RAPPORT FRÅN RIDEF I MEXIKO 2008
RAPPORT FRÅN RIDEF I MEXIKO 2008
Jag var en av de sju svenskar som reste till Metepec i Mexiko för att delta i Freinetrörelsens internationella möte. Detta var mitt åttonde Ridef. Det är alltid lika roligt att delta, många av deltagarna återser jag varje gång. En av de jag träffat många gånger är Dana. Första gången jag träffade henne var i Frankrike 1992. Då bodde hon i Rumänien men nu har hon emigrerat till Canada. Här står hon och jag utanför ingången till den Holidaycamp där vi bodde i Metepec.
En av mina bästa upplevelser på Ridef:et fick jag i samband med vår utflyktsdag. Då var jag med och besökte några skolor som var involverade i alfabetiseringskampanj. Puebla är ett distrikt som har en lång tradition av alfabetiseringskampanj för indianer i området. Egentligen är tanken att det är de vuxna som ska få gå i skola och lära sig läsa. En av de skolor vi besökte ser ni på bilden. I den gick det nästan bara barn, 12 elever, den yngsta såg ut att var ca 3 år och den äldsta var nog ca 35.
Alla skolorna använder sig av samma metodik, varje lektion följer ett visst mönster. Lektionerna ser likadana ut på de olika skolorna. Man använder sig av en metod som kallas den ”Kubanska metoden”. Den är inspirerad av Freire och är egentligen anpassad för vuxna analfabeter. Man utgår från stavelser och varje bokstav får en siffra. Vissa lärare är utbildade och andra inte. Eleverna går ca 3-4 månader i skolan. Jag ville inte fråga om de lärde sig läsa på den korta tiden. Det hade känts lite ofint.
På bilden nedan förklarar läraren hur hon undervisar.
Jag var en av de sju svenskar som reste till Metepec i Mexiko för att delta i Freinetrörelsens internationella möte. Detta var mitt åttonde Ridef. Det är alltid lika roligt att delta, många av deltagarna återser jag varje gång. En av de jag träffat många gånger är Dana. Första gången jag träffade henne var i Frankrike 1992. Då bodde hon i Rumänien men nu har hon emigrerat till Canada. Här står hon och jag utanför ingången till den Holidaycamp där vi bodde i Metepec.
En av mina bästa upplevelser på Ridef:et fick jag i samband med vår utflyktsdag. Då var jag med och besökte några skolor som var involverade i alfabetiseringskampanj. Puebla är ett distrikt som har en lång tradition av alfabetiseringskampanj för indianer i området. Egentligen är tanken att det är de vuxna som ska få gå i skola och lära sig läsa. En av de skolor vi besökte ser ni på bilden. I den gick det nästan bara barn, 12 elever, den yngsta såg ut att var ca 3 år och den äldsta var nog ca 35.
Alla skolorna använder sig av samma metodik, varje lektion följer ett visst mönster. Lektionerna ser likadana ut på de olika skolorna. Man använder sig av en metod som kallas den ”Kubanska metoden”. Den är inspirerad av Freire och är egentligen anpassad för vuxna analfabeter. Man utgår från stavelser och varje bokstav får en siffra. Vissa lärare är utbildade och andra inte. Eleverna går ca 3-4 månader i skolan. Jag ville inte fråga om de lärde sig läsa på den korta tiden. Det hade känts lite ofint.
På bilden nedan förklarar läraren hur hon undervisar.
Det är obligatoriskt att gå i skolan i Mexiko, men den person jag frågade sa att regeringen brydde sig inte så mycket om inte alla kom till skolan. Den organisation jag träffade åkte ut i byarna och värvade elever.
Denna dag var mycket intressant. När det var dags för lunchrast bjöds eleverna på chips och juice. De blev då också lite mer oblyga och ville gärna bli fotograferade av oss.
De skolor vi besökte påminde inte så mycket om våra. Här nedan ser ni två av dem. Den till vänster berättade läraren stolt att hennes man hade byggt.
Denna dag var mycket intressant. När det var dags för lunchrast bjöds eleverna på chips och juice. De blev då också lite mer oblyga och ville gärna bli fotograferade av oss.
De skolor vi besökte påminde inte så mycket om våra. Här nedan ser ni två av dem. Den till vänster berättade läraren stolt att hennes man hade byggt.
