|
||
| 2023 | Oktober |
|
|
Ungernrevolten inleds (23.10.1956)
Efter andra världskriget höll Josef Stalin Östeuropa i ett järngrepp. Sedan maktkampen i Sovjet avgjorts med Chrusjtsov som segrare höll han sitt berömda tal på den tjugonde partikongressen. Den nye ledare redogjorde för Stalins kriminella handlingar under sin tid vid makten och genom talet inleddes avstaliniseringen i Östeuropa.
Efter världskriget hölls val i Ungern, kommunisterna fick endast 15 % av rösterna men med stöd från Sovjet lyckades man tillskansa sig den totala makten 1949 då alla partier utom den kommunistiska förbjöds. Ungerns handgångne man var Rákosi som med diktatorisk makt styrde Ungern. Stalins död och Chrusjtsovs tal 1956 ryckte undan mattan för de ungerska stalinisterna.
Den 23 oktober 1956 hölls en sympatidemonstration med anledningen av den sov-jetiska inblandningen i Polen. Partichefen i Ungern Ernö Gerö kände sig hotad och under natten stormade revoltörerna radiohuset. Dagen efter kallade man på sovjetiska trupper samtidigt som en ärrad reformpolitiker Imre Nagy tog över makten. Inbördeskriget var ett faktum och den 30 oktober övergick Nagy till de revolterande och förklarade den 1 november att Ungern skulle lämna Warszawapakten och vädjade samtidigt om stöd från FN. Sovjet kunde inte acceptera den utveckling händelserna tagit och den 4 november stormades Budapest och andra städer. Striderna pågick i en vecka då ungrarna måste konstatera att en fortsatt kamp var hopplös. Nagy arresterades trots löften om fri lejd och avrättades senare. Man räknar med att 20.000 dödades i samband med upproret och minst en kvarts miljon människor flydde till väst. Under de kommande åren genomfördes en del mindre reformer i Ungern och trots den kommunistiska likriktningen betraktades Ungern som det land i Östeuropa där friheten var minst inskränkt. Då Berlinmuren föll fråntogs kommunisterna även makten i Ungern. En av de första symbolhandlingar som den nya regimen utförde var att ge ”frihetshjälten” och ledaren upprättelse och en pampig statsbegravning. Imre Nagys förhoppningar om ett fritt Ungern hade äntligen uppfyllts.
Efter världskriget hölls val i Ungern, kommunisterna fick endast 15 % av rösterna men med stöd från Sovjet lyckades man tillskansa sig den totala makten 1949 då alla partier utom den kommunistiska förbjöds. Ungerns handgångne man var Rákosi som med diktatorisk makt styrde Ungern. Stalins död och Chrusjtsovs tal 1956 ryckte undan mattan för de ungerska stalinisterna.
Den 23 oktober 1956 hölls en sympatidemonstration med anledningen av den sov-jetiska inblandningen i Polen. Partichefen i Ungern Ernö Gerö kände sig hotad och under natten stormade revoltörerna radiohuset. Dagen efter kallade man på sovjetiska trupper samtidigt som en ärrad reformpolitiker Imre Nagy tog över makten. Inbördeskriget var ett faktum och den 30 oktober övergick Nagy till de revolterande och förklarade den 1 november att Ungern skulle lämna Warszawapakten och vädjade samtidigt om stöd från FN. Sovjet kunde inte acceptera den utveckling händelserna tagit och den 4 november stormades Budapest och andra städer. Striderna pågick i en vecka då ungrarna måste konstatera att en fortsatt kamp var hopplös. Nagy arresterades trots löften om fri lejd och avrättades senare. Man räknar med att 20.000 dödades i samband med upproret och minst en kvarts miljon människor flydde till väst. Under de kommande åren genomfördes en del mindre reformer i Ungern och trots den kommunistiska likriktningen betraktades Ungern som det land i Östeuropa där friheten var minst inskränkt. Då Berlinmuren föll fråntogs kommunisterna även makten i Ungern. En av de första symbolhandlingar som den nya regimen utförde var att ge ”frihetshjälten” och ledaren upprättelse och en pampig statsbegravning. Imre Nagys förhoppningar om ett fritt Ungern hade äntligen uppfyllts.