En av orsakerna till ojämlik lönesättning är att traditionellt "kvinnliga" yrken som lärare och vårdpersonal ofta värderas lägre än "manliga" yrken som ingenjörer och affärsmän. Detta är en ingraverad stereotyp som måste förändras för att likvärdiga yrken ska erbjudas en likvärdig lön. En annan orsak är att kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för hem och familj, vilket leder till att de kanske inte kan ta på sig övertidsarbete eller andra extra uppdrag som kan ge en högre lön.  

Här på Westerlundska gymnasieti Enköping består lärarkåren av en jämn uppdelning av både kvinnliga och manliga lärare på de flesta programmen. Men då kan man fråga sig hur är lönerna uppdelade mellan de två könen?  

Jag kontaktade Johan Åberg som är samordnare för strategisk lönebildning på HR-konsult Miljö- och byggförvaltningen samt delar av Utbildningskontoret. Åbergsjälv är mycket intresserad av lönefrågan och berättade för mig att det finns skillnader mellan män och kvinnor.Detta på grund av att systemet för lönesättning som vi har inom kommunerna i Sverige, att de som är bättre på sitt jobb också ska ha en högre lön.  

Det grupper jag valt att jämföra är manliga och kvinnliga lärare som jobbar inom ”yrkesämnen” och manliga och kvinnliga lärare inom ”allmänna ämnen”. Till min förvåning var det väldigt jämnt mellan de två könen. Som ni ser i kolumnerna nedan är skillnaden inte alls så märkbar, den skillnaden som är antar jag kopplat tillbaka till Åberg beror på prestation och erfarenhet inom sitt yrke. Sedan kan man även se att det inte enbart är männen som tjänar mest i de olika kategorierna utan det är faktiskt en kvinna som tjänar mer än mannen jag jämfört med av tre av de fyra ämneslärarna.  

En liten slutsats är att jag som elev på Westerlundska gymnasiet är positivt överraskad att kvinnorna inte är lika underlägsna och underrepresenterande inom läraryrken, i alla fall inte här på Westerlundska.  

Högst – allmänna ämnen 

Högst - yrkesämnen 

Lägst - yrkesämnen 

Lägst – allmänna ämnen