Sverige är idag en av de främsta länderna i världen när det gäller jämställdhet, enligt en rapport från World Economic Forum (WEF). Har vi nått så långt det går i den frågan? Är 50% av alla chefer kvinnor? Kan vi skapa ett samhälle där män och kvinnor behandlas och bemöts lika i arbetslivet?

I Sverige har vi en jämställdhetslag. Vad har jämställdhetslagen för funktion? Följande är taget direkt ur Svensk författningssamlings diskrimineringslag kapitel 1 § 1, utfärdad den 5 juni 2008:
"Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder."
 
När jag som artikelförfattare läste jämställdhetslagens innehåll, dök olika frågor upp i mitt huvud. Har män och kvinnor samma löner? Har invandrare lika lätt att få jobb som en svensk medborgare? Kan en scientolog bli religionslärare? Hur många funktionshindrade finns det på våra arbetsplatser idag? Hur många av dem kunde komma in i arbetslivet och fungera? Är det acceptabelt på våra arbetsplatser att vara homosexuell och har man samma möjligheter att få arbete som heterosexuella? Har en 64-årig man lika lätt att få jobb som en 30-åring?

Jag tog mig an frågeställningen om män och kvinnor behandlas olika i samhället och har pratat med en för mig ytterst intressant person. Carin Jorén är kvinnlig skogsägare på heltid. Hon har tidigare bland annat jobbat som rektor men slutade för att skogen lockade mer och gav vissa hälsosamma fördelar. Dessutom är hon ordförande i föreningen Dryaderna, som är en ideell och opartisk förening som samarbetar med alla skogsorganisationer och företag. De strävar efter att ge kvinnor ett ökat självförtroende som skogsbrukare och skogsägare. Föreningen har dessutom som mål att öka kvinnors kunskap om skogsbruk.
-Vi ordnar skogsdagar, föreläsningar, seminarier studieresor och studiecirklar, säger Carin.

Enligt skogsindustrins hemsida var det under 2004 ca 90.100 människor (14.000 kvinnor och 76.100 män) sysselsatta inom skogsbruket och skogsindustrin vilket procentuellt blir ca 15% kvinnor respektive ca 85 % män.
Carin förklarar att hon tycker det finns generella skillnader inom arbetslivet idag mellan män och kvinnor.
-Det sker ofta och är så väl inrotat och förborgat så vi knappt ser det. Oftast blir det män som blir tillfrågade för att avancera till nya jobb inom koncernen. Kvinnor får säga "Stopp! Jag vill också ha det jobbet!"

Enligt Europeiska Kommissionens hemsida får kvinnor i medel 15% mindre lön än män.
-Jag tror det beror på att det är männen som har mest poster där, det är också de som bestämmer löner och värderar arbeten. De värderar mäns arbeten högre utan att vara insatta i vad kvinnornas arbetsuppgifter består av. På så sätt får kvinnor mindre i lön, säger Carin. Hon berättar själv att hon har erfarenhet av att tjäna mindre än männen på samma jobb. När hon jobbade som rektor var det 3 andra män som också var rektorer och alla de tjänade mer än de 4 kvinnor som också var rektorer.

Detta visar en tydlig skillnad mellan män och kvinnor trots att det står det att lagen ska främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Om man applicerar Europeiska kommissionens uppgifter att kvinnor får 15 % mindre i lön än män innebär detta följande: om en man tjänar 25.000kr skulle isåfall en kvinna tjäna 21.250kr. Alltså 3.750kr mindre i lön per månad. Denna summa blir hela 45.000kronor per år. Om man antar att denna kvinna fortsätter jobba på samma tjänst i 40 år utan någon löneförhöjning så skulle hon tjäna mer pengar på att byta kön ifall ett könsbyte inte skulle kosta mer än 1.8 miljoner.

Läs mer av intervjun på nästa sida!