En milstolpe för gymnasieskolan

På självaste fredagen den 13 september kom ett besked från Skolverket som kommer att förändra gymnasiet i grunden. Då det nuvarande gymnasiet infördes 1994 var en av de stora nyheterna att man skulle avskaffa ämnesbetygen och inföde målrelaterade kursbetyg. Det påstods att detta skulla vara rättvisare, mer stimulerande för eleverna och att det skulla lyfta deras kunskaper.
Många både forskare och lärare hävdade motsatsen de nya betygen skulle öka stressen i skolan, göra lärarnas arbete splittrat och på sikt sänka skolresultaten.
Idag 25 år, ett kvarts sekel senare, erkänner Skolverket att de hade och under hela perioden haft fel. De meddelade därför att kursbetygen skall avskaffas och alla elever skall få ett (1) betyg i varje ämne då ämnet avslutas. Efter alla alltför snabba och därför ofta misslyckade förändringar som skett i gymnasieskolan under de senaste 25 åren skall man ta tid på sig för att genomföra denna förändring. Inga av de elever som går i skolan idag kommer att märka något av detta men kanske om 3-4 år kommer kursbetygen vara en saga blott.

Så här skriver Skolverket på sin hemsida: 

Ämnesbetyg i gymnasieskolan

Om Sverige ska återta sin position som ett av världens mest högpresterande och jämlika skolsystem behöver betygen spegla faktiska kunskaper, främja lärande och uppmuntra elever att anstränga sig. För att hantera bristerna med dagens betygssystem tillsatte regeringen under förra mandatperioden en betygsutredning som bl.a. utreder frågan om ämnesbetyg. Att införa ämnesbetyg är emellertid en stor och viktig förändring som kräver noggranna förberedelser och revidering av bl.a. ämnesplaner. Ett sådant arbete bör påbörjas i god tid. Därför tillför regeringen Skolverket 3 miljoner kronor för 2020 och 20 miljoner kronor årligen för 2021–2023.