Sverige får ett helgon
På dagen för 850 år sedan
Söndagen den 18 maj 1160 deltog kung Erik som vanligt i mässan, denna söndag i Östra Aros. Under mässans gång fick han besked om att en dansk här under prinsen Magnus Henrikssons ledning närmade sig Östra Aros. Eriks närmaste ville genast avbryta mässan för att förbereda sig till strid men kungen krävde att mässan först skulle avslutas. Efter att ha hört Guds ord mötte kung Erik sina fiender och föll i striden.
På den plats där Erik dog byggdes senare en kyrka,Uppsala domkyrka.
Kung Erik begravdes vid den dåvarande domkyrkan i Gamla Uppsala och snart började en rad under att ske vid hans grav vilket ledde till att stora mängder troende vallfärdade till hans grav. Då den nya domkyrkan i våra dagars Uppsala stod någorlunda färdig flyttades Eriks reliker till den nya kyrkan under sommaren 1276. En kult kring Erik växte sig allt starkare och under eriksmäss, den 18 maj, bars hans reliker kring Uppsala för att garantera god årsväxt och god skörd.
Under 1900-talet undersöktes Eriks skrin och man fann en primitiv krona, några ben och en avhuggen kota.
Eriks son Knut Eriksson försökte få sin far helgonförklarad men detta lyckades inte, men trots att Rom inte gav sin sanktion dyrkades Erik den helige som helgon i Norden så länge vi var katoliker och idag kan vi se hans bild bl.a. i Stockholms stadsvapen.
Så långt verkar allt enkelt och klart men om vi går tillbaka till de samtida källorna finns Erik den helige endast omnämnd en gång, 1158, och då får vi veta att han var kung i Västergötland. Alla andra uppgifter om honom är sekundära och ofta tillkomna minst ett halvt sekel efter hans död. Ur källhistorisk synvinkel är därför Erik den helige en mycket intressant men osäker person. Hans största utrikespolitiska bragd var att han kristnade finnarna i slutet av 1150-talet, några någorlunda samtida källor som bekräftar detta saknas dock. I en källa sägs att han var kung i Sverige i 10 år men vi kan inte säga något säkert om detta. Företrädaren på tronen mördades 1156 varför det är troligt att han var kung i Sverige, d v s i Uppsala i högst 4 år om han stupade 1160.
Varför har då en sådan mängd av detaljerade sekundära källor samlats kring Erik den helige? Något säkert svar kan inte ges men man kan alltid spekulera. Den tidiga medeltiden var en våldsam tid och olika högättade släkter kämpade om makten och därför var det intressant för efterlevande att beskriva sina förfäder i så ljusa färger som möjligt.
Vi vet egentligen inget om Eriks ursprung, men han kallas i vissa källor Jedvardsson. Mot honom stod den s k sverkerska ätten.
1167 tog Eriks den heliges son Knut Eriksson makten i Sverige och han hade ett behov av att stärka sin och sina ättlingars rätt till den svenska kronan. Vad kunde då vara bättre än att släktens stamfader var ett helgon. Vi kan under tiden efter hans död se att hans ättlingar arbetade systematiskt för Erik den heliges sak. Ur ett strikt källkritiskt perspektiv stämmer det mesta av vad som hävdas om hans liv dåligt med vad som är känt om 1150-talet. Vi vet inte om han över huvud taget var vald kung i Uppland. Vi vet inte hur han dog och när han dog. Men, vi vet att hans gestalt haft stor betydelse i svensk historia och att vi att hans förmodade dödsdag den 18 maj fortfarande bär hans namn och att dagen fortfarande är den dag som kallas eriksmäss.