Bild: Hans Jonsson
Jag har ibland hört kommentaren att det är fler som vandrar på Höga Kusten-leden i år än förr. Det finns ingen exakt mätning som görs löpande. En titt i vandringsleden gästböcker kan kanske ge något? Alla skriver förstås inte, men man får kanske bild av trenden? Så tänkte jag och gav förslaget till Eileen i Ullångers vandringsgrupp. Hon sade okej och nu jag har räknat namnen för i år och jämfört med läget några år tidigare. Jag har räknat svenska och utländska vandrare separat i gästböckerna i Äskjastugan och Erikskojan nära Ullånger. När året 2019 är slut kommer en definitiv rapport.
Antalet svenska vandrare i Erikskojans gästböcker var 2016 100 st, hittills i år är siffran 98 st. Oförändrad trend alltså, eller en svag ökning, om det inte blir “rusning” längs leden under oktober-december.
Utsikt från Äskjastugan Bild: Hans Jonsson
I Äskjastugan blev det problem att räkna 2019 års siffror eftersom gästboken blev fulltecknad i augusti utan att någon ny kom på plats förrän i slutet av september. Jag tittade då på 2018 års siffror för luckan och antog att siffrorna var desamma för i år. Siffrorna är därför ungefärliga.
Trenden med ökning av de utländska vandrarna är densamma i Äskjastugan som i Erikskojan. År 2017 var de 115 st, hittills i år 129 st. En ökning med 14 st. Jag har inte räknat på vanligaste länderna men det kommer i rapporten när året är slut.
De svenska vandrarna i Äskjastugan var 296 st år 2017 mot 129 hittills i år. Det är svårt att säga varför siffran är lägre i år. I Erikskojan var trenden för svenskar oförändrad. Kanske speglar siffrorna lokalbefolkningens besök i stugan snarare än Höga Kusten-vandrares? Ullångersbornas besök på Mäjasjöns fäbodar med närheten till Äskjastugan kanske spelar in?
I gästböckerna slås man av: hur mycket vandrarna uppskattar stugorna och naturen längs leden. Den vackra utsikten från Äskjastugan är något som nästan alla berömmer. De som tältar blir översvallande glada över att få sova en natt i en enkel stuga. Man ser inget inget klotter eller sabotage och nästan ingen nedskräpning. Det är glädjande.
Ganska många går ensamma, men de flesta går två och två eller fler. Några har hund med sig. Den största grupp jag sett var 17 utbytesstudenter från Kungl Tekniska högskolan i Stockholm. Juli och augusti är perioden med flest vandrare.
