Könsrollerna bestäms redan i barnaår
Att pojkar och flickor redan från födseln uppfostras olika och lär sig vad som är pojkigt och flickigt är ett faktum. Det finns hela tiden saker som är ”flickiga” och ”pojkiga”. Det är det här som kallas norm eller könsroller. Avviker man från normen anses man ofta som avvikande och onormal. På BB får de nyfödda sina första kläder i rosa som flicka och blått som pojke.

Undersökningar visar att det ligger en förväntan hos föräldrarna att flickorna gillar rosa och pojkarna blått och detta håller i sig. Pojkar blir lärda att vara tuffa och känslolösa machon medan flickorna får veta sin plats genom att ta ansvar och vara duktiga. En pojke uppmanas att ta för sig och hitta på bus och upptåg men en flicka ska vara försiktig och inte smutsa ner sig. Ser man ut över en skolgård så är det nästan alltid killarna som leker med bollarna eller grävmaskinerna och flickorna som i sin tur hoppar hopprep och leker häst. Dagisfröknar och förskolelärare menar att det varit så här under alla tider.

Doktor kom fram till att hormonstyrning stämmer
Många forskare, etnologer och pedagoger menar att könsrollerna beror just på uppfostran och föräldrarnas sätt att bete sig olika mot barnen. År 1999 fastställde det psykologiska institutet vid Uppsala universitet att det är könshormoner som styr att pojkar leker med bilar och flickor leker med dockor. Detta skapade debatt och en som själv ville få svar på om det verkligen kunde stämma var doktor Anna Servin. År 2000 visade hon, genom olika undersökningar och intervjuer med barn, att det faktiskt stämmer. Det som mest tyder på att det är så är dels den evolutionära förklaringen om att vi människor, liksom djuren, leker för att förbereda oss inför vuxenlivet. Flickor väljer antagligen leksaker som är mer "sociala" och "vårdande" för att de senare i livet kommer att jobba med något sådant arbete.

Det andra som stärker fastställandet är Servins studie av flickor drabbade av CAH. CAH (Con-genital Adrenal Hyperlasia) är en sjukdom som drabbar flickor och orsakas av en defekt gen som bland annat leder till att fostrets hjärna "duschas" av manligt könshormon. Åkomman går att medicinera, och görs då så hela livet ut, men flickorna kommer alltid att vara "pojkiga". I studien fick flickor med CAH välja mellan typiska "pojk-, flick-, och könsneutrala" leksaker. De valde oftare de "pojkiga". Servin menar på att flickorna alltid kommer att leka och göra som pojkarna men vid jämförelse med friska flickor vad gäller t.ex klädsel och fritidsintressen, väljer de likt de friska flickorna. Sjukdomen leder inte heller till homosexualitet bara för att flickorna oftast väljer som pojkarna gör.

Självklart är de här studierna nedslående för alla feminister och kvinnokämpar, att vi skulle ha våra val med oss från början genom arv och gener. Servin säger själv att hon hoppats på att komma fram till det motsatta.

Skogslek ska bryta könsrollerna
Fastställandet från psykologiska institutet och Servins studie är såklart nedslående för feminister och andra personer som strävar efter att bryta dessa beteendemönster, men enligt forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér så behöver de inte ge upp. Ärlemalm-Hagsér menar att skogslek ska göra barn mer jämlika. Får man redan som liten leka fritt i skogen får fantasin flöda och inga typiska pojk- eller flicklekar behöver bli så tydliga. Många lekparker kan förstärka könsroller och maktstruktur men i skogen kan det vara flickor som drar tunga grenar och pojkarna som "hjälper till" om grenen fastnar.

Fortsätter upp i åldrarna
När man sedan börjar grundskolan blir rollerna än mer tydliga. Enligt flera undersökningar ger lärare, medvetet eller omedvetet, ordet oftare till pojkar. Tilltalstonen är uppmanande till killar och förstående till tjejer. Pojkarna pratar ofta rakt ut medan tjejerna sitter tyst och räcker upp handen. Forskarna menar att detta är en process som håller i sig och fortsätter upp i åldrarna.

När barnen sedan är så gamla att de inte längre är barn utan unga vuxna som ska söka jobb är det killarna som söker maktpositionerna och flickorna som söker de mer sociala och vårdande yrkena. Detta tros bero på att pojkarna lärt sig att ta för sig och promota sig själva, vilket man har användning av som entreprenör och i en makthavande position. Flickorna som lärt sig att lyssna och vänta på sin tur väljer också yrken därefter, såsom psykolog eller sjuksköterska.

Östanå inget undantag
Även på Östanå ser det ut så att det för det mesta är pojkarna som styr och ställer medan flickorna lär sig att lyssna och ta order. Pojkarna sitter längst ned i hörnet av klassrummet och skriker rakt ut, medan flickorna placerar sig längre fram och snällt räcker upp handen. Det är flickorna som kommer till proven och pojkarna som skolkar för att göra dem en vecka senare. Visst är detta olika från klass till klass och från årskurs till årskurs. I ettan är rollerna säkert tydligare än vad de är i tvåan och trean eftersom klassen lärt känna varandra bättre och tjejerna har börjat ta mer plats.


Kommer ta lång tid
Självklart finns det en förhoppning om att könsrollerna kommer att suddas ut mer och mer, men det kommer att ta tid. Runt 2050 tror genusvetare att vi kommer betrakta fler saker och ting som mänskligt i stället för ”manligt” och ”kvinnligt”. De nya generationerna är mer medvetna om hur samhället ser ut och är inte rädda för att säga ifrån. Visst var det många som tog de tidigare nämnda forskningsresultaten allvarligt, men inte lika många trodde på dem, så än finns det hopp att bryta könsroller!