|
||
| 2009 | Februari |
|
|
Ny kalender inför enligt påvlig bulla (24.02.1581)
Den 18 februari 1753 inträffade något mycket unikt i svensk historia. Den 18 feb-ruari inträffade aldrig utan den 17 februari följdes av den 1 mars, elva dagar bara försvann.
Det som inträffade hade sin grund i det gamla Rom. Julius Caesar tillsatte på sin tid en utredning för att få ordning på den dåvarande kalendern som råkat i oordning. Sedan utredningen var gjord fattade han beslut om att året i forsättningen skulle bestå av 365 dagar och en extra dag skulle infalla vart fjärde år eftersom året är ca 365 ¼ dag långt. Alla var nöjda med denna ordning men efter ett antal århundraden stämde inte kalendern och naturens klocka. Midsommar inföll inte längre på årets ljusaste dag och midvinter hade också hamnat fel. Vid mitten av 1500-talet hade skillnaderna blivit tydliga och påven Gregorius XIII tillsatte en kommission för att undersöka problemet. Man kunde konstatera att året var 11 minuter kortare än man trott och att skillnaden mellan kalendern och verkligheten ökade varje år. Skillnaden är så liten att den knappast märks i en människas liv men blir ohållbar med tiden.
Enligt ett påvligt beslut (bulla) infördes en ny tideräkning i de katolska länderna den 24 februari 1581 genom att man hoppade över 10 dagar. Man löste problemet med att reglera bland skottåren. Sekelskiften som inte är delbara med 400 förlorar skottdagen dvs. 1700, 1800 och 1900 miste sina skottår medan 1600 och 2000 är skottår. På detta sätt skulle kalendern spegla verkligheten.
Eftersom en nya kalendern var ett katolskt påfund vägrade många länder att ändra sina kalendrar varför olika datum rådde i olika länder. Det starkaste motståndet mot den nya kalendern fanns i de grekisk-ortodoxa länderna och i Asien. Den nya kalendern infördes i Japan 1872, Kina 1912, Bulgarien 1915 och Ryssland 1917. Sist att ansluta sig var Grekland som ändrade sin kalender 1923. Många av de historiska händelser som vi lärt oss i skolan inträffade inte på det datum som vi lärt oss enligt vår tideräkning. Men för enkelhets skull ändrade man inte historiska datum när kalender ändrades. Men som ett sentida exempel kan nämnas att den ryska oktoberrevolutionen enligt den gregorianska kalendern faktiskt inträffade i början av november.
Det som inträffade hade sin grund i det gamla Rom. Julius Caesar tillsatte på sin tid en utredning för att få ordning på den dåvarande kalendern som råkat i oordning. Sedan utredningen var gjord fattade han beslut om att året i forsättningen skulle bestå av 365 dagar och en extra dag skulle infalla vart fjärde år eftersom året är ca 365 ¼ dag långt. Alla var nöjda med denna ordning men efter ett antal århundraden stämde inte kalendern och naturens klocka. Midsommar inföll inte längre på årets ljusaste dag och midvinter hade också hamnat fel. Vid mitten av 1500-talet hade skillnaderna blivit tydliga och påven Gregorius XIII tillsatte en kommission för att undersöka problemet. Man kunde konstatera att året var 11 minuter kortare än man trott och att skillnaden mellan kalendern och verkligheten ökade varje år. Skillnaden är så liten att den knappast märks i en människas liv men blir ohållbar med tiden.
Enligt ett påvligt beslut (bulla) infördes en ny tideräkning i de katolska länderna den 24 februari 1581 genom att man hoppade över 10 dagar. Man löste problemet med att reglera bland skottåren. Sekelskiften som inte är delbara med 400 förlorar skottdagen dvs. 1700, 1800 och 1900 miste sina skottår medan 1600 och 2000 är skottår. På detta sätt skulle kalendern spegla verkligheten.
Eftersom en nya kalendern var ett katolskt påfund vägrade många länder att ändra sina kalendrar varför olika datum rådde i olika länder. Det starkaste motståndet mot den nya kalendern fanns i de grekisk-ortodoxa länderna och i Asien. Den nya kalendern infördes i Japan 1872, Kina 1912, Bulgarien 1915 och Ryssland 1917. Sist att ansluta sig var Grekland som ändrade sin kalender 1923. Många av de historiska händelser som vi lärt oss i skolan inträffade inte på det datum som vi lärt oss enligt vår tideräkning. Men för enkelhets skull ändrade man inte historiska datum när kalender ändrades. Men som ett sentida exempel kan nämnas att den ryska oktoberrevolutionen enligt den gregorianska kalendern faktiskt inträffade i början av november.