Det är tidig eftermiddag och Christer står i det lilla vaktmästar rummet och lägger papper i plastfickor. Han berättar att varje dag kommer det cirka 3-7 elever för att knipsa upp sitt lås. Det blir ungefär 90-210 lås i månaden och över 2000 lås om året.
- De flesta elever kommer med orsaken att de låst in sina nycklar, säger Christer och sorterar papper. Det har blivit vardagsmat för vaktmästarna på skolan att ständigt springa och knipsa upp lås, och visst stör det deras arbete. Vaktmästarna spenderar ungefär 25 minuter till att springa upp och ner för trapporna för att hjälpa elever, det blir ca 6000 timmar på ett år.
- Visst är det besvärligt, eftersom man måste avbryta ens arbete men det är ändå mänskligt att tappa nycklar, säger han skrattande. Att knipsa upp lås kostar skolan ca 17000 kronor per år, säger Bengt Gustafsson, Ekonomiansvarig på Spånga Gymnasium.

Fler tjejer än killar
Det är fler tjejer som kommer för att få sina lås upp knipsade än killar. Så myten om att tjejer har mer ordning på sina saker kanske inte alltid är sann.
Eftersom det kan vara besvärligt att oregelbundet avbryta sitt jobb och hjälpa en elev, kan man inte då inskaffa kombinationslås? föreslog Spånga Pressen. Men Christer tyckte inte det var en lika bra ide.
- Det skulle vara mycket besvärligare om låset gick sönder eller om eleven glömde kombinationen, säger han och lägger armarna i kors.
Hur han tycker att vi ska lösa detta är genom att alla borde ha reservnycklar. För även om man tror att man har koll så kan det hända vem som helst att tappa eller låsa in sina nycklar. För hur skulle skolan se ut om det enda vaktmästarna gjorde var att springa och knipsa upp lås.