Idag för 2500 år sedan
Slaget vid Marathon
Mot kvällningen den 29 september 490 f.Kr närmade sig en utmattad budbärare i full rustning i inte alltför hög fart Athen. Det sägs att löparens namn var Feidippides och att han vid framkomsten var så utmattad att han endast fick fram orden ”Chairete, nikomen” (Var hälsade, vi har segrat) varpå han föll död till marken.
Under senare delen av 500-talet hade de persiska riket, genom erövringar, växt till ett världsimperium. Redan under 500-talet hade grekerna i Mindre Asien blivit persernas undersåtar och det fanns tidigt långt framskridna planer på att fortsätta erövringstågen och införliva det splittrade Grekland i det persiska väldet. 499 f.Kr. gjorde grekerna i Jonien uppror mot perserna som de ansåg lade sig i stadsstaternas inre förhållanden alldeles för mycket. Athen och Eretria sände då en mindre flottstyrkor till hjälp. Upproret pågick i fem år till 494 då det slogs ned och Miletos, ”Joniens pärla” totalförstördes.
490 sände den persiske kungen Dareios en styrka för att bestraffa de grekiska städer som stött det joniska upproret. Syftet var givetvis att inleda erövringen av Grekland. I den persiska armén fanns den f.d. athenske tyrannen Hippias som ge-nom en seger hoppades återfå makten i staden. Man samlade den persiska hären på Marathonslätten eftersom terrängen där skulle vara till fördel för det persiska kavalleriet. Athen bad om hjälp från Sparta som gärna kommit till hjälp men som av religiösa skäl inte kunde inleda ett krig förrän efter nästa fullmåne.
Trots att perserna var dubbelt så många och bättre rustade segrade athenarna och den välkände historikern Herodotos berättar att: ”I denna strid vid Marathon stupade på barbarernas sida 6.400 man, på atenarnas sida 192.” Även om Herodotos är känd för sina överdrifter vann grekerna en stor seger. Då segern var en faktum sändes Feidippides till Athen som kurir och föll vid framkomsten ihop med orden ”Var hälsade, vi har segrat.”
De magiska 42.195 metrarna, sträckan mellan Marathon och Athen, blev vid den första olympiaden 1896 i Athen en olympisk gren och den 9 juli 1899 hölls det första maratonloppet i Sverige. Den gren som en gång betraktades som den kanske mest prestigefyllda och som endast genomfördes av de starkaste har idag blivit en folksport runt om i världen.
Under senare delen av 500-talet hade de persiska riket, genom erövringar, växt till ett världsimperium. Redan under 500-talet hade grekerna i Mindre Asien blivit persernas undersåtar och det fanns tidigt långt framskridna planer på att fortsätta erövringstågen och införliva det splittrade Grekland i det persiska väldet. 499 f.Kr. gjorde grekerna i Jonien uppror mot perserna som de ansåg lade sig i stadsstaternas inre förhållanden alldeles för mycket. Athen och Eretria sände då en mindre flottstyrkor till hjälp. Upproret pågick i fem år till 494 då det slogs ned och Miletos, ”Joniens pärla” totalförstördes.
490 sände den persiske kungen Dareios en styrka för att bestraffa de grekiska städer som stött det joniska upproret. Syftet var givetvis att inleda erövringen av Grekland. I den persiska armén fanns den f.d. athenske tyrannen Hippias som ge-nom en seger hoppades återfå makten i staden. Man samlade den persiska hären på Marathonslätten eftersom terrängen där skulle vara till fördel för det persiska kavalleriet. Athen bad om hjälp från Sparta som gärna kommit till hjälp men som av religiösa skäl inte kunde inleda ett krig förrän efter nästa fullmåne.
Trots att perserna var dubbelt så många och bättre rustade segrade athenarna och den välkände historikern Herodotos berättar att: ”I denna strid vid Marathon stupade på barbarernas sida 6.400 man, på atenarnas sida 192.” Även om Herodotos är känd för sina överdrifter vann grekerna en stor seger. Då segern var en faktum sändes Feidippides till Athen som kurir och föll vid framkomsten ihop med orden ”Var hälsade, vi har segrat.”
De magiska 42.195 metrarna, sträckan mellan Marathon och Athen, blev vid den första olympiaden 1896 i Athen en olympisk gren och den 9 juli 1899 hölls det första maratonloppet i Sverige. Den gren som en gång betraktades som den kanske mest prestigefyllda och som endast genomfördes av de starkaste har idag blivit en folksport runt om i världen.
PS. Vissa hävdar att slaget stod den 12 september 490 f.Kr men eftersom ingen vet med exakthet när det stod håller vi oss till den klassiska beräkningen av datumet, den 29 september.