Gävlegata uppkallad efter en fisk
Söder om skolgården mellan Vasaskolan och Flanör löper Ruddammsgatan. Vi har frågat elever om namnets bakgrund men det var inte många som kunde räkna ut hur gatan fått sitt namn så vi skall se närmare på saken.
Rudan är inte någon av de vanligaste fiskarna i landet och betraktas inte längre som en matfisk. Under 1700-talet beskrev den svenska kokkonstens moder, Kajsa Warg, hur man på bästa sätt skulle tillaga en ruda. Använde man en del muskot kunde den tydligen bli ganska njutbar. Under senare tid har fisken mest metats i sjöar och vattendrag men den har mest använts som kattmat och som agn vid gäddfiske.
Under matbristen under andra världskriget då man drygande ut kosten men både kråkor och grävlingar kom rudan åter till användning. Man rekommenderade att den åts stuvad med en hel del kryddor.
Första delen av gatunamnet kommer alltså från fisken rudan.
Men dammen då?
För att förstå hela namnet söker vi upp en gammal karta i Vasaskolans arkiv, en kopia av Stenklyfts karta som visar hur staden såg ut 1706. Staden var vid denna tid inringad av ett staket och där den norra delen av detta staket låg har vi idag Staketgatan. För att komma in i staden från norr måste man passera Norrtull som låg mellan Vasaskolan och Teatern idag. Det var bland annat bönder som skulle in i staden för att sälja sina varor som betalade tull.
Som kartan visar var större delen av området mellan ån och Staketgatan obebyggd och användes som kolgårdar eller trädgårdsland av stadens innevånare. Längst mot väster, inte långt från Västertull fanns en liten damm och i den dammen odlade man sina rudor för att utöka kosthållet, men de var ju också fina att titta på dær de simmade i dammen..
Dammen och bäcken väster i staden är sedan länge borta liksom rudorna, men de lever vidare i gatan vid Vasaskolan som uppkallades efter en fisk.