Sveriges nationaldag
Men varför firar vi denna dag
De flesta av skolans elever vet att vi firar nationaldag den 6 juni och de flesta vet också att det är för att denna dag Gustav Vasa kröntes eller valdes till kung men få om någon vet varför just detta kungaval är vårt att fira 494 år senare. Det var givetvis inte valet i sig som firas utan dess betydelse för landets historia. För att klargöra sammanhangen har vi tagit hjälp av Vasa akademi.
En ny nationaldag
Den 6 juni 1916 börjande man fira Svenska Flaggans Dag och sedan 1983 är dagen Sveriges officiella nationaldag och 2005 blev dagen helgdag.
En ny nationaldag
Den 6 juni 1916 börjande man fira Svenska Flaggans Dag och sedan 1983 är dagen Sveriges officiella nationaldag och 2005 blev dagen helgdag.
Det är två händelser i vår historia som lett till att man valt just den 6 juni till nationaldag.
Under danskt välde
1389 hade de nordiska länderna ingått en union som leddes från København. Kalmarunionen skapades efter att svenskarna fått långgående löften om att styra sig själva. Dessa löften bröts redan i början av 1400-talet och tiden fram till 1521 blev en lång maktkamp om styrelsen av Sverige. Under tiden från 1400 till 1521 styrdes Sverige i 55 år av danskar medan svenskar styrde i 66 år. Bland de sveska kungarna och riksföreståndarna märks Karl Knutsson bonde, Sten Sture den äldre , Svante Nilsson Sture och Sten Sture den yngre.
Den nyblivne danske kungen Kristian II beslutade att stärka sin ställning i Sverige varför han gick in med en här i landet och besegrade svenskarna 1520. Han kallade adeln till att fira sin seger i Stockholm, det är vad vi känner son Stockholms blodbad. Kungens massaker på den svenska adeln ledde till ett uppror som syftade till att befria Sverige från det danska inflytandet. Ledare för kriget var Gustav Eriksson (Vasa). Man lyckades snart fördriva danskarna och då landet var säkrat valdes han i Strängnäs till Sveriges kung den 6 juni 1523.
I nationalistiska historieskrivningen har denna händelse betraktats som symbolen för att dansken kastats ut och att Sverige var befriat och ett eget självständigt rike. Så det är inte valet utan friheten vi bör fira.
Kunglig diktatur avskaffas
Våren 1809 hade varit dramatisk, kriget om Finland var förlorat och i mars avsattes kungen, Gustav IV Adolf, i en statskupp. Sverige hade vid denna tid ett statsskick som införts 1789 och som innebar att vi närmast hade en kunglig diktatur eller envälde som det brukar kallas. 1809 var kungen borta och man kallade till en riksdag för att besluta om landets framtida statsskick. Den nya regeringsformen som antogs den 6 juni 1809 innebar att makten delades på samma sätt som i USA mellan den styrande, lagstiftande och dömande makten. Då riksföreståndaren hertig Karl godkänt regeringsformen valdes han till kung som Karl XIII.
Dessa två händelser började man fira som Svenska Flaggans Dag. Det var mest skolelever och militärer som firade och efter andra världskriget och var länge en angelägenhet för krigsmakten och kungafamiljen. Ceremonin bestod av ett tåg under svenska fanor till Skansen där kungen delade ut fanor och flaggor till olika organisationer.
Trots att nationaldagen blivit en helgdag har firande inte nått något större folkligt engagemang och det är långt till syttende mai i Norge.
Under danskt välde
1389 hade de nordiska länderna ingått en union som leddes från København. Kalmarunionen skapades efter att svenskarna fått långgående löften om att styra sig själva. Dessa löften bröts redan i början av 1400-talet och tiden fram till 1521 blev en lång maktkamp om styrelsen av Sverige. Under tiden från 1400 till 1521 styrdes Sverige i 55 år av danskar medan svenskar styrde i 66 år. Bland de sveska kungarna och riksföreståndarna märks Karl Knutsson bonde, Sten Sture den äldre , Svante Nilsson Sture och Sten Sture den yngre.
Den nyblivne danske kungen Kristian II beslutade att stärka sin ställning i Sverige varför han gick in med en här i landet och besegrade svenskarna 1520. Han kallade adeln till att fira sin seger i Stockholm, det är vad vi känner son Stockholms blodbad. Kungens massaker på den svenska adeln ledde till ett uppror som syftade till att befria Sverige från det danska inflytandet. Ledare för kriget var Gustav Eriksson (Vasa). Man lyckades snart fördriva danskarna och då landet var säkrat valdes han i Strängnäs till Sveriges kung den 6 juni 1523.
I nationalistiska historieskrivningen har denna händelse betraktats som symbolen för att dansken kastats ut och att Sverige var befriat och ett eget självständigt rike. Så det är inte valet utan friheten vi bör fira.
Kunglig diktatur avskaffas
Våren 1809 hade varit dramatisk, kriget om Finland var förlorat och i mars avsattes kungen, Gustav IV Adolf, i en statskupp. Sverige hade vid denna tid ett statsskick som införts 1789 och som innebar att vi närmast hade en kunglig diktatur eller envälde som det brukar kallas. 1809 var kungen borta och man kallade till en riksdag för att besluta om landets framtida statsskick. Den nya regeringsformen som antogs den 6 juni 1809 innebar att makten delades på samma sätt som i USA mellan den styrande, lagstiftande och dömande makten. Då riksföreståndaren hertig Karl godkänt regeringsformen valdes han till kung som Karl XIII.
Dessa två händelser började man fira som Svenska Flaggans Dag. Det var mest skolelever och militärer som firade och efter andra världskriget och var länge en angelägenhet för krigsmakten och kungafamiljen. Ceremonin bestod av ett tåg under svenska fanor till Skansen där kungen delade ut fanor och flaggor till olika organisationer.
Trots att nationaldagen blivit en helgdag har firande inte nått något större folkligt engagemang och det är långt till syttende mai i Norge.
 |