Branimir Hrgota - Årets Spelare 2011

Han har gjort en fantastisk säsong och dessutom mäktat med 18 mål och en topplats i seriens skytteliga. Södrasajten mötte en avspänd 18-åring som har haft en hektiskt tid både bakom sig och kanske än mera, framför sig. Alla fotbollssajter och tidningar har hört av sig och man märker att han har tyckt att det har varit lite jobbigt men det är bara att vänja sig. Det här är bara början för Branimir.

I inledningen av vårt samtal är det såklart oundvikligt att fråga om nästa säsong. Som alla vet växer inte skyttekungar på träd och enligt uppgifter är i princip hela allsvenskan ute efter honom. - Jag har massor att fundera på, både med agenten och med familjen och dessutom går jag fortfarande i skolan. Jag vet inte hur det kommer att bli men jag tar det lugnt och jag känner väldigt stort stöd av min familj som står bakom mig till hundra procent.

Just skolan känns som att vi kan dra nytta av för den avslutar han inte förrän till sommaren och längre än så kan vi nog inte räkna med att han stannar kvar. J-Södra har dessutom jobbat hårt med att få till ett nytt, längre kontrakt med Branimir men där har inget hänt än. Det nuvarande kontraktet sträcker sig till oktober 2012 och förlängs det inte i år så måste klubben sälja honom nästa sommar.

För att återgå till årets makalös säsong så kommer vi självklart in på "årets mål" på Vallen där han sätter livsviktiga 2-1 med en underbar frispark. Men det var tack vare mycket "tjöt" på tränaren Lasse Ericsson som fick Branimir att få ta hand om den där frisparken. - Efter att jag kom efter landslaget , jag satte en frispark där, så började jag tjöta på Lasse om att få ta frisparken här också. Och när den här frisparken kom så tänkte jag att den här måste jag bara få ta för den borde sitta och det gjorde den ju! Det var riktigt härligt och det går inte att förklara vad jag kände, jag bara sprang och jublade.

Jublade gjorde såklart hela Vallen och vi fick också se en ny målgest. Det kräver sin förklaring. - Jag var hemma hos tjejen och spelade kort med hennes familj och hennes bror förlorade ganska mycket så han drev ganska mycket med en kyckling på taket och sedan gjorde han en gest av det. Sedan sa han till mig att gör du mål så får du göra den gesten. Jag var först tveksam för de är ju mycket folk och teve är ju där men jag var så glad att jag bara gjorde den efter målet.

Ett underbart mål som vi säkert kommer att minnas länge, länge. Om vi går tillbaka till laget och truppen. Hur har stämningen varit under säsongen?

- Stämningen var väl inte sådär jätte bra innan Bragematchen. Det hade gått dåligt ett tag och då var det tungt men jag tycker att vi löste det väldigt bra. Vi hade många skadade ett tag men som sagt gick det bättre sen.

Vem är då Branimir Hrgota. En 18-åringen som ursprungligen har IK Tord som moderklubb. Innan han var tvungen att välja idrott tränade han också karate men det var fotbollen som segrade och det är naturligtvis inget han ångrar idag.

- Jag började i IK Tord när jag gick i fyran och då höll jag på med karate samtidigt men när jag kom till Södra var jag tvungen att välja för då blev det för mycket.

J-Södra hade fått upp ögonen på Hrgota och bjöd in honom till ett sommarproffs läger som klubben anordnade. - Min pappa sa att jag hade fått ett brev från Södra och det visade sig vara en inbjudan till ett talangläger och sedan ingick gratis mat och det är ju bra. Det var första gången en klubb hörde av sig så det var klart att det var spännande och de sa ganska tidigt att de var intresserade och jag fick gå hem och fundera men det var inte mycket att fundera över.

Sedan 2008 har Branimir spelat i föreningen och hans utvecklingskurva har stegrat rejält varje år. Han öste in mål men har faktiskt aldrig spelat i Smålandslaget vilket känns väldigt konstigt. - Lite konstigt är det, medger Hrgota själv.
Revanschen skulle komma och under årets säsong fick Branimir ett mejl från svenska landslaget om att han var reserv till en landskamp mot Polen. - Jag höll på att radera det där mejlet för jag trodde det var någon tävling där man kunde vinna biljetter men sedan läste jag igenom det  men trodde ändå att det var någon som drev med mig.

Till dubbellandskamperna mot Finland senare så ringde landslagsledningen till Hasse och då skulle han äntligen dra på sig den blågula landslagströjan. Debut skedde på finsk mark, närmare bestämt i Uleåborg, den 9 augusti och det blev seger med 2-1 och Branimir fick spela i 90 minuter innan byttes ut på övertid. I sin tredje landskamp, borta mot Danmark, kom så hans första landslagsmål då han kvitterade till 1-1 i andra halvlek.

När vi börjar prata om vilka tränare och ledare som betytt mest för honom nämner han både Lasse och Hasse. - De har stöttat mig hela tiden och Lasse har kört många morgonpass med oss lite yngre spelare. Det har funkat riktigt bra och förhoppningsvis fortsätter dem för det är väldigt viktigt för oss, speciellt vi lite yngre. Dennis och dem orkar ju inte med det så...De har betytt mycket för mig helt klart.

En november väntar med träningar innan ledigheten kommer i december. - Det ska bli skönt med lite ledigt men skolan håller ju på i december också. Så vad ska du förbättra till nästa säsong? -Jag skulle vilja förbättra min högerfot sen vill jag absolut bli ännu snabbare och alla spetskompetens kan bli bättre så det vill jag.

Tillbaka till Superettan och årets säsong. Vad det ett tufft kliv att ta, från junior till senior och spel i landets näst högsta serie? - Ja det var tufft, åtminstone i början. Ju längre säsongen gick fick jag tuffare uppvaktning. I början kunde jag smyga lite men på slutet var det stenhård bevakning.

När vi frågar om den bästa/värsta motspelare han har haft under säsongen så får han inte fram något namn. - Jag har faktiskt inte så bra koll på namn så...
Om vi tar inom laget, bästa medspelare? - "Tegan", Tommy och Fidde. Det är svårt att nämna någon före någonannan. Fidde har tagit mycket defensivt arbete åt mig och "Tegan" och Tommy har serverat bollarna åt mig.

Om vi tittar på matcher, när kände du att det lossnade på riktigt?

- Jag var jäkligt taggad inför matchen mot Malmö i Cupen. Jag startade den matchen och trots att vi förlorade med 4-0 så gjorde jag en bra match. Sedan fick jag starta borta mot Ängelholm och då kände jag att jag hade chansen och ska man visa något så är det här. Jag gjorde två mål i den matchen och blev matchens lirare så då släppte det, var inte lika nervös längre. Roligaste matchen annars tror jag var borta mot Värnamo. En härlig vändning efter 1-2 i halvlek.

Om vi tittar inom laget igen. Vem eller vilka umgås du mest med?

- Jag umgås en hel del med Gojani. På planen trivs vi också ihop, han hittar mig utan att titta upp. Jag tror han kommer att få mer speltid nu under de kommande träningsmatcherna i vinter.

Om du skulle få rösta på Årets Spelare och inte fick välja det själv. Vem hade du röstat på då?

- Hade Ivo spelat kvar hade jag valt honom men annars väljer jag Crille. Han har levererat varje match (Vi kan avslöja att just Christer Persson kom tvåa i omröstningen).

Intervjun med Branimir går mot sitt slut och det var en väldigt trevlig pratstund vi fick med honom. En ödmjuk kille som står stadigt på marken trots alla anbud och proffsrykten. Södrasajten tackar dig för att du tog dig tid och vi hoppas alla att du blir kvar, åtminstone till sommaren!

Hela intervjun med Branimir kommer ni att kunna läsa i det kommande numret av Södratider.

Fotnot: Branimir Hrgota vann omröstningen före Christer Persson, Niklas Helgesson, Dennis Östlundh och Andreas Tegström.