Nobelpriset i kemi
Vasalärare uppvaktade nobelpristagare
Kemilärarna vid Vasaskolan Joakim Westberg och Hans Svärd blev inbjudna att delta i en uppvaktning för nobelpristagarna i kemi, fysik och ekonomi. Uppvaktningen av pristagarna ägde rum på Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm måndag den 7 december. Cirka 400 personer deltog i uppvaktningen.
Nedan ses några bilder från uppvaktningen och på pristagarna i kemi. Deras arbeten handlar om strukturbestämning av ribosomer genom röntgenkristallografi.
Ribosomer har en komplex struktur och består av hudratusentals atomer. De finns i alla celler och sköter om sammansättning av aminosyror till först dipeptider, sedan tripeptider, varvid slutligen proteiner bildas. Ribosomer klarar att sätta samman omkring 10 aminosyror i sekunden. Informationen till dels vilka aminosyror som ska sammanfogas, dels ordningen mellan aminosyrorna kommer från DNA och överförs till ribosomen av RNA.
För att strukturbestämma ribosomer måste man först framställa kristaller av dessa. I kristallerna har ribosomerna ett mycket regelbundet arrangemang.
Därefter sänds röntgenstrålning genom kristallen. Röntgenstrålarna avböjs av atomerna i ribosomkristallen och detekteras på en CCD bakom kristallen varvid en massa punkter med bestämt mönster bildas. Genom att matematiskt analysera mönstret kan man bestämma positionen av hundratusentals atomer.
Ada E. Yonath använde ca 15 år att hitta och isolera robusta ribosomer som klarar att utsättas för röntgenstrålning. Valet föll på ribosomer från mikroorganismer som lever i saltet från Döda Havet.
Thomas A. Steitz utvecklade den matematiska behandlingen för analys av atomerna position.
Venkatraman Ramakrishnan upptäckte hur ribosomen kan kontrollera att rätt aminosyra kommer på rätt plats i aminosyrakedjan. Risken för felplacering av en aminosyra är ungefär 1 på 100000.
Nedan ses några bilder från uppvaktningen och på pristagarna i kemi. Deras arbeten handlar om strukturbestämning av ribosomer genom röntgenkristallografi.
Ribosomer har en komplex struktur och består av hudratusentals atomer. De finns i alla celler och sköter om sammansättning av aminosyror till först dipeptider, sedan tripeptider, varvid slutligen proteiner bildas. Ribosomer klarar att sätta samman omkring 10 aminosyror i sekunden. Informationen till dels vilka aminosyror som ska sammanfogas, dels ordningen mellan aminosyrorna kommer från DNA och överförs till ribosomen av RNA.
För att strukturbestämma ribosomer måste man först framställa kristaller av dessa. I kristallerna har ribosomerna ett mycket regelbundet arrangemang.
Därefter sänds röntgenstrålning genom kristallen. Röntgenstrålarna avböjs av atomerna i ribosomkristallen och detekteras på en CCD bakom kristallen varvid en massa punkter med bestämt mönster bildas. Genom att matematiskt analysera mönstret kan man bestämma positionen av hundratusentals atomer.
Ada E. Yonath använde ca 15 år att hitta och isolera robusta ribosomer som klarar att utsättas för röntgenstrålning. Valet föll på ribosomer från mikroorganismer som lever i saltet från Döda Havet.
Thomas A. Steitz utvecklade den matematiska behandlingen för analys av atomerna position.
Venkatraman Ramakrishnan upptäckte hur ribosomen kan kontrollera att rätt aminosyra kommer på rätt plats i aminosyrakedjan. Risken för felplacering av en aminosyra är ungefär 1 på 100000.
