Oenighet om esteisk verksamhet i skolan
Det finns skilda meningar om värdet av estetik och konst. Vissa lever för det, andra vill helst inte lägga någon tid alls på det. Lärare och politiker har länge varit oense om estetik bör vara obligatoriskt för eleverna eller inte, något som ofta återkommer i diskussion. Om inte estetiken kan utveckla eleverna, vilka medel ska vi då tillgå? Detta diskuterar Elina Wahlund, före detta elev på Vasaskolan, som nu studerar till lärare på Uppsala universitet.
Kultur och konst är enligt många lärare underprioriterat i skolan. Det finns flera tecken på detta – estetiska program tvingas stänga ned i mindre städer, och cirkus-programmet på Vasaskolan är inte längre verksamt. ”Estetisk verksamhet” var en kurs som innebar att eleverna fick uttrycka och reflektera över estetiska ämnen som exempelvis dans, musik och konst. 2011 togs kursen bort och ersattes i stället med två individuella val eleven själv bestämmer. Som grädde på moset förbjuds producenter inom konst att utöva sina yrken på grund av den rådande Corona-epidemin vilket betyder att vi inte längre kan uppleva konst på samma sätt som tidigare. Just nu behövs alltså konkreta förslag för att öka intresset av konst i framför allt skolan, låta elever fördjupa sig i konst och finna värdet av det. Likaledes måste vi söka motivera varandra och förbättra undervisningen i skolan för att kunskapen ska nå ut till eleverna. Detta är problemen studenten Elina Wahlund pekar på.
Elina studerar till svensklärare men har också ett brinnande intresse för konst och litteratur. Hon har ett flertal synpunkter och förslag på hur estetiken kan inta en plats i elevernas liv och hur undervisningen kan anpassas för att väcka elevernas driv i såväl teoretiska som estetiska ämnen.
Hon tycker att gymnasieskolan kräver en motsvarighet till estet-programmets ämnen, vilket innebär att det individuella valet delvis begränsas. Anledningen är att elever måste konsumera och uttrycka konst för att utvecklas som människor enligt den blivande svenskläraren. Elina tycker att individuella val är viktigt både för att göra utbildningen personlig och för själv-motivering, dock måste estetik också vara en del av utbildningen och vardagen för det är en annan typ av inlärning. Inom teater till exempel använder man kroppen på ett annat sätt och det är viktigt att inte sjunka ned i en viss kategori av lärande. ”Matematik handlar om logik, men konst handlar om livsfrågor som är minst lika betydelsefullt”, uttrycker sig Elina.
Elina upplever att elever kan ha en ”Rädsla för tvång”, det vill säga en rädsla för att tvingas utföra tråkigt arbete och förbud mot att få komma med egna förslag. Detta bör i varje fall undvikas, säger Elina. Den ”traditionella undervisningen” med föreläsningar måste självklart bevaras, men att låta elever komma med egna förslag på böcker, praktiska övningar, studiebesök och övningar som får eleven att le, är lika avsevärt.
Här har estetiken en viktig roll, för estetiken kan väva in elevers intresse på ett smidigt sätt. Tal kan exempelvis ersättas med skådespel, eleverna kan träna analys genom att studera ett konstverk, de kan diskutera politikens roll i kulturen och mycket annat. Det viktigaste, enligt Elina, är att skapa en bred utbildning med varierade övningar, för att alla moment kan omöjligen passa alla.
”Identifiering är A-O i allt”
För att väcka elevernas intresse för estetik menar Elina att populärkulturen är det första steget, en kultur som förekommer i elevernas vardag. Det kan vara en film, personliga berättelser eller något direkt material från ett verk som fångar elevernas intresse. ”Identifiering är A-O i allt” yttrar Elina och med det menar hon att eleverna måste kunna relatera till karaktärerna och budskapen i verket. Det är bra att komma med tydliga orsaker om varför man ska studera något och vad det kan ge. Många ställer sig säkert frågan: ”Om jag vill bli matematiker, varför ska jag då studera historia?” Svaret på det är att vi lär oss för kunskapens skull så att vi kan förstå värdet i det. ”Alla skolämnen är inte roliga, men alla ämnen är nödvändiga för att vi ska kunna bli goda samhällsmedborgare. Detsamma gäller konst – samhället är byggt av konst, utan konst får vi svårt att utveckla våra känsloliv och därför är det inget undantag att ha med det i undervisningen”, berättar Elina med en övertygad ton.
Hjärnforskaren Fredrik Ullén säger bland annat att konst hjälper eleven att hamna i tillståndet av ”Flow”, en typ av koncentration som gör att vi bara fokuserar på att utföra uppgiften.
Elina har tillit till forskare om att konst är positivt för hälsan. Hon håller med hjärnforskaren Fredrik Ullén om att konst kan hjälpa elever att koncentrera sig och att det har en god inverkan på hjärnan. Elina tycker också att konst behövs som vägledning i livet. Den vägledningen kan till exempel bestå i de beslut karaktärerna gör i till exempel en roman, pjäs eller annan komposition. ”Folk inbillar sig att konst inte är nödvändigt och att det bara riktar sig till en särskild grupp, men jag vill bevisa att människor behöver historier för att utvecklas, konst är en plats för mognad.” påpekar Elina. Hon upplever att det finns en rädsla för att välja det estetiska programmet av den anledningen att man inte tillhör den gruppen och det synsättet måste ifrågasättas. Konst måste finnas tillgängligt för alla, annars förflyttar sig all konst till huvudstaden och då finns risk för skillnader i bildning mellan regioner. För att locka ungdomar kan det vara bra att kombinera finkultur och populärkultur. Då undviker vi att unga ådrar sig ett främmande och fientligt intryck av kultur, för det är ett vanligt förekommande problem i dagens media enligt Elina.
Om en elev inte är van vid att betrakta konst är det passande med ett introducerande konstverk som är lätt att tolka och diskutera. Av den anledningen att Elina har erfarenhet som litteraturälskare och lärarstudent rekommenderar hon boken Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf som introduktion till litteraturen i klassrummet eller för eget intresse. Elina förklarar att det är en kort roman med allmänmänskliga problem som elever och gemene man kan relatera till, samtidigt som den tillhör det svenska kulturarvet och har påverkat synen på samhället. Författarens synvinklar och tankesätt färgar ju självklart av sig på läsaren, och just den inverkan konst kan ha på en individ är bland det häftigaste med konstens värld, berättar Elina med ett entusiastiskt leende.
Det primära för Elina är att öka elevernas och samhällets intresse i konst, återinföra någon form av estetisk verkan som obligatorisk kurs och göra undervisningen mer kreativ för att eleverna ska slippa bli ”tvingade” att gå till skolan.
Observera!
Skribenten hävdar ingen åsikt, alla påståenden som nämns i artikeln härrör från den inbjudna aktören.
Skribent: David Wahlund