I valet och kvalet
Prisbelönat arbete från Vasa
”I valet och kvalet” kallades ett examensarbete om elevers valstrategier inför gymnasievalet i Gävle som Fredrik Björn och Johan Karlström genomförde förra året.
Ett av arbetets motiv var att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte var att på lokal nivå undersöka vilka faktorer som eleverna tyckte var viktigast för deras val av gymnasieutbildning.
En av slutsatserna var att eleverna själva i stor utsträckning ansåg att valet av skola och program är deras eget. Studien styrker dessutom de teorier som gör gällande att skolornas profilering och marknadsföring av sig själv betyder en hel del för valet.
Två andra slutsatser som studien påvisar är att det är vanligt att eleverna ändrar sitt preliminära gymnasieval samt att nästan nio av tio elever hävdar att de inte skulle byta skola, även om exakt samma utbildning erbjöds på någon av de andra skolorna. Detta kan tolkas som att en mycket stor andel av eleverna anser att skolan i sig faktiskt är viktigare än programinriktningen.
Valet till gymnasieskolan är komplext och intrikat. Resultatet pekar på att det är en mängd
olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar de blivande gymnasieeleverna i deras val av
skola och/eller inriktning.
Ser vi till Vasaskolan var det särskilt, språkutbudet, de internationella kontakterna samt föreningarna som lockade förutom programutbudet. En aktuell fråga om datorer till eleverna togs även upp i undersökningen och slutsatsen var att en lånedator kom långt ned i prioriteringen inför valet.
Endast en av friskolorna var med i undersökningen och eleverna uppsattade särskilt den annorlunda undervisningsplaneringen, dvs lediga fredagar. En planering som kommer att granskas av Skolverket då den troligen bryter mot skollagen.
Ett av arbetets motiv var att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte var att på lokal nivå undersöka vilka faktorer som eleverna tyckte var viktigast för deras val av gymnasieutbildning.
En av slutsatserna var att eleverna själva i stor utsträckning ansåg att valet av skola och program är deras eget. Studien styrker dessutom de teorier som gör gällande att skolornas profilering och marknadsföring av sig själv betyder en hel del för valet.
Två andra slutsatser som studien påvisar är att det är vanligt att eleverna ändrar sitt preliminära gymnasieval samt att nästan nio av tio elever hävdar att de inte skulle byta skola, även om exakt samma utbildning erbjöds på någon av de andra skolorna. Detta kan tolkas som att en mycket stor andel av eleverna anser att skolan i sig faktiskt är viktigare än programinriktningen.
Valet till gymnasieskolan är komplext och intrikat. Resultatet pekar på att det är en mängd
olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar de blivande gymnasieeleverna i deras val av
skola och/eller inriktning.
Ser vi till Vasaskolan var det särskilt, språkutbudet, de internationella kontakterna samt föreningarna som lockade förutom programutbudet. En aktuell fråga om datorer till eleverna togs även upp i undersökningen och slutsatsen var att en lånedator kom långt ned i prioriteringen inför valet.
Endast en av friskolorna var med i undersökningen och eleverna uppsattade särskilt den annorlunda undervisningsplaneringen, dvs lediga fredagar. En planering som kommer att granskas av Skolverket då den troligen bryter mot skollagen.