Freinetpedagogik - Livslång lust till lärande
FREINETPEDAGOGIKENS GRUND – SKOLLAGEN OCH DEMOKRATIN
I Sveriges skollag står det: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära” (Skollag 2010:800, 1 kap, 4 §). Undervisningen ska stimulera elevernas lust att lära sig, nyfikenheten ska växa och viljan att ta reda på nya saker ska permanenteras. I harmoni med detta kan konstateras att Freinetpedagogiken är en inbjudande pedagogik, som bjuder in till en livslång lust att lära.
Skollagen förutsätter också att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Detta är en av freinetpedagogikens viktigaste utgångspunkter, men det är inte bara inhämtning och utveckling av kunskaper som är essentiella, det är i skolan som en förståelse för världen vi lever i och för framtiden bör etableras.
Liksom hela det svenska skolväsendet, vilar Freinetpedagogiken på demokratins grundvalar. Självklart är att skolan bör förbereda eleverna för det värld de kommer att leva resten av sitt liv i.
FREINEPEDAGOGIKEN HUVUDPUNKTER
1) Freinetpedagogiken är en humanpedagogik, den öppnar för en mångfacetterad förståelse, förståelse för den värld vi lever i, förståelse för och betydelsen av ett livslångt lärande, förståelse för medmänniskor och för mänskligt beteende.
2) Freinetpedagogiken är inbjudande och engagerande, lärmiljön och undervisningen är stimulerande. Här är eleven en aktiv deltagare.
3) Freinetpedagogiken är kreativ, experimentell och den sporrar eleverna till nya upptäckter, den ger eleverna verktyg för att kunna leva ett gott liv.
4) Freinetpedagogiken lägger stor vikt vid empati, medmänsklighet och omsorg. Vi lär os se varandra och oss själva.
5) Freinetpedagogiken är en anspråkslöshetens pedagogik. Det är inte en rad av ”ska” och ”måste” som dominerar fältet, här lärs eleverna att det är viktigt att kunna anpassa sig till det man har, vikten att kunna ta ansvar och själv göra det bästa av situationen, samtidigt som det egna värdet inte går förlorat.
FREINETPEDAGOGIKEN – QUO VADIS
Celestinè Freinets trettio konstanter är riktlinjer för den humana pedagogik som freinetpedagogiken är. Konstanterna är viktiga, men de varken ska eller bör följas bokstavligt, eftersom samhället är stadd i en ständig förändring. Freinet utgick från det samhälle han levde i och det elevmaterial han hade. Dagens värld är fjärran 1930talets Frankrike, fjärran de barn Freinet fostrade.
Varje generation har i uppgift att tolka konstanterna i förhållande till det stadium samhällsutvecklingen befinner sig i just då. Vilket dock inte låter sig göras om man inte, för varje omtolkning, speglar sin egen tid mot den Freinet levde i. Vi måste gå in på djupet, se de förhållanden Freinet levde och arbetade i, vi måste förstå hans erfarenheter som resulterade i hans pedagogik. Vi bör likaledes noga analysera vår egen tid och uppdatera Freinets teser till vår egen verklighet.
Vi får väl konstatera att freinetpedagogiken, efter närmare hundra år av trevande försök, utkristalliserat sig till att idag vara en pedagogik som lever i tid och rum. I vår tid – där demokratin inte längre är en självklar sak, där klimat och miljö ständigt hotas, där en anarkokorporativism hotar att ta över världsekonomin – är det viktigare än någonsin att lyfta fram vikten av att lära sig av det som hänt och det som händer, för att kunna skapa en solid framtid. Freinetpedagogiken är idag också tydligare än någonsin individens och den lilla gruppens pedagogik. Levnadsvillkor och -förhållanden är inte en homogen konstant i vår värld, det finns en uppsjö av olika verkligheter och freinetpedagogiken går mot en ständig anpassning till världens mångfacetterade behov.
6) Feinetpedagogiken är i dag, tydligare än någonsin, också det levande livets pedagogik. Människan lever i en värld som lever. Det ständiga behovet att anpassa sig till en föränderlig verklighet frammanar en pedagogik som är lyhörd för tidens puls. Detta är freinetpedagogikens kärna och strävan, dess syfte och dess mål.
Agneta Ahlqvist