Vi fick se en kvarbliven kanonkula, från Ryssarnas läger i Stensland


Anders Böhlin 2021-04-10

Varför det kallas 'Stensland' kan kanske framgå 'lite' av bilden. Björn Olof visar här  en kvarbliven kanonkula för Tidnigen Ångermanlands Anders Lidén, från Ryssarnas läger här när de landsteg innan de red upp till Tokriset. Lena Hermansson t.v. Kultursekreterare i Kramfors Kommun gjorde ett upprop i lokalradion, för att få material till 300-årsminnet av Rysshärjningarna. 
Bild:Anders Böhlin
Varför det kallas 'Stensland' kan kanske framgå 'lite' av bilden. Björn Olof visar här  en kvarbliven kanonkula för Tidnigen Ångermanlands Anders Lidén, från Ryssarnas läger här när de landsteg innan de red upp till Tokriset. Lena Hermansson t.v. Kultursekreterare i Kramfors Kommun gjorde ett upprop i lokalradion, för att få material till 300-årsminnet av Rysshärjningarna. 

Lena Hermansson t.v. Kultursekreterare i Kramfors Kommun gjorde ett upprop i lokalradion, för att få material till 300-årsminnet av Rysshärjningarna. Lars Högberg hembygdsforskare från Härnösand har lagt, ner mer än ett år för att dokumentera Rysshärgningarna med tex. brända gårdar och deras ägare i Ångermanland. Efter kontroll av copyright och andra frågor gällande utgivningsrätt, är det tänkt att Lars Högbergs arbete, kommer att utges i en webbversion
I Kommunens skrift finns Högbergs kartor över Ryssarnas framfart efter Norrlandskusten


Frtfarande 'en del' snö på infartsvägen till Tokriset, platsen för Slaget vid Lillåkersjön på Ullångersfjället. där fjället nog har samma betydelse som i boken ;Barnen från Frostmofjället; alltså en plats för fäbodar. Hur mycket fäbodar det fanns för 300 år sedan återstår att ta rätt på
Bild:Anders Böhlin
Frtfarande 'en del' snö på infartsvägen till Tokriset, platsen för Slaget vid Lillåkersjön på Ullångersfjället. där fjället nog har samma betydelse som i boken ;Barnen från Frostmofjället; alltså en plats för fäbodar. Hur mycket fäbodar det fanns för 300 år sedan återstår att ta rätt på