Fettisdagen

I år infaller fettisdagen den 13 februari, vilket är ovanligt tidigt, eftersom påsken är tidig, och då skall det frossas i grädde, mandelmassa, vetebullar med kardemumma och gärna med varm mjölk till om du skall vara riktigt traditionell.

Fettisdagen är den sista av tre dagar i fastlagen då man skall ägna sig åt att äta så mycket som möjligt under fläsksöndagen, blå måndagen eller bullmåndagen eller korvmåndagen och så till sist fettisdagen. På onsdagen började i äldre tid fastan som varade i 46 dagar eller om vi tar bort söndagarna, då man inte behövde fasta, i 40 dagar före påsk. I många Medelhavsländer hade man en fest då den tog slut och denna dag kallades karneval, som betyder farväl till kött (carne).

Semlan har  blivit symbolen för fettisdagen. Den kunde från början fyllas med det man tyckte passade, mandelmassan började sitt segertåg under 1800-talets början medan grädden lades till efter första världskriget.
 
Att omåttligt intag av semlor, eller hetvägg, alltså semlor med varm mjölk kallades, kan vara rent skadligt vilket kung Adolf Fredrik fick erfara då han:
"På aftonen den 12 februari 1771 satt (kungen) glad och munter i kretsen av sitt hov vid spelbordet, då han plötsligt träffades av slaganfall. Knappt hann man föra honom till ett annat rum och lossa hans halsduk, förrän han var död. Han dog av hetvägg - ty det var fettisdag - surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne".

Från att ha varit ett bakverk nära knuten till dagarna kring fettisdag är semlan numera så uppskattad att den säljs nästan året runt. Men, om du vill följa traditionen är det bara på fettisdagen som semlan skall intas.

Så passa på att ät minst en semla idag.