Ungdomar i Läroböcker


David Nilsson 2009-08-12

Då och då genomför Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) granskningar av hur homosexuella, bisexuella och transsexuella människor beskrivs i skolans läroböcker. Om dessa grupper framställs på ett nedvärderande sätt, kan förlagen och skolorna räkna med kritik. RFSL:s granskningar brukar bli mycket uppmärksammade.
Låt oss se hur gruppen ungdomar presenteras i en helt vanliga lärobok för gymnasieämnet psykologi. Den heter kort och gott ”Psykologi”, är författad av Martin Levander och Cornelia Sabelström Levander, utgiven av välkända Natur & Kultur och tryckt 2008. Såhär skriver författarna på sidorna 201–203:
”Många tonåringar testar också omgivningens gränser. Hur långt kan jag gå innan någon stoppar mig? Det kan vara påfrestande för omgivningen, som förstås måste sätta gränser i olika sammanhang [---] Skillnaden är att tonåringar saknas den erfarenhet som de vuxna har. Det kan leda till att de unga ibland drar för långtgående slutsatser av sina teorier. Eftersom de unga har mindre erfarenhet av det ’verkliga livet’ har de ibland svårt att kompromissa.”
Bilden av ungdomar som läroboken förmedlar till massor av gymnasieelever är precis så självgod, nedsättande och vuxet uppblåst som man kan vänta sig av två vuxna författare. Låt oss titta på några viktiga punkter och samtidigt blottlägga vilka ungdomsfientliga värderingar som ligger till grund för texten.
Att tonåringar testar gränser är ett klassiskt uttryck som formulerats av vuxensamhället. Det uttrycket säger, är att ungdomars åsikter och ageranden inte har något värde i sig, eftersom de bara är ett ”test” av de sanningar som vuxensamhället slagit fast. Själva ordet test betecknar ju i sig att det inte finns något allvar bakom – det är bara ett ”test”. Alltså behöver vuxna inte ta hänsyn till ungdomars åsikter och synpunkter. De är bara ”test” utan någon substans. Trots det kan det vara ”påfrestande för omgivningen”, påpekar författarna. Stackars omgivning! Tänk att behöva höra andra människors åsikter. Visserligen människor som är yngre och därmed mindre värda men ändå ... Man förstår av texten att vuxna har kan ha det tufft med dessa ungdomar som för fram sina åsikter och ”testar” vuxenvärlden. Stackars, stackars vuxenvärld! Men det klart – den kan ju alltid ”sätta gränser” och det gör den så gärna så. Någon måtta får det ändå vara, tycker våra läroboksförfattare.
Mytbildningen kring ungdomars avsaknad av erfarenhet är omfattande och vida spridd. Likt en hydra har den så många huvuden att medan du hugger av tre stycken, har redan sex till växt fram bakom din rygg. Till och med många ungdomar själva accepterar denna vanföreställning om ungdomars underlägsenhet i erfarenhet. Men vad är erfarenhet egentligen? Ungdomar saknar erfarenhet av ”det ’verkliga livet’”, fastslår läroboken. Se där. Vad kan då det ”verkliga livet” bestå av som ungdomar tycks vara helt omedvetna om? Kan det vara jobb? Knappast. Majoriteten av ungdomar (låt oss säga 13–19 år gamla) sommarjobbar, jobbar vid sidan av skolan, betalar skatt, deklarerar och har en egen ekonomi. Många ungdomar är långt mer beresta än sina åldrande föräldrar. De har erfarenhet av långa kompisrelationer och djupa kärleksförhållanden med alla den glädje och de bekymmer som medföljer. Ungdomar har erfarenhet av att göra egna val som konsumenter och val av inriktningar, språk, gymnasieprogram, skolor och fritidssysselsättningar. Frågan är vad vuxna har så himla mycket mer erfarenhet av, att de är totalt överlägsna ungdomar?
Jag tror inte denna lärobok är unik på något sätt i sin framställning av ungdomar. Liknande exempel går säkert att finna i varje lärobok i psykologi. Samtidigt är det naturligt, då det är vuxna som hållit i pennan och – medvetet eller omedvetet låtit sitt hat och sin avundsjuka mot ungdomar komma fram. Syftet är detsamma som alltid i vuxensamhällets agenda – håll ungdomarna borta från makten och försök göra dem passiva och lydiga. Vänner av ungdomars rättigheter kan bara hoppas att ungdomarna själva genomskådar dessa försök till manipulation och kontroll från vuxenvärldens sida – och att det kladdar över liknande avsnitt i sina skolböcker så gott det går!

David Nilsson, Visby