På ett plan på väg till Chicago någonstans över Island sitter en liten svensk tjej och skakar av panik. Jag är på vag för att leva 10 månader av mitt liv med främlingar och gå i skola i USA.Vad har jag gett mig in på? Jag är på väg helt ensam till det stora landet med den mäktiga presidenten. Landet jag älskar att hata. Landet jag har spenderat sa många timmar att kritisera.
Jag landar tillslut säkert på flygplatsen i Tulsa, Oklahoma men smiter först in på flygplatstoan och ställer mig framfor spegeln, tar några djupa andetag innan jag går ut for att möta min nya familj. Det går inte att missa dem. Med blommor och ballonger och en stor skylt som det står ”Välkommen Kajsa” på.
Det blir lite pinsamt tyst först. Ska vi kramas eller skaka hand kanske?
- Hur uttalar man egentligen ditt namn?säger någon
- Kaischa eller kanske Kayscja eller Kaijsca?
Efter två minuter och ungefär hundrafjorton felsägningar får de till det!
En stund senare sitter jag i den största bil jag någonsin sett på väg till en restaurang för att äta middag. När maten serveras händer något jag bara sett på film. När maten kommer in tar alla varandra i händerna och tittar ner i bordet.
Jag förstår först ingenting men jag lägger mina händer i dem som sträcks ut mot mig och väntar.
- Tack Gud for all den fina maten och att vi får vara tillsammans. Tack sa mycket att Kajsa kom hit säkert utan stora förseningar och tack for att du vakar over oss i Jesus namn Amen.
Jag sitter på en restaurang mitt i USA, äter friterad mat med hallonsylt och ber bordsbön!
Under mina första månader i Bartlesville Oklahoma har jag lärt mig att mycket av det jag trodde var typiskt amerikanskt, om inte helt och hållet, i alla fall låg mycket nära sanningen. Både på gott och ont.
Ja människor ar feta. Inte alla, men mer an många. Allt är supersize och fastfoodkjedjorna ligger tätt. Det är ett stolt folk. Stolta över sin historia, deras flagga och allt den står för. De är stolta över att tillhöra vad de säger är världens största demokrati. De är stolta over landets militär och de är stolta över alla de produkter landet producerar. De ar tacksamma att Gud har skapat något sådant fantastiskt.
”Välkommen till det basta landet på jorden!”
Men det är också ganska ytligt. Framgång mäts i hur många bilar du har i ditt garage och hur många badrum det finns i ditt hus. Livet är en tävling och det gäller att vara störst och äga mest. Du vattnar inte gräsmattan för din egen skull, men gud förbjudet att din grannes skulle vara grönare än din. Utan en bil är du isolerad.. Du har ingen möjlighet att gå till affären eller ta cykeln till jobbet. Det finns ingenstans för dig att promenera och avstånden är på tok för stora.
Livet kretsar kring Gud, familjen och materiell lycka. De tar hand om varandra. Familjen betyder mycket och att missa en av barnens matcher eller uppvisningar ar oförlåtlligt.
Du tar hand om dina grannar och människorna du träffar i kyrkan. Du ler, du äter och du ber, du är en stolt Amerikan.
Artikeln om Jan-Olofs hastiga avsked i förra numret av SpångaPressen rörde upp starka känslor hos skolledningen. Rektorn anser i ett mail till redaktionen att det förekommer ”direkta...