Humanistiska


Vilma Andersson 2018-01-28



Hur är det att vara humanist

Vår reporter Vilma Andersson träffade sitt intervjuoffer, en humanist i en gammal telefonkiosk av alla platser.   

 

Du går Humanistiska programmet på Vasaskolan. Varför valde du just det programmet och hur ”hittade” du det? 

Jag kommer från Ljusdal och kände att inte ville gå i gymnasiet där. Det började med att jag och mina kompisar kollade på gymnasium och program utanför Ljusdals kommun, då hittade vi Vasaskolan i Gävle. Först hade jag tankar på att läsa Sam Internationell för jag ville ha ett program som var inriktat på språk och kände att det kunde vara något. Samtidigt som jag kollade på Sam Internationell så tittade mina kompisar på Humanistiska. Jag tänkte att det inte var något för mig men läste i alla fall för att få se vad de tjatade om. När jag var färdig  och visste vad det var så tänkte jag att det här kanske är något för mig, det här kanske blir bra. Då mailade jag syven på Vasaskolan och berättade att jag ville prova vara elev för en dag; jag var det och kände direkt att jag hade hittat hem. 

Jag valde Humanistiska eftersom att det är mycket språk, filosofi och psykologi, det är såna ämnen som intresserar mig. 

Tycker du att du valde rätt? 

Ja, helt klart. Det finns inget annat program som skulle passa mig lika bra. Jag tror inte att jag skulle ha samma gemenskap med klassen om jag hade valt ett annat program. Eftersom vi inte är så många har vi kommit varandra närmare. 

Vad innebär programmet, vad gör en när en studerar på Humanistiska?  

Alla går tillsammans första året och läser alla ämnen utom moderna språk tillsammans. Senare  läser vi vissa ämnen som nästintill ingen annan läser, som människans språk, kultur och idéhistoria, arkeologi, latin m.m. Inga svenska elever blir så allmänbildade och bildad som oss. 

Vad tycker du om lärarna? 

Det är väl så för alla, med vissa lärare blir kontakten riktigt bra, andra inte, men de gör sitt jobb bra. Alla kan det de pratar om, de är engagerade och har en passion för att lära ut och då bli det automatiskt roligare att lära sig. Det är samma här; eftersom det är ett så pass litet program så får en bättre kontakt med lärarna, på ett annat sätt än program där det går fler elever. Sen är ju såklart alla lärare legitimerade, det är en trygghet att de vet vad de lär ut, att de kan. 

Skolan har under hösten satsat på att lyfta fram och presentera Humanistiska extra mycket. Vad tycker du om det? Tror du att det kommer hjälpa programmet att växa? 

Det är jättebra! Jag tycker att Humanistiska förtjänar att synas och höras. Ja, jag hoppas på att det får programmet att växa, då det är ett fantastiskt program som ger en väldigt bred utbildning. 

Du går nu andra året på Humanistiska programmet med inriktning kultur, vad är det bästa du har lärt dig? 

Det roligaste är nog kultur och idéhistoria där vi lär oss på ett annorlunda sätt till skillnad från det vanliga. Det är olika utlärningar varje gång. Psykologin är också bra, det är fascinerande att lära sig om hur människor fungerar, något som kan appliceras i andra ämnen också.