Redaktörens sida
(Ur Orgelforum 2/2011)
Orgeln är en spegel av sin samtid har det sagts ibland och det är nog ett riktigt antagande. Varje tids orgelbyggande har speglat sina musikaliska och tekniska ideal. Vid sekelskiftet 1900 kom den senromantiska orgeln med sin orkesterimiterande klang och tekniska innovationer i form av rör- och elektropneumatik och spelbord överlastade med spelhjälpmedel. Motreaktionen ett halvsekel senare blev orgelrörelsens krav på nysaklighet, en "orgelegen" övertonsrik klang och helmekanisk traktur/registratur, befriad från alla former av spelhjälpmedel. Den doktrinära orgelrörelsen övergick efter några decennier i en strävan mot "allroundorgeln" som klangligt skulle kunna täcka in nästan hela orgelrepertoaren från renässans till nutid. Det ökande intresset för barockens spelsätt under 1980-talet, fick också till följd att man började bygga rena stilkopior, Orglar som klangligt och tekniskt var utförda efter de gamla mästarnas byggsätt. En viktig återupptäckt var bälgverkens betydelse för klangen. J.N.Cahman, Olof Schwan och P.Z.Strand/Gustaf Andersson lyftes fram både i form av rena kopior och som stilistiska inspirationskällor. Några orgelbyggare hämtade också inspiration från sydtyskt och franskt 1700-talsorgelbyggeri. Tillsammans med en "romantiserad" orgelrörelse (stora svällverk) verkade dessa riktningar sida vid under slutet av 1900-talet.
Efter 2000 har intresset för den romantisk/symfoniska orgelstil, som ursprungligen infördes till Sverige av P.L.Åkerman, stått i fokus. Nya orglar har byggts med Barkermaskin, Rooseweltlådor och rikt besatta svällverk, och äldre orglar med rötter i romantiken har byggts om och till.
Vad kommer här näst? Det är svårt att sia om, men en titt i kristallkulan ger vid handen att vi kanske kommer att få se mer av europeisk och anglosaxisk orgelkonst framöver. EU-samarbetet har öppnat gränserna också i orgelvärlden.
Sett ur orgelhistoriskt perspektiv är Sverige ett rikt lottat land. Vi har åtskilliga välklingande och välbevarade orglar från 1700- och 1800-talet. Ett kulturarv som i flesta fall tagits väl om hand. Men det finns också bortglömda instrument, som länge stått tysta och ospelbara på sina läktare. Omslagsbilden till detta nummer [se nedan] vill uppmärksamma en sådan orgel. Läktarorgeln i Skoklosters kyrka från 1804. Ospelbar sedan 1960-talet och nästan outforskad när det gäller dess historia. En av de, kulturhistoriskt och musikaliskt intressanta orglar, som absolut bör räddas åt eftervärlden.
Efter 2000 har intresset för den romantisk/symfoniska orgelstil, som ursprungligen infördes till Sverige av P.L.Åkerman, stått i fokus. Nya orglar har byggts med Barkermaskin, Rooseweltlådor och rikt besatta svällverk, och äldre orglar med rötter i romantiken har byggts om och till.
Vad kommer här näst? Det är svårt att sia om, men en titt i kristallkulan ger vid handen att vi kanske kommer att få se mer av europeisk och anglosaxisk orgelkonst framöver. EU-samarbetet har öppnat gränserna också i orgelvärlden.
Sett ur orgelhistoriskt perspektiv är Sverige ett rikt lottat land. Vi har åtskilliga välklingande och välbevarade orglar från 1700- och 1800-talet. Ett kulturarv som i flesta fall tagits väl om hand. Men det finns också bortglömda instrument, som länge stått tysta och ospelbara på sina läktare. Omslagsbilden till detta nummer [se nedan] vill uppmärksamma en sådan orgel. Läktarorgeln i Skoklosters kyrka från 1804. Ospelbar sedan 1960-talet och nästan outforskad när det gäller dess historia. En av de, kulturhistoriskt och musikaliskt intressanta orglar, som absolut bör räddas åt eftervärlden.
