Vasaskolan får kungligt guld och uppskattning

För lite över en vecka sedan kom nyheten att kungen delat ut en medalj till vår lärare och Gevaliensis grundare och ansvarig utgivare. Vi tänkte höra vad han tycker om den hedersbetygelse han fått.

Vad tänkte du när du fick veta att du skulle få en kunglig medalj?

Det kom som en total överraskning. Varför skall jag få en medalj? Är det kanske någon som delas ut till väldigt många? Så motiveringen ”för betydande pedagogisk gärning” hur kan de veta det?

Kan du kanske själv svara på de frågor du hade.

Att få en medalj var som jag förstod det väldigt ovanligt särskilt om man inte arbetat inom hovet eller på höga poster i staten. Ingen har tydligen fått en medalj tidigare med den motiveringen. Men motiveringen var inte alls så dum efter att den sjunkit in.

Hur menar du?

En betydande pedagogisk gärning måste betyda att man genom åren gjort något inom undervisningen som varit bra. Att på egen hand undervisa är inte det enklaste utan snarast omöjligt. Gärningen utförs i dialog och samarbete med mina elever så alla de elever som jag haft under mina år som lärare har alla en liten del av medaljen, utan er hade det inte blivit någon medalj. Ett riktigt stort tack till er alla. Vasaskolan har inte bara haft fina elever utan även goda kollegor. Utan er alla lärare och annan personal skulle det heller inte blivit en medalj. Skolan som idé handlar om möten där man lär från varandra. Så medaljen som jag fått inbegriper hela Vasaskolan under årtionden.

Har Vasaskolan betytt något särskilt för dig?

Absolut jag var elev på Vasaskolan och har nu arbetat här i snart 38 år. Det finns en uppfattning att man skall byta arbetsplats för att utvecklas men jag hävdar att man kan utvecklas på en arbetsplats om den har högt i tak, stimulerande uppgifter och stor professionell frihet. Så har det varit på Vasaskolan.

Då har väl haft olika roller på skolan genom åren?

Jag började som lärare, blev studierektor, biträdande rektor och rektor, tillsammans 17 år som skolledare under alla dessa år med undervisning något som man borde ha även idag som skolledare för att inte fjärma sig allt för mycket från huvuduppgiften, undervisningen. Sedan har jag varit lärare i historia, arkeologi och kultur. Under alla år har jag varit en av de så lyckliga människor som alltid sett fram mot nästa arbetsdag och mötet med elever och kollegor. Att dessutom ha sitt främsta intresse som yrke gör inte dagarna tråkiga.

Vad ser du fram emot den närmaste tiden?

Eftersom jag är en del i den Humanistiska lärargruppen hoppas jag givetvis att många duktiga elever söker till Vasaskolan och särskilt till det Humanistiska programmet som i mina ögon är den allra bästa av otroligt bra utbildningar som skolan har.

Sedan har jag en avgångsklass i år och förhoppningsvis lyckas de få mycket goda resultat så att världen står öppen för dem och att de får en fin sista termin som avslutas med en härlig studentvecka tillsammans med alla andra avgångselever vid skolan.

Att mina andra elever gör goda resultat hoppar och tror jag på.

Sedan hoppas jag att kontakten med alla elever som lämnat skolan fortsätter – håll kontakten.

Tack för de svaren. Vi lyckönskar till medaljen och ses snart igen i klassrummet på lektioner i arkeologi och historia.