För att ta reda på hur det verkligen ligger till och hur det påverkar oss människor som läser och lever efter de här föreställningarna, har jag jämfört fyra olika livsstilsmagasin, två manliga och två kvinnliga. Dels har jag jämfört hur tidningarna ser ut, dels vilka signaler de sänder ut och även tidningarnas innehåll.

Det som slog mig först när jag hade de fyra magasinen framför mig var skillnaderna mellan omslagen. Omslaget på det manliga magasinet utstrålade självsäkerhet, självständighet och mystisk exklusivitet. Omslaget gick också i mörka färger medan de kvinnliga omslagen utstrålade nästan det helt motsatta; osäkerhet, oseriositet och billighet samt att färgerna gick i allt från lila och rosa till rött, de färger man gärna anser vara typiska ”tjejfärger”.

Det är inte bara färgerna och signalerna som skiljer magasinen åt, även rubrikerna. När de manliga magasinen stoltserar med rubriker som ”Mats Sundin summerar sin karriär” och ”Döden på K2” lovar de kvinnliga magasinen ”Ännu bättre skönhetsgenvägar” och ”Vad män verkligen tycker om din kropp och ditt beteende”. Det här ger oss en föraning av innehållet och vilka av magasinen som egentligen är mest självsäkra och oberoende. Självklart är det de manliga. Inte ens inom det här området, där kvinnan har många fler livsstilsmagasin att välja mellan, kan kvinnan konkurrera med mannen.

Olika saker intresserar
Efter en hel del jämförande och sammanställande kom jag fram till att det som verkar vara mest intressant för en kvinna är inte det mest intressanta för en man. De områden magasinen berör som lockar kvinnorna till läsning verkar vara dessa oändliga tips på hur man löser allt från problematiska relationer till hur man blir vackrare, snyggare och smalare på endast en vecka. Faktum är att dessa områden tar upp ca 28% av utrymmet i de kvinnliga livsstilsmagasinen.

En man verkar hellre vilja läsa intervjuer med någon framgångsrik och driftig man eller listor som jämför det senaste inom teknik, musik, film eller motor. Dessa områden tar upp ca 55% av utrymmet i de manliga livsstilsmagasinen.

Om vi försöker passa in dessa intresseområden i de stereotypa könsrollerna så ser vi att de passar perfekt eftersom könsstereotyperna säger oss att det är manligt att vara intresserad av teknik och motor, medan det är kvinnligt att vilja vara mannen till lags genom att vara mån som sitt utseende och samtidigt kunna ta hand om familj och hem.

Detta är jag inte ensam om att ha upptäckt. Bland annat så nämner författarna till ”Bimbobakslaget” samma sak, att vissa ämnen definieras som manliga som t.ex. motorer, alkohol och sport, och andra som kvinnliga som t.ex. relationer och skönhet. Något som dock intresserar båda könen och som även får väldigt mycket plats i tidningarna är mode. Av både de kvinnliga och manliga magasinen tar mode faktiskt upp hela 45%. Men då får man inte glömma bort att mode och reklam för män och kvinnor ändå inte är samma sak.

Olika intervjutekniker
Jag jämförde även två intervjuer i ett manligt respektive kvinnligt magasin och såg direkt att det fanns olikheter. I ett av de kvinnliga magasinen hade man gjort en intervju med Victoria Beckham. Det första man fick reda på var hur hon såg ut och vad hon bar för märkeskläder, vad hon gjorde och hur hon förde sig under hela intervjun. Två av frågorna som ställdes till henne var bland andra ”Vad är det viktigaste plagget i garderoben, enligt dig?” och ”Dagens chock: Du kom hit i flipflops!”. Inte helt relevanta och intressanta frågor som berättar något om hennes personlighet eller åsikter, bara om något så världsligt som vad som enligt henne är det viktigaste plagget i garderoben och huruvida hon ser på sig själv som en modeikon eller inte.

I intervjun med Måns Herngren i det manliga magasinet så ställdes det lite mer personliga och intressanta frågor som t.ex ”Vad har du åstadkommit i din karriär som du är stolt över?”, ”Hur vill du bli ihågkommen?” och ”Har du några ouppfyllda drömmar kvar?”. Det märks tydligt, det är skillnad att ge en intervju till ett magasin för män än till ett kvinnligt. Dessa skillnader speglar också hur vi som män och kvinnor ser på oss själva. Män har idag en helt annan attityd till sig själva och utåt än vad kvinnor har.

Ett konkret exempel på att män har bättre självförtroende än kvinnor är ett citat från The Stray Boy's Thomas Lingsell i tidningen Café:
"För mig betyder fåfänga egentligen bara att man gör det bästa av sina förutsättningar".
Hade en kvinna uttalat sig på samma sätt hade hon garanterat fått en stämpel som ytlig och utseendefixerad, medan det hos en man istället tyder på intresse och medvetenhet. Varför får inte kvinnan uttrycka sig och äga samma självförtroende som en man?

Det vore ett steg i jämställdhetsutvecklingen att respektera de kvinnor som faktiskt vågar göra annat än att följa jantelagen (som är mer påtaglig bland kvinnor än hos män eftersom kvinnan är mer självkritisk än mannen och därmed granskas av både sig själv och andra) och behöva försvara sig så fort hon har gjort något som snarare anses vara en "manlig prestige" än en kvinnlig.

Jag tror att media inte bara påverkar hur vi ser på oss själva utan att det faktiskt också avspeglar hur läget ser ut idag. Media spelar på våra föreställningar om hur vi, inom våra kön, ser på oss själva och vår egen roll. Samtidigt kan vi inte skylla media helt och hållet för att späda på de stereotypa könsrollerna, för det är vi i samhället som väljer att bruka dem, som är orsaken till att könsrollerna än idag är så påtagliga.