Vill vi ha robotar som tjänstemän
Rektor attakerad av Utbildningsutskottets ordförande
Under julen skall vi njuta av ledigheten, ta det lungt och ladda batterierna inför den kommande terminen brukar det slentrianmässigt heta i julavslutningstalen. Men denna jul har ordföranden i Riksdagens utbildningsutskott Tomas Tobé (m) använt ledigheten till att klandra Vasaskolans rektor.
Vad kan ligga bakom detta kritik och vilka konsekvenser kan den få?
Ända sedan mitten av 1800-talet har Vasaskolan tryckt elevkataloger och då skolans redogörelser försvann kring 1980 har skolans rektorer skrivit ett förord i katalogerna som handlat om de mest skilda ting. I år skrev rektor en kort betraktelse om "Skolmarknaden och den svenska extremismen". Den handlar om att det svenska skolsystemet är det mest marknadsliberala i världen, att inte alla elever får vad de har rätt till och att pendeln inom skolpolitiken tycks ha vänt.
Att själva ordföranden i riksdagens utbildningsutskott följer Vasaskolans katalog känns uppmuntrande.
Den tidigare Vasaeleven Tomas Tobé tycker enligt uppifter i Arbetarbladet att en rektor inte får skriva något sådant i tjänsten. Tobé antyder att rektor sympatiserar med vänsterpartiet och att han skall be om ursäkt för sina reflektioner. Företrädare för Vänsterpartiet och Folkpartiet som tidningen också frågat ser dock inte några problem i att rektor uttrycker en åsikt.
Rektor själv konstaterar att han inte framfört några som helst partipolitiska åsikter utan hans reflektioner bygger på den svenska lagstiftningen, forskning och Skolverkets egna bedömningar av situationen i den svenska skolan.
Den principiella fråga som infinner sig är: Var sätter Tomas Tobé gränsen för yttranderätten för kommunalt anställda och andra verksamma i skolan?
Det är inte första gången
Vasaskolan hade för mer än 100 år sedan samma problem med politiker som idag när det gällde rätten att få uttrycka sin välgrundade mening. Den gången gällde det rätten att få ha åsikter kring frågan om livets uppkomst. Lärare och elever förvägrades då rätten att ifrågasätta skapelseberättelsen trots att men redan då undevisade om Darwins teorier. Vi får hoppas att vi slipper nya hot mot yttrandefriheten som det förra århundradets "Apdebatt". Den politiker som vill tysta elever, lärare och skolledare med maktmedel i stället för med diskussion och argument får aldrig respekt vid Vasaskolan.
Betänk också att den kortlivade segern i "Apdebatten" som togs av Läroverksinspektionen och högerpolitiker snart vändes till ett svidande nerderlag som gör att deras handlingar idag framstår båte bottenlöst korkade och skrattretande.
Vad kan ligga bakom detta kritik och vilka konsekvenser kan den få?
Ända sedan mitten av 1800-talet har Vasaskolan tryckt elevkataloger och då skolans redogörelser försvann kring 1980 har skolans rektorer skrivit ett förord i katalogerna som handlat om de mest skilda ting. I år skrev rektor en kort betraktelse om "Skolmarknaden och den svenska extremismen". Den handlar om att det svenska skolsystemet är det mest marknadsliberala i världen, att inte alla elever får vad de har rätt till och att pendeln inom skolpolitiken tycks ha vänt.
Att själva ordföranden i riksdagens utbildningsutskott följer Vasaskolans katalog känns uppmuntrande.
Den tidigare Vasaeleven Tomas Tobé tycker enligt uppifter i Arbetarbladet att en rektor inte får skriva något sådant i tjänsten. Tobé antyder att rektor sympatiserar med vänsterpartiet och att han skall be om ursäkt för sina reflektioner. Företrädare för Vänsterpartiet och Folkpartiet som tidningen också frågat ser dock inte några problem i att rektor uttrycker en åsikt.
Rektor själv konstaterar att han inte framfört några som helst partipolitiska åsikter utan hans reflektioner bygger på den svenska lagstiftningen, forskning och Skolverkets egna bedömningar av situationen i den svenska skolan.
Den principiella fråga som infinner sig är: Var sätter Tomas Tobé gränsen för yttranderätten för kommunalt anställda och andra verksamma i skolan?
Det är inte första gången
Vasaskolan hade för mer än 100 år sedan samma problem med politiker som idag när det gällde rätten att få uttrycka sin välgrundade mening. Den gången gällde det rätten att få ha åsikter kring frågan om livets uppkomst. Lärare och elever förvägrades då rätten att ifrågasätta skapelseberättelsen trots att men redan då undevisade om Darwins teorier. Vi får hoppas att vi slipper nya hot mot yttrandefriheten som det förra århundradets "Apdebatt". Den politiker som vill tysta elever, lärare och skolledare med maktmedel i stället för med diskussion och argument får aldrig respekt vid Vasaskolan.
Betänk också att den kortlivade segern i "Apdebatten" som togs av Läroverksinspektionen och högerpolitiker snart vändes till ett svidande nerderlag som gör att deras handlingar idag framstår båte bottenlöst korkade och skrattretande.