Under slutet av 1700-talet hade handeln med Kina växt i omfattning och i många länder startades Ostindiska kompanier för att bedriva denna handel. Intresset för kinesiska produkter var stort men handeln hindrades av att kineserna var helt ointresserad av europeiska produkter. Man krävde därför betalning i silver.
Britterna som i Indien producerade opium introducerade produkten i Kina. Till en början tilläts importen då staten tjänade pengar på en opiumskatt. Handeln ökade för varje år och 1839 satte kejsaren stopp för den. 1100 ton opium förstördes av kineserna samma sommar. Den brittiska flottan tolererade inte detta utan startade krig den 3 november 1839. Kriget kom att pågå till 1842 då de besegrade kineserna tvingades underteckna fördraget i Nanking. Fördraget öppnade Kina för européerna som nu kunde driva handel men vem de ville samtidigt som brittiska konsuler kunde tillvarata brittiska intressen i Kina. Kineserna tvingades även betala 6 miljoner silverdollar för det opium de förstört 1839 samt 3 miljoner i skulder till britterna till detta kom 12 miljoner i krigsskadestånd. Kriget ledde till den första av de s.k. ojämlika fördragen som under 1800-talet som kom att påtvingas Kina av de europeiska kolonialmakterna.