Gott Nytt År
Nu lämnar vi 00-talet och går in i 2010-talet. Därför kommer vi här på www.bollebygdsnyheter.se att blicka tillbaka under några dagar framåt.
Sedan 1977 har jag producerat texter och bilder från Bollebygd med omnejd. Texter och bilder som publicerats i Västgöta-Demokraten, Sjuhäradsbygdens Tidning och AnnonsMarknan.
Lokal, lokalt.
Det handar om lokal lokala nedslag. När vi nu ska blicka tillbaka så hämtar jag texter och bilder ur mitt numera ganska stora arkiv. Det vi nu publicerar gör inte anspråk på att vara de hetaste nyheterna, snarare några ur högen...
Hör av er
Har just du något att tillföra kring de reportage vi visar - hör gärna av dig.
Vi börjar med Victoria Folkesson:
Lokal, lokalt.
Det handar om lokal lokala nedslag. När vi nu ska blicka tillbaka så hämtar jag texter och bilder ur mitt numera ganska stora arkiv. Det vi nu publicerar gör inte anspråk på att vara de hetaste nyheterna, snarare några ur högen...
Hör av er
Har just du något att tillföra kring de reportage vi visar - hör gärna av dig.
Vi börjar med Victoria Folkesson:
Viktoria Folkesson,
- Bollebygds del i "VA SJÛVEN NU DÅ?"
På nyårsafton hade millennierevyn "VA SJÛVEN NU DÅ?" premiär på Borås Stadsteater. En uppsättning som bjuder på skådespelare som Eva Roos, Jarl Borssen och inte minst mannen bakom verket, Helge Skoog. Där utöver det bästa som finns att tillgå av skådespelare i Borås. Och mitt i denna färgstarka skara av estradörer finns Bollebygdstjejen Viktoria Folkesson.
Den 10 maj 1995 berättade vi här i AnnonsMarknan att Viktoria Folkesson kommit in på Göteborgs teater- och operaskola.
- Jag minns att jag var jätteglad. Jag hade ju nått mitt mål - att utbilda mig till skådespelare, säger Viktoria när AnnonsMarknan träffar henne bakom scenen på Borås Stadsteater.
Teatergymnasium
Redan efter grundskolan flyttade Viktoria till Helsingborg och gymnasiet Olympia som bland mycket annat hade teater på sitt schema.
- Efter gymnasiet läste jag in tredje året av gymnasieskolan på Bäckäng i Borås och fortsatte sedan med teaterstudier hos TBV i Göteborg. Jag var också aktiv inom Föreningen Tåget i Borås. Och i maj 1995 blev jag antagen till scenskolan i Göteborg - det verkliga lyftet, fortsätter Viktoria.
Kontrakt
Efter klarad examen på scenskolan i december 1998 fick Viktoria anställning som skådespelare vid Älvsborgsteatern i Borås i ett halvår och sedan höstentarten 1999 finns hon på Borås Stadsteater.
- Visst är det roligt att få arbeta som skådespelare, få vara med och göra olika roller, arbeta med erfarna och professionella skådespelare. Det var det här jag drömde om en gång - nu är det verklighet.
Flera roller
I millennierevyn har Viktoria flera roller.
- Det är också roligt - att under en och samma föreställning ha olika uppgifter.
Du har fått beröm för ditt sätt att improvisera.
- Helge Skoog tycker om improvisationer, så även i millennierevyn finns stycken som vi får ta fram de vi kan i konsten att improvisera. Det är roligt och jag tycker nog att jag klarar det rätt så bra, så det är väl bara att hålla med den recensent som tyckte så, menar Viktoria som försöker se jobbet som skådespelare som vilket jobb som helst.
- I mångt och mycket så är det ett yrke som bjuder på många, många glädjeämnen men som också bjuder på arbetstider som är lite aviga. Skådespelarjobbet bjuder också mer av otrygghet än många andra yrken. Men det är roligt och jag stortrivs, fortsätter Viktoria som numera är bosatt i Göteborg och pendlar till jobbet vid Borås Stadsteater.
- Vi spelar onsdag, torsdag, fredag och lördag. När vi repeterar in nya pjäser börjar vi arbeta vid tio. Slutar vid tre och har föreställning vid ca sju. Det innebär några timmars ledighet mitt på dagen och det har också sina fördelar.
Framtiden
Efter dryga året som skådespelare så börjar Viktoria självklart fundera över vad hon ska göra till hösten.
- Jag har en kontraktsanställning fram till och med sommaren, sen vet jag inte. Men det är bara att hoppas på att någon sett vad jag gjort och tycker att jag passar in i någon av alla de roller som ska besättas när hösten kommer.
Ser du Såpverkstäderna som en del av din framtid?
- Visst skulle det vara lockande om jag fick förfrågningar, men samtidigt så vill jag gärna fortsätta med att arbeta på en teater. Jag tror det är en nyttig erfarenhet som är bra att ha med sig in i framtiden. Men visst - man ska aldrig säga aldrig.
Vill du berätta för oss vilken din drömroll är?
- Jag har nog ingen direkt drömroll, för egentligen är det så att de roller jag får är och blir mina drömroller. Jag hoppas att jag får möjlighet att fortsätta på in inslagna väg och återkommer du om några år så kanske jag kan berätta vilken roll som jag allra helst vill göra. Men som sagt, idag är alla roller mina drömroller, säger Viktoria Folkesson och tar resolut tag i handtaget på dörren som det står "sceningång" på.
- Bollebygds del i "VA SJÛVEN NU DÅ?"
På nyårsafton hade millennierevyn "VA SJÛVEN NU DÅ?" premiär på Borås Stadsteater. En uppsättning som bjuder på skådespelare som Eva Roos, Jarl Borssen och inte minst mannen bakom verket, Helge Skoog. Där utöver det bästa som finns att tillgå av skådespelare i Borås. Och mitt i denna färgstarka skara av estradörer finns Bollebygdstjejen Viktoria Folkesson.
Den 10 maj 1995 berättade vi här i AnnonsMarknan att Viktoria Folkesson kommit in på Göteborgs teater- och operaskola.
- Jag minns att jag var jätteglad. Jag hade ju nått mitt mål - att utbilda mig till skådespelare, säger Viktoria när AnnonsMarknan träffar henne bakom scenen på Borås Stadsteater.
Teatergymnasium
Redan efter grundskolan flyttade Viktoria till Helsingborg och gymnasiet Olympia som bland mycket annat hade teater på sitt schema.
- Efter gymnasiet läste jag in tredje året av gymnasieskolan på Bäckäng i Borås och fortsatte sedan med teaterstudier hos TBV i Göteborg. Jag var också aktiv inom Föreningen Tåget i Borås. Och i maj 1995 blev jag antagen till scenskolan i Göteborg - det verkliga lyftet, fortsätter Viktoria.
Kontrakt
Efter klarad examen på scenskolan i december 1998 fick Viktoria anställning som skådespelare vid Älvsborgsteatern i Borås i ett halvår och sedan höstentarten 1999 finns hon på Borås Stadsteater.
- Visst är det roligt att få arbeta som skådespelare, få vara med och göra olika roller, arbeta med erfarna och professionella skådespelare. Det var det här jag drömde om en gång - nu är det verklighet.
Flera roller
I millennierevyn har Viktoria flera roller.
- Det är också roligt - att under en och samma föreställning ha olika uppgifter.
Du har fått beröm för ditt sätt att improvisera.
- Helge Skoog tycker om improvisationer, så även i millennierevyn finns stycken som vi får ta fram de vi kan i konsten att improvisera. Det är roligt och jag tycker nog att jag klarar det rätt så bra, så det är väl bara att hålla med den recensent som tyckte så, menar Viktoria som försöker se jobbet som skådespelare som vilket jobb som helst.
- I mångt och mycket så är det ett yrke som bjuder på många, många glädjeämnen men som också bjuder på arbetstider som är lite aviga. Skådespelarjobbet bjuder också mer av otrygghet än många andra yrken. Men det är roligt och jag stortrivs, fortsätter Viktoria som numera är bosatt i Göteborg och pendlar till jobbet vid Borås Stadsteater.
- Vi spelar onsdag, torsdag, fredag och lördag. När vi repeterar in nya pjäser börjar vi arbeta vid tio. Slutar vid tre och har föreställning vid ca sju. Det innebär några timmars ledighet mitt på dagen och det har också sina fördelar.
Framtiden
Efter dryga året som skådespelare så börjar Viktoria självklart fundera över vad hon ska göra till hösten.
- Jag har en kontraktsanställning fram till och med sommaren, sen vet jag inte. Men det är bara att hoppas på att någon sett vad jag gjort och tycker att jag passar in i någon av alla de roller som ska besättas när hösten kommer.
Ser du Såpverkstäderna som en del av din framtid?
- Visst skulle det vara lockande om jag fick förfrågningar, men samtidigt så vill jag gärna fortsätta med att arbeta på en teater. Jag tror det är en nyttig erfarenhet som är bra att ha med sig in i framtiden. Men visst - man ska aldrig säga aldrig.
Vill du berätta för oss vilken din drömroll är?
- Jag har nog ingen direkt drömroll, för egentligen är det så att de roller jag får är och blir mina drömroller. Jag hoppas att jag får möjlighet att fortsätta på in inslagna väg och återkommer du om några år så kanske jag kan berätta vilken roll som jag allra helst vill göra. Men som sagt, idag är alla roller mina drömroller, säger Viktoria Folkesson och tar resolut tag i handtaget på dörren som det står "sceningång" på.
Artikeln publicerad i AnnonsMarknan nr 1 år 2000
Nyss fyllda 80 firade Rune Carlsson 50-årsjubileum
För några veckor sedan fyllde Rune Carlsson i Töllsjö 80 år. När årtusendets allra första Valborgsmässoafton infinner sig firar han ännu ett jubileum - 50 år som kioskägare…
Redan i fortsättningsskolan fick Rune smak på siffror och bokföring men det skulle ändå dröja några år innan han blev sin egen företagare. Men att berätta om Rune Carlsson i Töllsjö utan att nämna något om hans engagemang när det gäller fackföreningar och politik vore att glömma mer än halva Rune.
-Jag som de allra flesta i trakterna kring Töllsjö hamnade i sågverksbranschen och i drygt 20 år arbetade jag vid såget i Stenkulla, det som idag är Bollebygds Emballageindustri, berättar Rune och fortsätter.
-Det fanns nog ett tiotal sågverk runt Bollebygd, Töllsjö och Hindås. Efter kort tid som sågverksarbetare blev det att jag tog på mig jobbet som fackföreningsordförande. Till en början inom Transport, sedan inom Träindustriarbetareförbundet och sist i Farbriksarbetareförbundet. Det var en spännande tid och fackföreningsjobbet förde mig också in i politiken. I nästan 30 år jobbade jag politiskt i Bollebygds kommun. Jag slutade när vi gick upp i Borås 1974.
Du kom från ett hem där man röstade på högern, men du tog steget över till socialdemokraterna.
-Det föll sig naturligt, men jag hann rösta fel en gång i livet, säger Rune och skrattar.
Vad fick dig att bryta traditionen hemifrån?
-När jag kom ut i arbetslivet upptäckte jag en ny verklighet. Som jag sa, det föll sig naturligt och under hela mitt liv har jag sedan jobbat fackligt och politiskt. Det blev många timmars sammanträden, många timmars förhandlingar och ibland fick jag kritik för att jag var väl diplomatisk. Men jag tror inte att jag behöver skämmas får något av de resultat vi kom fram till.
Egen kiosk
På Valborgsmässoafton 1950 öppnade Rune Carlsson sin egen kiosk. Bara några meter från där Töllsjökiosken idag finns.
-Jag hade som sagt redan under tiden i fortsättningsskolan fått intresse för siffror, bokföring och även redan då tankar om någon form av egen verksamhet. Men det var inte så lätta att sätta igång med något, det behövdes bra idéer och pengar. Till slut fastnade jag för att öppna en kiosk i Töllsjö, en lagom bisyssla till mitt ordinarie arbete, säger Rune.
Från Rydal
Första kiosken köpte Rune i Rydal. En kioskbyggnad som tillverkats i Kinna.
-Det var ett gediget snickarhantverk. En rejäl kiosk som jag flyttade från Rydal till Tollsjö.
Så det blev frugan som fick ta hand om jobbet i kiosken?
-Vi hade bara öppet på kvällar, lördagar och söndagar. Men visst fick frugan Ellen svarar för en hel del av det arbete som kiosken förde med sig. Men de kvällar jag var hemma stod jag i kiosken. Det blev en del springande ut och in från boningshuset till kiosken, för kundunderlaget var så stor att det fanns arbete i kiosken hela tiden.
-Det blev att gå in och ta rast mellan kunderna.
Ny kiosk
1966 köpte Rune Carlsson den fasighet som nuvarande kiosken finns i.
-I och med att jag tog över fastigheten kunde jag bygga till och därmed få in kiosken i huset, med slapp vi springa ut när kunderna kom. Det blev mycket bra, fortsätter Rune.
Vad började du sälja i din kiosk 1950?
-Det var förstås tidningar, glassen kom redan 1951 tror jag. Det var en lite glassfabrik i Borås som levererade glassen åt oss. Vi sålde läskedryck, godis och till en början också mycket frukt. Särskilt inför julhelgerna.
Hur var konkurrensen?
-Här i trakterna fanns många affärer på 1950-60 -talet. Men vi höll öppet kvällar och helger - det gjorde inte affärerna på den tiden. Nu är det annorlunda - vi säljer inte så mycket, men jag tror ändå att vi svarar för en bra service här i Töllsjö, säger Rune Carlsson som också är känd i bygden som den som deklarerar.
Deklarationer
Du säger i början av intervjun att du redan under tiden i fortsättningsskolan blev intresserad av siffror och bokföring?
-Det stämmer och redan då gjorde jag mina första deklarationer åt några bekanta. Och på den vägen är det som man brukar säga. I drygt 65 år har jag deklarerat åt löntagare och jordbrukare i hela Bollebygds kommun. Det är ett arbete som inneburit många sena kvällar, men även det har varit roligt, i alla fall för det mesta, fortsätter kioskägare Carlsson som lovar att så länga han kan räkna i huvudet så kommer han att hålla kiosken i Töllsjö öppen.
Kioskägare och aktiv inom både fackföreningsrörelsen och socialdemokraterna. Det har gått bra?
-Visserligen har mitt lilla företag bara varit en bisyssla, inte något större företag. Men att det på nåt skulle finnas något motsägelsefullt i att vara egen företagare och socialdemokrat har jag aldrig förstått…säger kioskägare Rune Carlsson som även om han drivit ett litet företag så har det varit framgångsrikt. För det är inte varje dag som kioskägare kan fira 50-årsjubileum.
Redan i fortsättningsskolan fick Rune smak på siffror och bokföring men det skulle ändå dröja några år innan han blev sin egen företagare. Men att berätta om Rune Carlsson i Töllsjö utan att nämna något om hans engagemang när det gäller fackföreningar och politik vore att glömma mer än halva Rune.
-Jag som de allra flesta i trakterna kring Töllsjö hamnade i sågverksbranschen och i drygt 20 år arbetade jag vid såget i Stenkulla, det som idag är Bollebygds Emballageindustri, berättar Rune och fortsätter.
-Det fanns nog ett tiotal sågverk runt Bollebygd, Töllsjö och Hindås. Efter kort tid som sågverksarbetare blev det att jag tog på mig jobbet som fackföreningsordförande. Till en början inom Transport, sedan inom Träindustriarbetareförbundet och sist i Farbriksarbetareförbundet. Det var en spännande tid och fackföreningsjobbet förde mig också in i politiken. I nästan 30 år jobbade jag politiskt i Bollebygds kommun. Jag slutade när vi gick upp i Borås 1974.
Du kom från ett hem där man röstade på högern, men du tog steget över till socialdemokraterna.
-Det föll sig naturligt, men jag hann rösta fel en gång i livet, säger Rune och skrattar.
Vad fick dig att bryta traditionen hemifrån?
-När jag kom ut i arbetslivet upptäckte jag en ny verklighet. Som jag sa, det föll sig naturligt och under hela mitt liv har jag sedan jobbat fackligt och politiskt. Det blev många timmars sammanträden, många timmars förhandlingar och ibland fick jag kritik för att jag var väl diplomatisk. Men jag tror inte att jag behöver skämmas får något av de resultat vi kom fram till.
Egen kiosk
På Valborgsmässoafton 1950 öppnade Rune Carlsson sin egen kiosk. Bara några meter från där Töllsjökiosken idag finns.
-Jag hade som sagt redan under tiden i fortsättningsskolan fått intresse för siffror, bokföring och även redan då tankar om någon form av egen verksamhet. Men det var inte så lätta att sätta igång med något, det behövdes bra idéer och pengar. Till slut fastnade jag för att öppna en kiosk i Töllsjö, en lagom bisyssla till mitt ordinarie arbete, säger Rune.
Från Rydal
Första kiosken köpte Rune i Rydal. En kioskbyggnad som tillverkats i Kinna.
-Det var ett gediget snickarhantverk. En rejäl kiosk som jag flyttade från Rydal till Tollsjö.
Så det blev frugan som fick ta hand om jobbet i kiosken?
-Vi hade bara öppet på kvällar, lördagar och söndagar. Men visst fick frugan Ellen svarar för en hel del av det arbete som kiosken förde med sig. Men de kvällar jag var hemma stod jag i kiosken. Det blev en del springande ut och in från boningshuset till kiosken, för kundunderlaget var så stor att det fanns arbete i kiosken hela tiden.
-Det blev att gå in och ta rast mellan kunderna.
Ny kiosk
1966 köpte Rune Carlsson den fasighet som nuvarande kiosken finns i.
-I och med att jag tog över fastigheten kunde jag bygga till och därmed få in kiosken i huset, med slapp vi springa ut när kunderna kom. Det blev mycket bra, fortsätter Rune.
Vad började du sälja i din kiosk 1950?
-Det var förstås tidningar, glassen kom redan 1951 tror jag. Det var en lite glassfabrik i Borås som levererade glassen åt oss. Vi sålde läskedryck, godis och till en början också mycket frukt. Särskilt inför julhelgerna.
Hur var konkurrensen?
-Här i trakterna fanns många affärer på 1950-60 -talet. Men vi höll öppet kvällar och helger - det gjorde inte affärerna på den tiden. Nu är det annorlunda - vi säljer inte så mycket, men jag tror ändå att vi svarar för en bra service här i Töllsjö, säger Rune Carlsson som också är känd i bygden som den som deklarerar.
Deklarationer
Du säger i början av intervjun att du redan under tiden i fortsättningsskolan blev intresserad av siffror och bokföring?
-Det stämmer och redan då gjorde jag mina första deklarationer åt några bekanta. Och på den vägen är det som man brukar säga. I drygt 65 år har jag deklarerat åt löntagare och jordbrukare i hela Bollebygds kommun. Det är ett arbete som inneburit många sena kvällar, men även det har varit roligt, i alla fall för det mesta, fortsätter kioskägare Carlsson som lovar att så länga han kan räkna i huvudet så kommer han att hålla kiosken i Töllsjö öppen.
Kioskägare och aktiv inom både fackföreningsrörelsen och socialdemokraterna. Det har gått bra?
-Visserligen har mitt lilla företag bara varit en bisyssla, inte något större företag. Men att det på nåt skulle finnas något motsägelsefullt i att vara egen företagare och socialdemokrat har jag aldrig förstått…säger kioskägare Rune Carlsson som även om han drivit ett litet företag så har det varit framgångsrikt. För det är inte varje dag som kioskägare kan fira 50-årsjubileum.
Rune Carlsson gick bort under 2008
Artikeln publicerad i AnnonsMarknan nr 8 år 2000
Från Högkvarter till Högkvarter
– Lennie Johansson, ny kommunchef i Bollebygd
Nu är han på plats – Bollebygds nya kommunchef. Efter nästan ett år utan kommunchef finns nu en ordinarie chef för kommunen. En chef som redan efter andra dagen i tjänst talar sig varm för målstyrning.
-Det är på det sättet jag är van att leda en organisation och jag är också övertygad om att det är det rätta, säger Lennie Johansson när tidningen träffar honom på kommunkontoret i Bollebygd.Lennie Johansson kommer närmast från en tjänst vid försvarets Högkvarter i Stockholm.
-Där har jag arbetat med verksamhetsledning när det gäller förband, centra och skolor. Det har som sagt handlat om verksamhet och ekonomi.
Innan åren på Högkvarteret i Stockholm har Lennie Johansson ett femtontal år bakom sig på I15 i Borås.
Hur mycket kan du om Bollebygd?
-Jag har varit Brigadstabschef över ett område där bland annat Bollebygd ingår så det är nog få som traskat runt i terrängen runt Bollebygd lika mycket som jag gjort, säger Lennie Johansson och menar med det att han känner kommunen mycket väl.
Uppdraget
Det uppdrag som Lennie Johansson nu fått i och med jobbet som kommunchef handlar om att leda kommunen på ett så effektivt och bra sätt som möjligt – självklart förståss.
-Det är här mina erfarenheter från en målstryd organisation kommer in. Jag menar att de som arbetar närmast våra kunder, de som sköter om de gamla, de som svarar för barnomsorgen, skolan, de som arbetar med gator och vägar, fritid och löner. De ska också så långt det är möjligt kunna påverka sin arbetssituation. De vet allra bäst hur resurserna ska användas för att göra mest nytta. Nu i veckan ska jag träffa kommunstyrelsen och förankra mina tankar och sedan går vi vidare ut i kommunorganisationen med målstyrningen för ögonen. Vi räknar med att det nya sättet att arbeta ska var sjösatt i hela kommunen under 2001.
Vem är han – den nya kommunchefen?
-Jag är 44 år, gift och har två barn. Bor i Sandared och ser nu fram emot att arbeta bara 14 kilometer hem ifrån. Jag har pendlat till Stockholm några år så det känns skönt att vara på hemmaplan igen.
Vad har en kommunchef och före detta överstelöjtnant för intressen?
-Som militär ingår det i jobbet att hålla sig i god form. Därför har alltid någon form av idrott intresserat mig. Numer ägnar jag mig inte så mycket åt idrottandet men visst, jag är fortfarande intresserad.
Blir det fysisk träning på kommunkontoret nu?
-Det tror jag inte, men tankarna är kanske inte helt fel. Att röra på sig är bra på många sätt, inte minst för att förebygga…
Bereda och arbetsleda
Jobbet som kommunchef innebär många olika uppdrag och vad som Lennie Johansson allra mest kommer att arbeta med är kanske svårt att redan nu säga något om.
-Min uppgift är att arbetsleda på kommunkontoret. Jag ska också se till att ärenden bereds och därmed blir till ett så bra underlag som det är möjligt inför de beslut som politikerna ska fatt. Det är ju till syende och sist politikerna som tar de stora och övergripande besluten i en kommun. Och min uppgift är att se till att allt blir utfört utifrån de beslut som tas.
Nån fråga som du gärna vill att vi ska förmedla till ”dina” kommuninvånare?
-Det skulle nog vara att vi måste jobba för att Götalandsbanan en gång blir byggd. En järnväg från Göteborg via Landvetter och Bollebygd mot Borås, Jönköping och Stockholm. Det skulle säkert vara bra för Bollebygds kommun.
Lennie Johansson heter alltså Bollebygds nya kommunchef – vi får säkert anledning att återkomma till honom framöver – till dess hälsar vi honom välkommen till Bollebyds kommun.
Artikeln publicerad i AnnonsMarknan nr 10 år 2000.
Goalbollspelaren Helena Gustavsson
blir Bollebygds första Olympiker
Den tionde oktober sätter sig Helena Gustavsson tillrätta i flygplansfåtöljen. Framför sig har hon då en flygresa som tar hela 22 timmar. Målet för resan är Paralympics Games i Sydney.
Du ska klä dig i den svenska landslagsdressen och delta i Olympiska spelen - hur känns det?
-Det ska bli mycket roligt. Jag har vetat om att jag varit aktuell för en av de sex platserna i det Svenska damlandslaget, men först i juni fick jag ett definitivt besked, berättar Helena som för någon vecka sedan kvitterade ut en hel resväska packad med Olympiadkläder. Kläder som hon ännu inte få fotograferas i, men när hon kommer hem, förhoppningsvis med medalj, så lovar vi bild här i AnnonsMarknan.
Vi har vid ett tidigare tillfälle berättat om Helena och hennes sport, Goalboll, här i AnnonsMarknan. Då från en turnering i Mölnlycke.
-Jag spelar för SUGI, Synskadade Ungdomars Göteborgsidrott, och vi är två tjejer från det laget som är uttagna till landslaget och Olympiaden. Spännande förstås, säger Helena som förra helgen var i Madrid på träningsläger.
-Vi åkte ner på fredag förmiddag och kom hem söndag kväll. Tyvärr kom vi bara två i en turnering där lag från Spanien, Holland och England deltog. Men vi hoppas göra betydligt bättre ifrån oss när vi kommer till spel i Sydney, säger Helena.
Vilka länder deltar i din sport i Sydney?
- Åtta lag. Lag från Holland, Spanien, USA, Canada, Finland, Australien och England. Och så vi från Sverige.
Kanske seriespel
I Göteborg finns bara ett damlag i Goalboll så något seriespel har inte Helena deltagit i under de år hon har varit aktiv i sporten.
-Vi deltar desto oftare i olika turneringar där vi möter lag från Stockholm, Malmö och ofta är det också lag med från andra länder. Senare i höst kanske det blir seriespel. I så fall kommer vi att spela i en serie med lag från Danmark och Malmö, berättar Helena vidare.
Inte första gången
Det är inte första gången som Helena klär sig i de blå/gula färgerna. Ett EM i England har hon redan klarat av.
-Men det här känns så mycket större. Bara att få bo och tävla i Olympiabyn. Där allt sägs vara gratis.
Vilket lag möter ni i första matchen?
-Den 23 oktober möter vi Spanien i vår allra första match och så hoppas vi få spela finalmatchen den 29 oktober, säger Helena och det hoppas säkert AnnonsMarknans alla läsare också.
Lycka till Helena!
Vi har vid ett tidigare tillfälle berättat om Helena och hennes sport, Goalboll, här i AnnonsMarknan. Då från en turnering i Mölnlycke.
-Jag spelar för SUGI, Synskadade Ungdomars Göteborgsidrott, och vi är två tjejer från det laget som är uttagna till landslaget och Olympiaden. Spännande förstås, säger Helena som förra helgen var i Madrid på träningsläger.
-Vi åkte ner på fredag förmiddag och kom hem söndag kväll. Tyvärr kom vi bara två i en turnering där lag från Spanien, Holland och England deltog. Men vi hoppas göra betydligt bättre ifrån oss när vi kommer till spel i Sydney, säger Helena.
Vilka länder deltar i din sport i Sydney?
- Åtta lag. Lag från Holland, Spanien, USA, Canada, Finland, Australien och England. Och så vi från Sverige.
Kanske seriespel
I Göteborg finns bara ett damlag i Goalboll så något seriespel har inte Helena deltagit i under de år hon har varit aktiv i sporten.
-Vi deltar desto oftare i olika turneringar där vi möter lag från Stockholm, Malmö och ofta är det också lag med från andra länder. Senare i höst kanske det blir seriespel. I så fall kommer vi att spela i en serie med lag från Danmark och Malmö, berättar Helena vidare.
Inte första gången
Det är inte första gången som Helena klär sig i de blå/gula färgerna. Ett EM i England har hon redan klarat av.
-Men det här känns så mycket större. Bara att få bo och tävla i Olympiabyn. Där allt sägs vara gratis.
Vilket lag möter ni i första matchen?
-Den 23 oktober möter vi Spanien i vår allra första match och så hoppas vi få spela finalmatchen den 29 oktober, säger Helena och det hoppas säkert AnnonsMarknans alla läsare också.
Lycka till Helena!
Artikeln publicerades i AnnonsMarknan nr 15 år 2000