Den 13 maj 1981 träffade den relativt unge påven Johannes Paulus II de troende på Peterplatsen i Rom. Tidigare hade avståndet mellan de troende och deras ledare rent fysiskt varit lång men den nye påven hade ändrat på detta. I stället för att stå på ett avstånd som man behövde kikare för att se vad som skedde hade man införskaffat en påvlig bil. Påven kördes runt Petersplatsen och tog de troende i hand, talade med dem och lyfte upp och kramade barn.
Påven hade tagit ett extra varv runt Peterplatsen denna dag och då bilturen i det närmaste var slut inträffa det otänkbara. Tre snabba skott kunde höras och påven som först stod stilla i chock sjönk samman träffad. Bland de tiotusentals som samlats på platsen utbröt panik och påven transporterades snabbt till Gemelli sjukhuset dör han opererades. Han hade träffats av två skott i magen och ett i armen. Läget var kritiskt och han gavs sista smörjelsen.
Det var en turkisk aktivist Mehmed Ali Agca som avlossat skotten och han övermannades omedelbart av upprörda åskådare.
Agca erkände att det var han som var attentatsmannen men att det funnits ytterligare en turk och två bulgarer på Petersplatsen som lovats 3 milj för att mörda påven i Bulgarien. Vittnesmålet var inte helt trovärdigt och därför har det genom åren framförts många teorier om vem eller vilka som låg bakom mordförsöket. Var det motståndare i Vatikanen, bulgarer, den turkiska maffian eller Sovjetunionen. Så sent som 2006 fastslog en omstridd italiensk kommission att det var Sovjet som låg bakom attentatet eftersom påven stött Solidaritet i Polen. Påven själv förlät sin attentatsman och bad för honom.