Humanistdagen på Vasa en succé

Den 10 oktober var det åter dags för humanistdagen och i år var det Vasaskolan som stod som värd. Humanister från Falun och Vasaskolan möttes för andra gången för att tillsammans stärka programmets identitet och impulser från högskolan och från yrkesverksamma humanister.

I år hade tre gäster bjudits in. Josefin Lindgren, lingvist från Uppsala universitet. Erik Lindenius utbildningsledare vid den Humanistiska fakulteten i Umeå och författarinnan Katarina Kieri som 2012 tilldelades Astrid Lindgrenpriset för "förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen”.

Tvåspråkighet

Josefin Lindgren som inledde presenterade sitt doktorandarbete kring tvåspråkighet. Hennes arbete handlar om utvecklingen av berättarförmågan hos tvåspråkiga barn och hur denna utvecklas under fyra till sexårsåldern. Hon befinner sig i början av sin forskning och hon har valt att studera tvåspråkiga barn eftersom det finns mycket få undersökningar kring detta. Undersökningens resultat kommer bland annat att jämföras med utvecklingen hos enspråkiga barn. Vi hoppas att hon kom kan komma tillbaka och presenterar resultaten då forskningen är avslutad.

Hon berättade också hur man blir doktorand och hur det är att forska.

Vad händer på universitetet

Efter gruppaktiviteter och lunch var det Erik Lindelius tur. Han berättade för eleverna vad som väntar dem i den högre utbildningen han började med vad som gymnasister saknar. De har bristande analytiskt språk, alltså förmågan att använda referenser på ett vetenskapligt sätt. Även metaspråket som berör grammatik, genremedvetenhet och stilnivå brister. Många studenter skriver bloggspråk, alltså åsikter och anekdoter och början hänger ofta inte ihop med början. Erfarenheten från Umeå är dessutom att nya studenter läser slarvigt.

Men vad är de bra på jämfört mot tidigare. Samarbetsförmågan är bättre, den tekniska kunskapen och förmågan att leta efter svar har ökat.

Efter dessa negativa besked fick de samlade humanisterna veta att när de kommer till universitetet har de ett stort försprång när det gäller skriva, läsa, tala. De är även bäst när de gäller att söka, välja och analysera information. Till skillnad mot den genomsnittliga studenten har de även en hög etisk- och estetiskt medvetenhet

Sammanfattning kan sägas att de är otroligt duktiga att hantera komplexa sammanhang. Lindelius hävdar att det är lättare att bli läkare än att bli humanist. En humanist analyserar, vrider och vänder på frågor och sammanhang och därför är det en otroligt bra utbildning för framtiden.

Han gav även en tips för på det närvarande och framtiden

För att klara högre studier skall du:

- träna att skriva om

- ha allmänbildning

- hitta din personliga studieteknik

- Läs det du tycker är roligt. Det är bättre att jobba eller resa om du inte vet vad du vill läsa eller bli

- Hitta en studiegrupp så går studierna lättare

- Odla dina intressen för att få en för dig unik spetskompetens

- Engagera dig i föreningar – för att skapa bredare kontaktytor

Till sitt uppmanande han alla elever SLANTa. Ingen förstod vad han menade men det är en förkortning för:

Sit up straight

Lean forward

Act interested

Nod and smile occationallt

Track the teacher

Gör du det inspirerar du läraren att bli mycket bättre under lektionen, åtminstone på universitetet.

Att vara författare

Katarina Kieri har skrivit 15 böcker och har två nya på gång. Hon har fått många priser bland annan från Svenska akademin som står frö humanism och det passar denna dag då både akademin och humanismen försvarar rent mänskliga värden humanism. Men så är det inte alltid och hon berättade därför sin egen historia om; När humanismen inte får råda.

Historien började i gränstrakterna mellan Sverige och Finland i Norrbotten. Hennes föräldrar var födda under 1920-talet och i hemmet talade man finska. Det blev därför en chock för dem att börja skolan som var på svenska ett språk de inte förstod. De tvingades att tala det nya språket och straffades om de talade finska. Bilden som spreds vara att finskan var sämre, ociviliserat, grovt och fattigt. Hennes mor gick i skolan i sex år och hennes svenska blev aldrig bra. Fadern fick studera och blev med tiden ingenjör och hans svenska var utmärkt. Deras barn som växte upp i Umeå var svenska barn och de lärde sig aldrig finska. Katarina Kieri kunde inte tala med sin mormor som aldrig lärde sig svenska. När hon insåg att hon kunde lära sig finska i skolan frågade hon sina föräldrar om det gick bra och de hade inget emot det. Först hade tvingats att se ner på sin egen kultur och sitt modersmål och nu blev de påminda om att de kanske svikit sitt ursprung för sina barns bästa, men samtidigt hade de av omtanke tagit ifrån dem deras historia för att bli ”riktiga” svenskar.

Nästa höst hålls humanistdagen i Falun.