Regeringen lyssnar till gräsrötterna


Christer Falk 2017-11-15


Igår, tisdagen den 14 november, var Peter Rosholm en av 6 politiker från spridda delar av landet som kallats till en träff med minister Åsa Regnér som är ansvarig för funktionshinderspolitiken.

–Åsa Regnér ville höra hur vi upplever den debatt som pågår när det gäller den statliga assistansersättningen. Hon och hennes medarbetare var naturligtvis även intresserad av att höra hur vi klarar detta i kommunerna.

Med på mötet hos ministern var några kommunalråd, riksdagsmän och lokala politiker som arbetar med de här frågorna.

– Man lyssnade på oss och det tycker jag känns bra, säger Peter Rosholm om besöket i Stockholm.


 Här är pressmeddelandet som gick ut idag gällande assistansersättningen

Nya åtgärder inom den statliga assistansersättningen
Under en pressträff i dag, tisdag, presenterade ansvarigt statsråd för funktionshinderspolitiken Åsa Regnér en rad åtgärder för den statliga assistansersättningen. Bland annat ska den tidigare tillämpningen av väntetid och beredskap återställas och tvåårsomprövningarna tillfälligt stoppas.

Återställa väntetid, beredskap och tid mellan insatser

Lagförslag med innebörd att tidigare tillämpning av väntetid och beredskap återställs. Ikraftträdande föreslås under våren.


Försäkringskassans tolkning av Högsta förvaltningsdomstolens dom från 13 juni (HFD 2017 ref. 27) innebär att assistansberättigade inte längre kan beviljas assistans för väntetid och beredskap mellan hjälpinsatserna. Ca 6000 assistansberättigade beräknas få ett minskat antal timmar och personer som söker assistans för första gången kan inte få assistans för väntetid och beredskap. Konsekvenserna för den enskilde är att assistansen i praktiken inte kommer att kunna bidra på samma sätt till ett självständigt liv med arbete, föräldraskap, eget boende och aktiv fritid. Med lagförslaget som regeringen nu presenterar kommer assistans liksom tidigare att kunna lämnas under dygnsvila i form av väntetid och beredskap, samt under tid mellan insatser. Lagen behöver förtydligas så att denna tid bedöms på samma sätt som tidigare. Lagstiftningen innebär ingen utvidgning jämfört med tidigare praxis utan bara att tidigare ordning återställs.

Stoppa tvåårsomprövningarna

Tillfällig lagändring med innebörd att Försäkringskassan inte ska göra tvåårsomprövningar. Ikraftträdande föreslås under våren.

De senaste årens utveckling av praxis inom assistansen får sitt största genomslag i samband med de tvåårsomprövningar som Försäkringskassan gör. Dessa prövningar görs bland annat för att följa upp om det sedan föregående prövning har tillkommit författningar, rättspraxis eller annan normering som påverkar rätten till assistansersättning. Enskilda som har beviljats assistans och som berörs av ny praxis pga. HFD-domar kan få en minskning av antalet timmar eller helt indragen assistans på grund av att det grundläggande hjälpbehovet inte längre bedöms uppgå till 20 timmar per vecka. För att dämpa påverkan av den snabba praxisförändringen och förhindra att ytterligare ny praxis får genomslag innan LSS-utredningen har kommit till sina slutsatser, föreslås att tvåårsomprövningarna tillfälligt stoppas. Kommunerna får därmed också ett större utrymme att ta sitt fulla ansvar för de medborgare som inte längre har rätt till assistans från Försäkringskassan. Lagändringen är tillfällig, frågan om tvåårsomprövningarna hanteras i samband med att utredningen tas om hand och regeringen tar fram en framtida inriktning.

Säkerställa att ingen faller mellan stolarna

Lagförslag. Till kommunens uppgift hör redan idag att fortlöpande följa upp vilka som omfattas av LSS och att verka för att de som tillhör personkretsen får sina behov tillgodosedda. För att säkerställa att personer som får beslut om avslag eller indrag av statlig assistansersättning får information om rättigheterna enligt LSS föreslås att kommunerna blir skyldiga att informera personer som får sådana beslut från Försäkringskassan om detta.

Ikraftträdande föreslås 1 juli 2018.

Det högre timbeloppet

Lagförslag med innebörd att återställa tidigare möjlighet för enskilda som har beviljats assistansersättning med ett högre timbelopp än schablonbeloppet, att få täckning för sina kostnader även då kostnaderna varierar mer över tid. Ikraftträdande föreslås 1 juli 2018. Ca 10 procent av de assistansberättigade har beviljats ett högre belopp än schablonbeloppet.

När Försäkringskassan den 1 oktober 2016 övergick till att betala ut assistansersättning i efterskott innebar det minskad flexibilitet för enskilda som har beviljats ett högre timbelopp än schablonbeloppet. För att korrigera för detta föreslår regeringen att Försäkringskassan ska göra en slutlig avstämning efter utgången av den tidsperiod för vilken det högre beloppet har beviljats.