I utredningen lämnas en rad förslag till förbättringar. Bland annat föreslås att regeringen ger Skolverket i uppdrag genomföra en översyn av hur kunskap om psykisk och psykosocial hälsa och ohälsa kan integreras i läroplanen, samt att psykisk och psykosocial hälsa ska inkluderas i hälsobesöken inom elevhälsan.

Ett av förslagen handlar om vilken funktion elevhälsan bör ha på skolan. Det nämns bland annat att;

• Elevhälsans uppdrag ska även inkludera stödjande arbete mot elever och därmed bör elevhälsan få utökade resurser.
• Elevhälsan ska vara tillgänglig varje dag och även efter klockan 17.00 då lektionen avslutas. Besök ska därmed vara möjligt efter skoltid.
• Elevhälsans personal ska vara aktiv och närvarande i skolan för relationsskapande men också för att eleverna ska ha information om elevhälsan samt ha en central placering på skolan
• Om elevhälsan bedömer att en elev behöver vidare stöd ska elevhälsan vara eleven behjälplig att få kontakt med annan instans och fungera samordnande för ihållande vårdkedja. Elevhälsan ska även kunna ge vägledning till olika aktörer i civilsamhället.
• Varje elev ska ha ett obligatoriskt samtal per termin med elevhälsan för att på så sätt få kontinuitet och kunna följa upp eventuella problem och tidigt upptäcka tecken på ohälsa. Dessa samtal ska beröra både somatisk och psykisk hälsa. Detta ska gälla upp till sista året på gymnasiet.

Inom ramen för Västra Götalandsregionens stora arbete ”Kraftsamling för fullföljda studier” pågår just nu projektet ”Elevens hälsa i fokus” där målet är att skapa en regiongemensam elevhälsodatabas för att kunna följa upp, utvärdera och mäta elevernas hälsa på ett strukturerat och likartat sätt. Idag saknas ett gemensamt system för att följa barns och ungas hälsa i Västra Götaland.

– Förslaget om elevhälsan i skolan tycker jag ligger helt i linje med vårt pågående arbete ”Elevens hälsa i fokus”. Vi behöver kunna samla in hur eleverna mår i skolan för att kunna hjälpa dom på bästa sätt, säger Elisabeth Rahmberg, folkhälsochef i Västra Götalandsregionen.

– Inom ramen för fullföljda studier ser vi på den psykiska hälsans betydelse inom flera områden och ur ett bredare perspektiv. Bland annat tittar vi på hur elevhälsan och första linjens vård ska samordna sig på ett bättre sätt. Det är en av de viktigaste frågorna vi har att adressera och vi kommer att följa frågan på nationell nivå med stort intresse, säger Elisabeth Rahmberg.

Utredningen har genomförts av Nationella samordnaren, Sveriges Psykologförbund tillsammans med Föreningen Tilia, Sveriges Elevkårer och Maskrosbarn.

Läs mer om utredningen och förslagen här