Old School: Stig Arvidsson

Namn: Stig Arvidsson Född: 1949 Moderklubb: Vista IK Nummer på ryggen: 6 och 12 I J-Södra: 1973,74 och 75 Övriga klubbar som spelare och tränare: Huskvarna Södra 68-72, Grimsås 76, Hallby 77, Gränna 78, Husqvarna IF 79-80, Vrigstad 81-84, Ölmstad 85-87, Gräshagen 88-89, Vista 90-92, Lekeryd 94-96

Jag ska villigt erkänna att jag inte hade järnkoll på Stig Arvidsson. Visst, jag visste att han var äldre bror till ytterligare en Södraprofil, Filip, men mycket mer visste jag inte. Därför skulle ett besök hemma hos Stig bli ett väldigt intressant möte, dels därför att de flesta intervjuer jag gjort med gamla spelare har varit via telefon eller mejl och dels för att Stig visade sig vara en fotbollstok som dessutom kunde sin fotbollhistoria på handens alla fingrar.

En lördag när vintern härjade som värst åkte jag och fotograf Ingvarsson hem till Stig, någonstans i utkanten av Lekeryd. Att Stig just hittades i Lekeryd var såklart Ingvarssons förtjänst eftersom Stig är välkänd där ute, åtminstone för de som har spelat fotboll i trakten. Vinterlandskapet hade nästan ätit upp den tänkta sommaridyllen men till slut kunde man skönja något som kunde kallas stugby. Stig berättade att hans bostad från början hade varit en sommarstuga men nu hade han gjort om den till en året runt bostad. Vi kände oss varmt välkomnade och jag hann knappt få upp papper och penna innan Stig satte igång.

Innan besöket hade jag givetvis kollat upp honom noggrannare. Jag visste att han "bara" gjorde tre grönvita säsonger, i mitten av sjuttiotalet, men han kunde sin Södrahistoria utan och innantill. Det visade sig att Stig föddes som en södrait. Hans pappa missade knappt några matcher och självklart fick sönerna en stor dos av "Di Gröne" redan innan de själv började spela fotboll. När väl Stig började spela fotboll så var det i Vista IK och där skulle han bli kvar tills han var 19 år. J-Södratråden började redan här och faktum var att J-Södra skickade ut Birger Fröderberg (legendarisk södraledare) för att titta närmare på honom men trots att J-Södra redan då ville ha honom tackade Stig nej. Det kanske kan anses konstigt när ens favoritklubb vill värva sig själv men Stig ansåg att steget skulle bli alldeles för stort och valde istället att gå till H-Södra. - Vi fick två riktigt bra spelare samtidigt som jag kom dit. Dels Leif Pettersson som hade spelat i Södra under många år och sedan en kille från Åtvidaberg som hette Jezdimir Arsenijevic. Just den sistnämnde hade jag sett på Vallen tidigare då Södra mötte Åtvidaberg och han var bäst på plan. Vi två spelade sedan halvbackar, kroat var han, och han var bra som fan. Jag har svårt att se att det har funnits någon bättre spelare än när han var som bäst. Ja, "Kocken" var bättre.

Det blev hela fem säsonger med H-Södra innan steget till J-Södra blev ett faktum. Inför säsongen 1973 värvades Stig och kom till ett tilltänkt topplag med ambitioner på spel i allsvenskan. Här fanns lirare som "Kocken", Lars-Erik Andersson, "Goggo", Hasse Lindstrand och Uffe Lantz för att bara nämna några. Kvar som tränare fanns gamle storspelaren Stig "Vittjärv" Sundqvist med meriter från italienska Roma och IFK Norrköping men den där säsongen blev "Vittjärvs" sista i klubben. För förhandsfavoriterna J-Södra gick en tung säsong till mötes trots att man inledde serien med två raka segrar. När man summerade efter 26 omgångar hade J-Södra bara mäktat med 15 poäng. Det resulterade i en jumboplats och klar degradering till trean. För Stigs del var ändå debutsäsongen godkänd. Tillsammans med "Kocken" var han den ende som spelade samtliga 26 matcherna. Målmässigt slutade säsongen på två fullträffar, hemma mot Halmstad och IFK Malmö borta. - Jag mindes särskilt målet hemma mot Halmstad BK. Efter hörna rullade bollen ut till mig och jag drog till med högern och den tog i järnet i krysset bakom Lennart Ljung i målet. HBK vann ju serien och gick upp i allsvenskan.

Varför gick det då så dåligt för laget? Enligt Stig så berodde det mycket på det taktiska spelet. - Vi blottade oss alldeles för mycket. Vi förde många matcher men de kontrade ut oss. Konsekvensen blev att tränaren fick gå och man valde istället att satsa på en oprövad tränare i form av Ingvar Svensson. Svensson hade de två senaste säsongerna tagit dubbla mästerskap med Åtvidaberg som spelare men nu skulle han träna sitt första lag.
- Ingvar var väldigt noggrann i sitt jobb som tränare. Han var en perfektionist och hade klara regler för allt. Vi blev också bättre rent taktiskt när Ingvar kom in. Han hade oerhörda testvärden och när vi löptränade var han uppe i täten och drog.

Målskytt mot Östtyskland

Säsongen 1974 fick Södra börja om i division III och klubben satsade namnkunnigt för att så snabbt som möjligt ta sig tillbaka. Från AIK värvade man föredetta landslagsspelaren Dag Szepanski och även Tommy Kastman. Ny tränare hittade man i Ingvar Svensson som tidigare tagit SM guld som spelare för Åtvidaberg och han fick nu i uppdrag att föra tillbaka Södra till åtminstone division II. För Stigs del blev säsongen 1974 en höjdpunkt då han gjorde lagets enda mål i träningsmatchen mot VM klara Östtyskland som låg på träningsläger i Hindås utanför Göteborg. - Ett minne för livet, förklarar Stig och berättar om målet som fick hela Vallen att ställa sig upp och jubla.
- Det var 0-0 rätt länge. Jag fick bollen på egen planhalva och drev på och drog iväg ett vänsterskott från låt säga 40-45 meter och det bara small till bakom målvaktens vänstra kryss. Det var nästan så jag skämdes när publiken ställde sig upp och jublet ville knappt tystna.
Östtyskland kom tillbaka och kvitterade genom Joachim Streich när det var tio minuter kvar och i det antågande VM slutspelet slutade Östtyskland på en sjätte plats. - Den träffen var ett minne för livet.

Om vi går tillbaka till serien så dominerade J-Södra sin division tre serie fullständigt och förlorade bara en match, Svenljunga borta. När de 22 matcherna var färdigspelade hade J-Södra vunnit med tio poängs marginal till Varbergs BoIS. Stig minns mycket väl förlustmatchen borta mot Svenljunga IK. - Deras speaker malde på hur bra vi var under spelarpresentationen innan match men när domaren blåste av hade vi förlorat. Jag tror vi hade tre, fyra stolpskott varav jag hade två. Efter matchen var jag hungrig och det låg en korvmoj precis utanför planen så vi traskade dit. Först i kön hamnade Bosse Andersson, lugn och tystlåten och gjorde aldrig något väsen av sig, och skulle precis ta en korv. Då kom Ingvar ut och blev fullständigt vansinnig när han såg Bosse. - Står du här och äter korv. Du ska inte äta förrän två timmar efter en match. Bosse tittade ner i backen aningen skamsen och svarade: -Det är typiskt att jag skulle åka på allt. De andra sulle ha kov mä.

För Stigs del blev det 20 matcher i serien och i det avgörande kvalet mot division två satte Stig matchens enda mål i hemmamötet mot Borstahusen. Den segern och segern i första kvalmatchen borta mot IFK Hässleholm räckte för att ta steget tillbaka. J-Södra hade lyckats att infria alla förhoppningar och fick åter spela division II fotboll igen.

Avslutet i Södra

Säsongen 1975 skulle bli Stigs sista säsong i J-Södra. Även inför den här säsongen nämndes Södra med respekt trots att man var nykomling men när väl serien kom igång var det här ett race mellan Kalmar FF och IFK Göteborg. J-Södra slutade till slut på en fjärdeplats men en bra bit efter seriesegrarna Kalmar FF. Stig gick skadad lite och missade en del matcher och kom upp till 15 matcher totalt och fyra mål. Lagkompisen "Kocken" mäktade med hela 16 fullträffar och med det var han värst av alla i hela division II. - "Kocken" var en fantastisk fotbollsspelare. En smålänning som pratade stockholmska och han märktes i laget. En jäkla bra kamrat som jag fick spela tillsammans med även i Hallby och Husqvarna. Jag var faktiskt och hälsade på honom på Öland, där han bor, för några år sedan. Just "Kocken" nämns såklart när jag frågar Stig vilken medspelare som han tyckte var bäst. Trots att han inte vill plocka ut något drömlag från sin Södrakarriär nämner han "Kocken" med något drömskt i blicken. Att Stig har spelat med flera duktiga fotbollsspelare står klart och gör egentligen ingen skillnad om det var en lagkompis från J-Södra eller från moderklubben Vista. Han har en berättarhistoria som gör att man tycker att just den spelaren måste varit fantastisk att skåda. När vi pratat, eller rättare sagt när Stig har pratat, i någon timme så förstår man att han verkligen älskade varje minut av sin karriär. Det fanns en familjär känsla när han berättar om sin karriär, även när han spelade i Södra. När jag frågar efter bästa motspelare så säger han Torbjörn Nilsson blixtsnabbt. Han nämner också Björn Nordqvist. - Han gick det inte att sig förbi. Han var så fruktansvärt bra och bara följde med och petade bort bollen precis när man trodde att man tagit sig förbi.
Tillbaka till avslutningssäongen. Under den fanns också Södras nuvarande sportchef och huvudtränare Hasse Lindbom med i laget. - Oerhört seriös och ambitiös och jag mindes att han drack någon speciell dryck innan vi skulle springa för att orka bättre men "Kocken" tyckte bara att det var larv. Noggrann och förberedd, det var Hasse det. Jag tror att han kan föra klubben framåt. Han är som sagt otroligt ambitiös och har varit med ett tag. Jag hoppas verkligen Hasse lyckas med sitt uppdrag.

Med "Vittjärv" till Grimsås

Efter Södratiden värvades Stig till seriekonkurrenten Grimsås. - Jag kan ångra lite att jag inte stannade kvar i Södra men jag fick ett bra bud från Grimsås och det kändes rätt då. I Grimsås återförenades han med sin gamle tränare Stig "Vittjärv" Sundqvist som nu basade för Grimsås.
- De hade samma mentalitet i Grimsås som i Lekeryd ungefär. Det fanns flera duktiga spelare i laget och särskilt en, Janne Berglund (Fredrik Berglunds pappa). Han var en sjujäkla tekniker och kunde göra allt med en boll. Han hade åtta allsvenska klubbar efter sig men valde att stanna kvar i Grimsås. Han bodde hemma på den tiden och ville inte lämna mammas goda
mackor...

När vi är inne på just Grimsås så berättar Stig om att han spelade den där matchen som sedermera blev ett textuppslag till Torsons gamla slagdänga "Det spelades bättre boll". Det var 1973 och Stig spelade sin första säsong med Södra. - Roger Jerkinger skickade ut Janne Berglund på löparbanan så att han hamnade i nätet bakom. En jäkla tuff tackling men Roger klarade sig med bara en varning trots att det borde varit rött direkt. Alla kan väl texten och vet att vi förlorade den där matchen.
I Grimsåströjan blev det 25 matcher och fem mål och laget slutade tia i serien, sex placeringar sämre än Södra. Det blev dock bara en säsong där innan han återförenades med "Kocken" i Hallby.

Intervjun med Stig gav inte bara historier kring sin egna karriär. Han bjöd på historier kring både G-man och Kurt Svensson. Särskilt Kurt nämns som en "gubben-i-lådan" och Stig var själv på plats under den där matchen mot HIF som finns fotodokumenterad på sista sidan i tidningen. Allt pekade på en mållös tillställning i regnet men visst var det gubben i lådan som fick fram en tå och avgjorde. Den matchen minns jag mycket väl, fortsätter Stig.

En sådan som G-man nämns också med stor respekt. - Jag minns en händelse då G-man var sur över något och lämnade för Heid. Jag mötte honom under en Södramatch och då hade han en rödvit halsduk på sig. - Inte kan du ha en röd halsduk på dej, G-man?
- Arvid, det ska du ha klart för dej, den räcker gott för att strypa dig me!
En jargong såklart men med glimten i ögat.

Hans bror Filip spelade också i Södra men tillsammans fick de inte lira ihop förrän de kom till Vrigstad 1981.- Det var en rolig tid. Jag tror vi gjorde 70 mål tillsammans där.

På senare år har friidrotten kommit in i Stigs liv. Det kan man också se när man få en rundvandring i huset där han bor. På baksidan har han ett förråd som han har gjort om till ett mindre gym.
- Friidrotten är kul och det är mycket kamratskap. Jag har hållit på i sex, sju år och vi tävlar ungefär tre gånger per år. Det är skönt att hålla igång kroppen och man träffar mycket folk.

Innan vi skiljs åt visar en björnstark Stig hur man lyfter skrot i bänkpressen. Undertecknad och Ingvarsson är fortfarande häpna av den styrkan...

Fotnot: Denna intervju gjordes den 8 januari i år och är tidigare utgiven i Södratider#8