I alla år har männen haft ett högre värde än kvinnorna. Redan under jordbruksamhället hade kvinnorna normer de strängt behövde hålla sig till. Kvinnornas lägre status  fortsatte ända in på 1900-talet. Normerna har lättats och kvinnor hade nu mer att säga till om. Trots den positiva förändringen har fortfarande männnen maktpositionen. All historik har format det samhälle som vi lever i idag.

Kvinnor tjänar betydligt mindre än män för lika arbetsinsats. Kvinnor står för endast 30 % av alla chefsjobb. Majoriteten av alla kvinnor arbetar inom offentliga sektorn medan majoriteten av män arbetar inom den privata sektorn. Det ligger ett förtryck på kvinnor genom bland annat sexuella trakasserier. När killar i unga år är närgångna mot tjejer mot tjejernas vilja tas det inte på allvar bland vuxna i omgivningen.

Tillsammans i uppsatsen ”Genus i förskolan” skriver de olika pedagogerna om deras uppfattning kring jämställdhet och faktorer till varför det är som det är i dagens samhälle.


Det traditionella mönstret gör att den stereotypa mannen/kvinnan lever kvar. Det är p.g.a. samhällets ramar, traditioner, normer och förväntningar. Det är just de faktorerna som sätter gränser för vad som är normalt och acceptabelt. Det traditionella mönstret är omedvetet i de flesta sammanhang. Därför är det svårt att bryta. I tidig ålder är barn medvetna om vilken könsroll de ska leva upp till. Det gjordes ett test i förskolan bland flickor och pojkar. De skulle kategorisera hon-ord och han-ord. Enligt förväntningarna valdes dockor och gnäll som hon-ord och han-ord var gevär, tävla.

Det som gör skillnader mellan pojkar och flickor i förskolan är de vuxnas förväntningar. Flickor ska lyda, vara lugna, ta ansvar och hjälpa till, medan killar ska vara ivriga, självhävdande och framfusiga. Är det en flicka som är livfull och tar mycket plats så är hon helt plötsligt ett komplicerat barn bara för att det traditionella mönstret säger så. När flickor leker tränas deras finmotorik, koncentration, förståelse och empati. När pojkar leker tränar de motorik, ledarskap och aggressivitet.

Pedagogerna tycker att man ska uppmärksamma och synliggöra för pojkar och flickor att det finns olika variationer när det gäller egenskaper hos de olika könen. Barnen ska med hjälp få uppleva de båda könen. Möjligheterna ska utveckla barnet till en komplett människa. I förskolan finns det en läroplan som lärarna ska följa. Dessvärre står det inte hur målen ska uppfyllas utan det är upp till pedagogerna själva. Omedvetet behandlas förskolebarnen olika enligt pedagoger p.g.a. de krav och uppfattningar som finns. Genom att pedagogerna använder sin medvetenhet kan de ta bort de olika begränsningarna könen har. Pedagogernas roll anses viktig, eftersom de medverkar i barnens identitetsskapande genom de krav och förväntningar de har på barnen.

Jag har intervjuat en lärarstuderande på Malmö högskola för att se från hans perspektiv. Han studerar till lärare i samhällsvetenskap och har gått en kurs i just genus och jag vill veta hur han tänker kring detta.

1.Hur tänker du kring Genus?
- Genus är vad som formar kvinnor och mäns beteende, socialt och mentalt. Jag förknippar genus med alltifrån yrkesgrupper till kläder, färger och intressen. Speciellt när det kommer till yngre barn - barbie eller turtles.

2. Hur tror du att det traditionella mönstret skall kunna brytas?
-Hmm… Satsa på mer jämställdhetstema i skolor. Införa fullständig noll-tolerans av alla typer av sexuella trakasserier. Det är illegalt, men fortfarande finns det lärare och andra som ser förbi. Även jämställdhetskampanjer på lokala nivåer.

3. Tror du Sverige kommer bli ett jämställt land i framtiden?
- Jag tror Sverige kommer bli mer jämställt, men fullständig jämställdhet på alla nivåer är ett väldigt optimistiskt synsätt.

Jag anser att om vi jobbar med den yngre generationen kan det leda till ett mer jämställt samhälle. Att Sverige blir jämställt på alla nivåer är ett stort steg kan jag hålla  med om. Fortsätter vi att uppfostra våra barn som vi gör nu kommer ingen förändring att ske. Det är den omedvetna uppfostran vi behöver göra till en medveten. Bristen på kunskap kan vara en faktor till varför det inte sker någon förändring. Det gäller att skaffa sig kunskap om begrepp, teorier och forskning kring jämställdhet och genus. Först därefter kan arbetssättet förändras. Det krävs också en medvetenhet om sin egen könsroll, det egna beteendet och de egna uppfattningarna för att förstå hur det traditionella mönstret befästs. En flicka som är livfull och högljudd ska inte automatiskt bli ett ”komplicerat” barn och pojkar som är känslofulla ska inte klassas som homosexuella.

Det är dags att göra en förändring nu. Jag tror att det kommer ta X antal år. Vi kan jämföra med invandring. Ungdomar är mer okej med att det kommer människor från andra länder, men den äldre generationen 60+ ser många nackdelar med invandring. Vi borde göra en förändring nu för att ge en bra framtid till den kommande generationen.

"Barnens utbildning ska ha avsikten att utveckla barnens totala kapacitet oberoende av deras kön samt förbereda barnen till ett liv med ansvar i ett fritt samhälle med prägel av solidaritet, acceptans, fred och jämlikhet mellan könen" (Fn:s konvention om barnens rättigheter)