Språkförbistring på Vasa?

Skolan är en komplicerad organisation som kan vara svår att genomskåda för den oinvigde. Sedan decennier har den också präglats av förkortningshysteri eller vad sägs om APU, SLG, TTF, HU, NA, SA,  ja listan kan göras hur lång som helst.
Vid Vasaskolan har beteckningen på en grupp människor som samlas för arbete, debatt, beslut eller samtal blivit allt yvigare. Eleverna samlas i klassråd eller husråd, personalen deltar i arbetsplatsträffar, ämnesgrupper eller arbetslag, skolledningen håller ledningsgrupp som ibland blir stora ledningsgruppen om man tar in några extra. Nu senast har skolan blivit mer internationell och fått ett elevhälsoteam.
Finns det någon skillnad i dessa beteckningar eller har det blivit som det blivit av andra skäl. För att få ett svar tog vi kontakt med skolans expertpanel i dessa frågor, svensklärarna. 

Finns det någon innehållslig skillnad mellan desa ord eller är de bara synonymer?

Jo det finns en viss skillnad mellan orden. En grupp är bara ett antal människor utan särskild mening. Ett råd är en är ett antal människor som ger råd eller fattar beslut. Ett lag är samarbetande människor ofta med ett gemensamt mål. Team är som vi misstänkte inget svensk ord utan en anglicism av lag.

Efter detta uttömmande svar är det frågan hur verkligheten stämmer med språkbruket vid Vasaskolan. Ett råd skall alltså som framgår av namnet ge råd, ofta för att fatta ett bättre beslut. Det är inte helt klart alla gånger  vem som är mottagare av råden.
När det gäller beslut är det en del grupper som kan ta beslut men beslutskapaciteten är mycket begränsad i de flesta fall..
En grupp har inget syfte eller mål rent språkligt om vi får tro språkvetarna och det är därför konstigt att en grupp styr skolan. Skolledningen duger väl bra i stället för ledningsgrupperna.

Kan det vara så att de oklart sagda är det oklart tänkta?