munspel, vilket kanske kan uppröra gamla fans som enbart vill höra Jack med gitarr och trummor i bakgrunden men på det stora hela innebär en förbättring av soundet. Det är inte lika mjukt som hans tidigare album, men minst lika bra om inte bättre - "If I had Eyes" och "Go on", förmodligen de två starkaste låtarna på skivan, är klara bevis på detta.
Jack Johnson har tagit sig friheten att pröva nya saker och förändra sitt koncept något, och lyckas på så sätt nå ut till nya lyssnare samtidigt som han knyter an till de som har varit med från början. Om du fick ta med dig ett och bara ett album till en öde ö, rekommenderar jag att du tar med dig det här - inget album släppt i år är lika hängmattevänligt som Sleep Through the Static.