Avsnitt 39
Varför heter vägarna så här?
Frejas väg, Flodavägen, Forsavägen, Forsagårdsvägen, Forsa skogen

VÄGNAMN 39

Frejas väg
Frejas väg hittar vi strax nordost om centrala Bollebygd där den utgör en ca. 200 meter lång del av tillfartsvägen till Sörgårdsområdet (Övre och Nedre Sörgården).

Namnet ansluter till de vägar i området som fått namn efter gudar i den nordiska mytologin. Ursprunget till detta är troligen den näraliggande gården Odenslund vars mangårdsbyggnad idag inrymmer Bollebygd bibliotek.

Odenslund har emellertid inte något med guden Oden att göra utan har, med all sannolikhet, fått namn efter kronolänsman Fritz Odencrantz som ägde gården under senare delen av 1800-talet.

Freja var kärlekens gudinna och det är 5 fastighetsägare som kan glädja sig åt att ha just Freja som en del av adressen.

Flodavägen
Flodavägen är en lång väg som tar sin början vid den västra kanten av Nedflo badplats i Västra Nedsjön. Efter 4,2 km., vid Buabacken, passerar man kommungränsen till Lerums kommun för att efter ytterligare 9 km anlända till Floda och det är naturligtvis anledningen till vägens namn.

Ungefär 1,2 km. in på vägen ligger två fastigheter som är värda att uppmärksamma. Det är två skolbyggnader, Nordtorpa skola, som består av ett småskolehus från 1875 och ett folkskolehus från 1909. Här bedrevs skolverksamhet fram till höstterminen 1956 då barnen flyttade över till den nybyggda skolan i Hindås. Nordtorpa skola är idag privatbostad.

 

Forsavägen
Forsa är ett gammalt och välkänt namn och har varit så under lång tid. Såväl gården, Forsa säteri, som det tegelbruk, Forssa Tegelbruk, som tillhör gården har anor redan från 1300-talet och det finns mycket spännande dokumentation att ta del av för den som är intresserad.

Forsavägen, som går in till vänster från Rävlandavägen strax innan bron över Nolån och kommungränsen mot Härryda kommun, går hela 3,7 km söderut genom de vidsträckta skogsmarkerna.

Namnet Forsa kommer från närheten till Nolån. Gården ligger vid en ström i ån och namnet Forsa är en gammal pluralform av order fors.

Stavningen Forsa, med ett s, är den officiella stavningen men det förekommer också en stavning med två s, alltså Forssa. Den senare stavningen blir mer förekommande under mitten av 1950-talet och anledningen till detta kan man bara spekulera över. Gården stavas fortfarande med ett s, medan tegelbruket under senare delen av 1900-talet och fram till nedläggelsen 1985 liksom det företagshotell som numera har tagit över det gamla tegelbrukets lokaler stavar sina företagsnamn med två s.

Det står naturligtvis var och en fritt att stava som man vill, men i den officiella adressen stavas Forsa med ett s.

Forsagårdsvägen
Knappt 300 meter in på Forsavägen ansluter infarten till Forsa gård; Forsagårdsvägen. Den ståtliga mangårdsbyggnad som sedan byggnationen 1769 prydde gården totalförstördes dessvärre vid en brand 1930, men de två vackra flygelbyggnaderna, byggda 1787, finns kvar och är idag boningshus.

På senare tid har Forsa gård varit en välkänd hästgård där flera framgångsrika travtränare haft sin verksamhet och där en travbana numera är ett dominerande inslag på ägorna.

Längst i väster smalnar åkermarkerna i Forsa av och bildar slutligen en liten udde där åarna Nolån och Sörån rinner samman och bildar Storån som rinner vidare söderut.

Här ligger också kommunens lägsta punkt; 48 meter över havet.

Forsa skogen
I de vidsträckta skogarna som tillhörde Forsa gård fanns ett stort antal torp. Trots de många gånger svåra livsvillkoren för de fattiga torparna var det förhållandevis många barn på många av torpen.

För att barnen skulle kunna ges en skolgång på rimligt gångavstånd hemifrån fanns flera små skolor här och var. En sådan var belägen ca. 2,5 kilometer upp i skogen utefter Forsavägen i en fastighet som kallades Övre Skogen. Strax intill låg ytterligare ett torp, Nedre Skogen, som än idag finns kvar och har just den officiella adressen Forsa Skogen. Noteras kan att det, på den lilla vägskylten in till fastigheten, står Skogenvägen.

Övre Skogen, där skolverksamhet bedrevs, brann ner till grunden någon gång på 1940-talet, men då hade redan eleverna flyttats till andra skolor.

Av skolhuset återstår idag endast rester av stengrunden och om man besöker platsen kan man också se den skylt som uppsattes i samband med den torpinventering som gjordes av Bollebygds Hembygdsförening för ett 30-tal år sedan. Den finns tillgänglig i föreningen för den som är intresserad av att veta mer om alla de torp som en gång fanns i skogarna och som, vart och ett, kan berätta historier om skiftande och fängslande levnadsöden.