Aftonlandet


2020-12-22


Underligt firande i Norden

Har ni tänkt på att vi sällan firar stora helger på den dag de inträffar utan dagen eller kvällen före. Julafton, midsommarafton, påskafton och nyårsafton och den sista kan man ju förstå eftersom det är övergången från ett år till nästa som uppmärksammas vid midnatt.
Denna tradition att fira aftnar är speciell för Norden medan alla länder runt omkring oss firar på den dag man skall fira.

Midsommarafton
Traditionellt firande man midsommardagen, den dag då solen står som högst på himlen och då dagen är som längst. I de flesta länder firar man de verkligen den ljusaste dagen som kan infalla vilken veckodag som helst. Normalt på Sankt Johannes dag den 24 juni. I Sverige är vi praktiska och 1953 bestämde man att midsommar skull infalla på en lördag så att inte arbetet skulle störas på denna "fuktiga" helgdag. Nu kan den infalla mellan den 16 och 24 juni. Men inte firar vi på lördag lika lite som den 24 juni. Vi firar dagen innan både då och nu alltså under under aftonen.

Påskafton
På långfredagen dödades Jesus och på påskdagen återuppstod han alltså på en söndag. Vi passar på att fira den enda dag han var död påskafton, i stället för att vänta till påskdagen som borde vara något att fira för de kristna, rätt underligt.


Julafton
Vill man fråga hur julfirandet varit i alla utom de nordiska länderna bör man vänta till sent på juldagen eller kanske till annandagen. I alla länder där man firar jul firar man den 25 december, utom I Norden. Här är vi mätta och glada redan den 24 december dagen innan Jesus skall vara född. Varför kan vi inte vänta till den rätta dagen?


Det kan verka underligt med alla dessa aftnar idag men om vi går tillbaka i historien blir det plötsligt ganska självklart. Under vikingatiden såg man mycket annorlunda på tillvaron och på relationer mellan människor. Som tur är bevarades en del av dessa traditioner och regler i skrift så vi  kan få en bild av den tiden. De finns bevarade i ett verk som kallas Hávamál. Strof 81 inleds med orden "Om kvällen skall dagen prisas" och det är precis vad vi gör i Norden använder kvällen innan för att fira dagen. Det verkar vara så att vikingarnas tankar och traditioner som byggde på den fornnordiska religionen eller asatron fortfarande styr högtidsfirandet i det område där den verkade i Norden.

Bilden visar ett utdrag från det enda bevarde manuskriptet av Hávamál som ingår i Codex Regius. Texten lyder på isländska "At kveldi skal dag leyfa"