Tematiskt arbetssätt går hem hos eleverna på Freinetskolan Mimer i Norrtälje
Freinetskolan Mimer jobbar konsekvent med tematiska studier i alla åldrar. Om det tematiska arbetet i de senare skolåren (6-9) föreläste Anneli Vossman Strömberg för ett gäng temaintresserade lärare från Arthur Engbergsskolan, Norrtälje Fria, Vandraren, Kastanjen, samt undertecknad från Bild & Form.
Hela skolan arbetar tematiskt, inte sällan utifrån en aktuell händelse. Därmed har skolan inte en statisk modell för vilka teman som ska komma i tur och ordning. Ett år framåt har de numera ett utkast på teman - tidigare var det ännu lösare planerat.
Det är pedagogerna som bygger upp temat efter en speciell arbetsgång. I den ser man att styrdokumenten, barnens idéer och pedagogernas brainstorm också finns med som ingredienser vid utgångspunkten av temat. Eleverna är dock med indirekt, genom föregående temats utvärdering och sin planeringsbok.
Nyligen hade skolan ett tema om Heliga Birgitta, då Norrtälje firade hennes 700-årsdag (hon är född i bygden). Aktualitetsförankrat tema alltså, där många kunskapsmål i SO och svenska naturligt kom in. Och bild förstås. Någon elev väckte frågan om man inte liksom skulle vallfärda med hela skolan till Vadstena - och så blev det.
I startfasen av temabygget plockar pedagogerna ut ledtrådar till temat. Meningen är att eleverna ska upptäcka dem och därmed fundera kring och försöka avslöja temats innehåll genom att diskutera med varandra och sina föräldrar hemma. De vill skapa en nyfikenhet och förväntan hos barnen innan temat startar. Pedagogerna brainstormar och formulerar gemensamma problem och frågeställningar.
En matris utformas som anger vilka skolämnen som omfattas, vilken arbetsform och aktivitet som kommer att utföras i ämnet, vilka mål som ska uppnås, samt i vilken mån de verkligen har uppnåtts. Varje elev har en sådan matris.
- Vi försöker få med så många kunskapsmål och ämnen som möjligt, men vi krystar aldrig in ett ämne i temat, säger Anneli.
Hon talade också om tidspress som nödvändigt. Att det alltid finns ett gäng elever som har mycket svårt att bli klara i tid, kände alla åhörarna igen. De börjar inte arbeta förrän deadline börjar närma sig och då är det för sent. Som motmedel för det försöker lärarna ha täta handledningssamtal med eleverna kring kunskapsmatrisen.
- Mentorssamtalet är nyckeln till att hålla deadlines helt enkelt, säger Anneli.
Om eleven lämnar in för sent ger lärarna aldrig annat än omdömet G, oavsett hur bra det är. Om inte giltigt skäl till förseningen föreligger förstås. När terminsbetygen sätts, så bortser man dock från förseningarna, eftersom det i första hand är elevens kunskapsnivå och inte disciplin som ska betygsättas. En strulig elev ska alltså få betyget VG i ett ämne, om han/hon kan dokumentera att den nivån har nåtts.
Hela skolan arbetar tematiskt, inte sällan utifrån en aktuell händelse. Därmed har skolan inte en statisk modell för vilka teman som ska komma i tur och ordning. Ett år framåt har de numera ett utkast på teman - tidigare var det ännu lösare planerat.
Det är pedagogerna som bygger upp temat efter en speciell arbetsgång. I den ser man att styrdokumenten, barnens idéer och pedagogernas brainstorm också finns med som ingredienser vid utgångspunkten av temat. Eleverna är dock med indirekt, genom föregående temats utvärdering och sin planeringsbok.
Nyligen hade skolan ett tema om Heliga Birgitta, då Norrtälje firade hennes 700-årsdag (hon är född i bygden). Aktualitetsförankrat tema alltså, där många kunskapsmål i SO och svenska naturligt kom in. Och bild förstås. Någon elev väckte frågan om man inte liksom skulle vallfärda med hela skolan till Vadstena - och så blev det.
I startfasen av temabygget plockar pedagogerna ut ledtrådar till temat. Meningen är att eleverna ska upptäcka dem och därmed fundera kring och försöka avslöja temats innehåll genom att diskutera med varandra och sina föräldrar hemma. De vill skapa en nyfikenhet och förväntan hos barnen innan temat startar. Pedagogerna brainstormar och formulerar gemensamma problem och frågeställningar.
En matris utformas som anger vilka skolämnen som omfattas, vilken arbetsform och aktivitet som kommer att utföras i ämnet, vilka mål som ska uppnås, samt i vilken mån de verkligen har uppnåtts. Varje elev har en sådan matris.
- Vi försöker få med så många kunskapsmål och ämnen som möjligt, men vi krystar aldrig in ett ämne i temat, säger Anneli.
Hon talade också om tidspress som nödvändigt. Att det alltid finns ett gäng elever som har mycket svårt att bli klara i tid, kände alla åhörarna igen. De börjar inte arbeta förrän deadline börjar närma sig och då är det för sent. Som motmedel för det försöker lärarna ha täta handledningssamtal med eleverna kring kunskapsmatrisen.
- Mentorssamtalet är nyckeln till att hålla deadlines helt enkelt, säger Anneli.
Om eleven lämnar in för sent ger lärarna aldrig annat än omdömet G, oavsett hur bra det är. Om inte giltigt skäl till förseningen föreligger förstås. När terminsbetygen sätts, så bortser man dock från förseningarna, eftersom det i första hand är elevens kunskapsnivå och inte disciplin som ska betygsättas. En strulig elev ska alltså få betyget VG i ett ämne, om han/hon kan dokumentera att den nivån har nåtts.
Populärt bland eleverna
På Mimer spelar eleverna gärna utomhuspingis på rasterna. Undertecknad bjöds in till Norrtäljevarianten av rundpingis. Efter att ha blivit utslagen två gånger, kändes tiden mogen för att höra vad pingis-freaken tycker om Tema.
Joar och Bill kände igen sig när det gäller svårigheten att bli klar i tid:
- Jovisst är det segt att komma igång. Men temaarbete är skitkul. Särskilt när man får fördjupa sig.
Fördjupningen är den avslutande fasen i temaarbetet och då är det meningen att elevernas nyfikenhet ska styra, inte kunskapsmålen.
Joar och Bill kände igen sig när det gäller svårigheten att bli klar i tid:
- Jovisst är det segt att komma igång. Men temaarbete är skitkul. Särskilt när man får fördjupa sig.
Fördjupningen är den avslutande fasen i temaarbetet och då är det meningen att elevernas nyfikenhet ska styra, inte kunskapsmålen.