Min prao på Kommunikationshuset Valentin&Byhr.

Jag hoppar av vid Kungsportsplatsen och jag undrar vad jag kommer få göra den här veckan medan jag promenerar upp mot Vallgatan där det ligger. Jag har ju nästan ingen erfarenhet och har inte någon utbildning inom detta yrke men jag går mot porten och hoppas på det bästa. När jag kommer fram ser jag en röd skylt där det står "Valentin&Byhr". Jag kliver in och kommer upp till den stora röda disken i receptionen där jag välkomnas av min handledare som heter Niclas. Han är väldigt välklädd och verkar väldigt koncentrerad på vad han gör men han verkar också vara en väldigt rolig och trevlig kille. Jag gissar att han är runt trettiofem. Niclas visar mig runt på det stora kontoret som har en svag doft av kaffe och nyprintade A4-papper. Lokalen känns väldigt modern, ljus och luftig.
När jag följer honom genom de olika avdelningarna ser jag mycket folk som sitter och knappar på sina stora Imacs. Det jobbar fler människor här än jag trodde, ca sjuttiofem personer. Det är ungefär lika många killar som tjejer.

Niclas berättar lite om de olika avdelningarna och vad folk gör där. "Här jobbar vi med allt från formgivning, fotografering, PR och programmering. Copywriters, Art Directors och Content Managers samlas under samma tak". Jag låtsas förstå vad han pratar om men egentligen fattar jag inte riktigt vad allt betyder. Niclas själv, jobbar som Art Director, vilket innebär att man är ansvarig för framtagning av design och koncept för kunder och projekt. Han har nu jobbat som AD här på Valentin&Byhr i nästan ett år och tidigare studerat på HDK och haft en egen mindre design studio vid namn "sentral".
Jag följer med honom upp till hans avdelning där jag introduceras för några av hans arbetskamrater. Johan, Jens och Andreas. Tre trevliga typer som alla jobbar med den digitala desingen. "Just nu håller vi på med ett projekt för Göteborgs Hamn", berättar Niclas. "Det är flera byråer som vill jobba för dem eftersom det är en sådan stor kund, så därför har de anordnats en tävling för att se vem som ska få jobbet. Det kallas för att "Pitcha" och är vanligt i vår bransch. Nu skall vi ta fram en idé till en spel-app med målgruppen 10-15 år som på ett kul sätt ska illustrera Göteborgs Hamn. Senare ska du få vara med på ett kreativt möte där vi ska komma på idéer till spelet."
Det här låter spännande, tänker jag, eftersom jag själv är i den åldern. Kanske kommer ja att kunna bidra med någonting ändå. Niclas visar mig till min plats där han hade ordnat med en egen dator som jag skulle få jobba med.

Medan jag väntar på att mötet ska börja, så sätter jag mig ned framför datorn passar jag på att gå in på deras hemsida valentin.se. Samtidigt som jag läser under fliken "Om oss" blir jag knackad på ryggen. Det är Jens som har någon liten manick han vill visa mig. Jens är en väldigt trevlig kille. Han har blont hår och lång lugg. Han känns väldigt lätt att prata med och man lär snabbt känna honom.
Den lilla manicken visar sig vara den så kallade pacemakern som är en slags musikspelare där man kan mixa olika låtar. "Man måste ha roligt också" säger han och ler. Då kommer Niclas tillbaka och säger att det är dags för möte.
Jag följer med dem in till ett litet rum med fyra fåtöljer och ett litet bord. De sätter sig ner och börjar prata. De diskuterar fram och tillbaka om hur spelet ska utformas på bästa sätt och även jag kommer med lite tips och idéer. Under tiden får jag också uppdraget att prova lite olika spel-appar från app store, för att få inspiration till spelet.
Efter mötet följer jag med Johan ut och börjar göra ett så kallat "storyboard" till spelet. Ett storyboard är som ett bildmanus där man i ett antal stillbilder visar form och innehåll. I storyboardet får man en tydlig bild av varje viktig förändring, händelse och rörelse som ska ske. Men vi blir snart avbrutna av byråns fotografer, som undrar om jag har lust att hjälpa dem rigga ett photoshoot på Hotel Avalon.

Fotograferna är två trevliga typer från England, Rob och Pete. Rob är en lite äldre man med runda små glasögon och skäggstubb. Han ger ett väldigt inbjudande intryck, som om man redan känner honom. Pete är lite yngre, har svart hår och mycket hårprodukter. Han är väldigt rolig och skämtar med mig och Rob hela tiden.
Jag följer med dem in till deras studio på kontoret och de visar lite bilder och reklamfilmer som de har gjort i sin studio. Därefter börjar vi bära bort fotoutrustningen till hotellet.

Vi går upp till rummet och sätter upp lite olika ljus och kamerastativ. Dagens fotografering är ett jobb för Edet toalettpapper. Jag undrar över vad det är de vill meddela med att fota ett tomt hotell rum, men har lite svårt att hänga med i deras snabba brittiska dialekt och vågar inte riktigt heller fråga. Det tas några bilder och jag går sedan tillbaka till kontoret.
När jag kommer tillbaka har Johan kommit en bra bit på storyboardet. Han har ritat en liten app-logga för spelet som nu kallas "Port control". På loggan är det en liten båt ute på havet med fiskmåsar i bakgrunden. Spelet går ut på att man ska lyfta olika containrar med varor och lasta det med en kran på rätt lastbil. Jag föreslår att man ska luta ipaden för att styra kranen och Johan gillar min idé och kanske kommer använda den. Storyboardet var snyggt ritat med mycket färger och det såg faktiskt riktigt kul ut. Jag blev sugen på att spela, så det är synd att det inte ska göras på riktigt utan bara är en del i "pitchen".

Efter arbetsdagens slut går jag hem och känner mig nöjd, men också lite trött efter en lärorik dag med många intryck. Resterande dagar i veckan fortsätter vi jobba med pitchen och kampanjen för Göteborgs hamn. I skrivandets stund vet jag ännu inte om de vunnit jobbet, men hoppas det för jag tycker att de hade många bra idéer.

Det har varit en intressant och rolig vecka tillsammans med många trevliga människor. Att jobba på en reklambyrå är något jag absolut kan tänka mig att arbeta med i framtiden.