Fredagen den 29 maj 2020 - klockan 14:58

SPT utkommer varannan fredag, ojämna veckor.
Sök          Sökhjälp
« Föreg. Nästa »


Innehåll tidigare nummer


2006-09-25



SPT
NR 10
8/5 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Så länge det finns hopp finns det liv


ARTIKLAR

HENRIK TOBIN
Psalmboken – en brokig historia. II
Henrik Tobin fortsätter sin genomgång av psalmbokens historia. I artikelns första del, publicerad i SPT 9/2020, behandlade han psalmbokens formande förhistoria under årtusendet före Kristus fram till reformationstiden. I denna andra del ligger fokus på psalmboken i den svenska kontexten. Tobin berör inte bara de officiella psalmböckerna i Svenska kyrkan utan även de sångskatter som vuxit fram i såväl katolska som frikyrkliga miljöer. Artikeln tillhandahåller ett underlag för det psalmboksarbete som initierats av Svenska kyrkans kyrkomöte men som fortfarande är på förberedelsestadiet.

BO JOHANNERYD

Skriftetalet – i går, i dag, i morgon
Vilken funktion har beredelseordet i dagens mässfirande? Från att ha varit ett tydligt skriftetal kom med Kyrkohandboken 1986 några alternativ med färdigformulerade beredelseord. KH 2017 har ytterligare minimerat beredelsens karaktär av klassiskt skriftermål genom att inte tala om beredelseord utan om inledningsord. Här skildras skriftermålets historia och hur det förändrats in i vår tid. Författaren är teol. doktor och medlem av SPT:s redaktion.

KJELL PETERSSON

Grundläggande om kyrkorätt
Kjell Petersson från SPT:s redaktion anmäler den nyutkomna antologin i kyrkorätt Med god ordning och efter Guds vilja. Redaktör för antologin är direktor Leif Nordenstorm, Fjellstedtska skolan.

REFLEX
Johan Thelin hoppar och hoppas


KOMMENTARER

Församlingen där tron är ett problem


FÖR PREDIKAN

ALF WESTERGREN
Bönsöndagen


BENGT HOLMBERG

Kristi himmelsfärds dag


JOHAN KALIN

Söndagen före Pingst


SPT

NR 9
24/4 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Behöver kyrkoråden tillsyn?


ARTIKLAR

HENRIK TOBIN
Psalmboken – en brokig historia. I
Kyrkans gemensamma sångbok, psalmboken, är en märklig skapelse. Psalmbokens historia sträcker sig över åtminstone tretusen år. Den har i sin kombination av sångsamling, bönbok, andaktshjälp, lärobok och kulturdokument många gånger varit mer spridd och älskad än självaste Bibeln, åtminstone i vårt land. Därför är det kanske inte heller så konstigt att kyrkans psalmer blivit hett debatterade, och det i de mest skilda kretsar, från fattigstugor till akademier, från analfabeter till en bildad överklass, från ateister och agnostiker till troende. Vilken bok kan slå ett sådant rekord? Författaren som är kyrkomusiker och skribent, har bland annat skrivit Den underbara harmonin (1996) och Ett gemensamt kosmos (2015).

BERIT SIMONSSON

Oasrörelsen – väckelse och förnyelse
Oasrörelsen betyder mycket inte bara inom Svenska kyrkan utan i hela den svenska kristenheten. Rörelsen är och har varit till inspiration, personlig förnyelse och fördjupning för väldigt många. Inom Oasrörelsen finns en tydlig biblisk och Jesusorienterad undervisning, som bidragit till att många församlingar förnyats. Författaren, som sedan många år är inspiratör i Oasrörelsen, ger här dels en bakgrund till Oasrörelsens och hela den karismatiska väckelsens framväxt, dels en inblick i vad rörelsen betyder i dag. Med sina många möten, och då inte minst sommarmötena, samlar Oasrörelsen tusentals människor varje år, en enorm inspirationskälla för otaliga.

LISA LERMAN

Sjung till Herrens ära, lova Hans namn!
Oasrörelsen är en lovsjungande rörelse. Där sjungs lovsånger till Herrens ära på ett sätt som annars är alltför sällsynt i Svenska kyrkan. Tillbedjan och lovsång, stillhet och kraftfull sång förenas. Om detta skriver Lisa Lerman, som är kantor och inspiratör i Oasrörelsen med uppgift att ansvara för lovsången på många av Oasmötena. Att det är inspirerande är uppenbart för var och en som deltagit. Att det är frigörande för dem som kanske annars är försagda i sitt sätt att uttrycka sin tro är synligt. Författaren förmedlar den bibliska bakgrunden till lovsången, glädjen i den och kallelsen till hela kyrkan att vara skapelsens stora lovsångskör.

REFLEX

Maria Löfberg om smittans smitta


KOMMENTARER

Kyrkan i kristider
Shekarabi – en bedjande minister?


FÖR PREDIKAN

GÖSTA MELLBERG
Fjärde söndagen i Påsktiden


HANS WEICHBRODT

Femte söndagen i Påsktiden
SPT

NR 8
9/4 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Högtidernas högtid
Inför fastetidens slut och påskens morgon. Corona och Jesu seger.


ARTIKLAR

SVEN-ERIK BRODD
Kommunion i coronavirusets tid
I tider då covid-19 sprids över världen berörs även kyrkan. Frågor som många ställt gäller själva kommunionen. Hur kan kommunionen äga rum? Intinktion eller ej? Utdelande endast under en gestalt, av brödet? Professor em. Sven-Erik Brodd belyser här frågan.

MARKUS LEANDERSSON

Prästlöftena och Skärtorsdagens möjlighet till förnyelse
Skärtorsdagen har i den romersk katolska kyrkan kommit att bli en dag, där prästlöftena förnyas. Detta är en god ordning, inte minst när vi lever i en kyrka som Svenska kyrkan och i en tid, med snabba förändringar i fråga om såväl lära som ordningar. Författaren, som är komminister i Falkenberg, visar i den här artikeln hur en prästlöftesförnyelse kan vara till välsignelse genom att den egentliga prästkallelsen och uppdraget tydliggörs. Att bli påmind om och förnya sina en gång avgivna löften kan vara till hjälp för att fokusera på det avgörande i att vara VDM – Verbi Divini Minister.

MARKUS HAGBERG

Kyrkans partipolitisering under 90 år
I en bok av Klas Hansson (Kyrkomöte och partipolitik. Politisk påverkan på Svenska kyrkans kyrkomöte 1930–2018) beskrivs kyrkans partipolitisering. För att förstå kyrkans utveckling under senare år är boken en närmast obligatorisk läsning. Ibland kan man bland förtroendevalda möta uppfattningen att kyrkan inte alls är partipolitiserad mer än möjligen i själva valkampanjen, men i det praktiska arbetet och i besluten är partipolitiken frånvarande. Eller så möter man ett försvar för att partierna behövs i Svenska kyrkan därför att det är endast där som erfarenheten, kompetensen och möjliga ledamöter finns. I denna recensionsartikel av Markus Hagberg, kyrkoherde i Södra Kållands pastorat, blir det uppenbart hur Hansson visar att båda dessa förhållningssätt är illusioner. Det partipolitiska inflytandet är en märklig nutida anomali i kyrkan.

JACOB STILLE

Att bära sitt kors
Denna artikel är en bearbetning av ett föredrag som hölls på Laurentiistiftelsen i Lund hösten 2019. Författaren betonar betydelsen av att leva i trohet mot Kristus även när det kostar. Förutsättningen är att vi förankras i trons bas och lever i förtröstan. Författaren är präst i Träslövsläge.

REFLEX

Berit Simonsson: Vad Jesus inte gjorde


FÖR PREDIKAN

ANDERS BROGREN
Annandag Påsk


JOHANNES LECKSTRÖM

Andra söndagen i Påsktiden


MARTIN FREDH

Tredje söndagen i Påsktiden


SPT

NR 7
27/3 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Svenska kyrkans biskopar – andliga ledare?


ARTIKLAR

MARIE ROSENIUS
Ecklesiologi och liturgi – vikten av teologisk analys
Inför Kyrkohandboken 2017 fördes en delvis intensiv debatt om liturgin och dess syfte, om de olika momentens karaktär och hur de kunde förstås. I denna artikel skiljer författaren på thin och thick liturgi, begrepp som myntats av David Fagerberg. Indirekt belyser dessa begrepp också polariseringen i synen på KH 17, på å ena sidan det yttre liturgiska skeendet, å andra sidan dess djupare teologiska innebörd. Utifrån begreppet ordo belyser författaren hela det liturgiska skeendet och visar hur liturgi och ecklesiologi är relaterade till varandra. Artikeln ger en teoretisk och teologisk grund för att förstå även den liturgiska utvecklingen under senare år inom Svenska kyrkan i jämförelse med t.ex. de ortodoxa kyrkorna. Författaren är postdoktoral forskare i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Denna artikel baserar sig på delar av hennes bok Spänning och samspel: En orientering i ecklesiologi och liturgi.

MARCO ALDÉN

Biskoparnas brev och biskopens bok
I slutet av januari kom biskopskollegiets brev Fira nattvard. Ungefär samtidigt kom boken Liturgi i Svenska Kyrkan i ord och bild från då och nu, skriven av ärkebiskop emeritus Gunnar Weman och professor emeritus Sven-Erik Brodd. I denna artikel tar Marco Aldén, präst i Två Systrars Kapell i Kalmar och ordförande i aKF, upp några av de frågor som väckts utifrån biskoparnas brev och belyser dem med hjälp av Wemans och Brodds bok.

SVEN-ERIK BRODD

Predikan och predikanter
Om arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelses årsbok 2018, Den som hör er, han hör mig: perspektiv på kyrkans förkunnelse (red. Markus Hagberg), skriver här professor Sven-Erik Brodd. I bokens många kapitel lyfts olika perspektiv fram, om predikan, predikanten, predikans relation till Skriften och predikans plats i liturgin.

HENRIK FERGIN

Kyrkans stora fasteperiod
Henrik Fergin, komminister i Enskede-Årsta församling, har ställt samman ett antal bibelord som hjälp att förstå fastetiden. Bibelorden kan delas ut vid fastetidens gudstjänster.

REFLEX

Per Dahl gör bort sig


KOMMENTARER

Debatten om biskoparnas nattvardsbrev


FÖR PREDIKAN

LENNART JOHNSSON
Skärtorsdagen


ROLF PETTERSSON

Långfredagen


FOLKE T. OLOFSSON

Påskdagen




SPT

NR 6
13/3 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Biskoparna om nattvarden


ARTIKLAR

BERTH LÖNDAHL
Att som församling leva evangeliskt-katolskt. II
Vad gör en församling evangelisk-katolsk? Frågan ställdes i artikelns första del, publicerad i förra numret av SPT. Att i gudstjänst- och församlingslivet ha med allt som en församling i Svenska kyrkan kan ha är trots allt inte hela svaret. För det handlar också om hur mässan och tillbedjan och förkunnelsen och hela församlingslivet gestaltas. I artikelns första del betonades heligheten som ett viktigt förhållningssätt i en församling. I denna andra del ligger fokus på verkligheten och bekännelsen. Dessa tre aspekter – heligheten, verkligheten och bekännelsen – får avslutningsvis ligga till grund för några testfrågor till den pastorala praxis som växer fram. Författaren är redaktör för SPT och har tidigare varit kyrkoherde i Bunkeflo, Malmö.

ANDERS EK

Rotskottet
Vad – och vem – är rotskottet som Jesaja skriver om i sin profetia? Författaren, som är predikant inom Evangelisk Luthersk Mission (ELM), vidgar perspektivet genom att visa hur detta rotskott inte bara identifieras med Kristus utan också med kyrkan. Därför är det viktigt för att förstå kyrkans identitet.

REFLEX

Ann Lång gläds över politisk moralpanik


KOMMENTARER

aKF:s kommentar till biskopsbrevet om nattvarden
Laestadianerna skriver till biskoparna.
Och biskoparna svarar.

FÖR PREDIKAN

PER UDDLING
Jungfru Marie Bebådelsedag

HÅKAN SUNNLIDEN

Femte söndagen i fastan

SAMUEL E. LILJA

Palmsöndagen


SPT

NR 5
28/2 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Att ta fasta på fastetiden


ARTIKLAR

BERTH LÖNDAHL
Att som församling leva evangeliskt-katolskt, I
Vad gör en församling evangelisk-katolsk? – Svaret är inte bara att fira söndaglig mässa eller att regelbundet be tidegärden. Det handlar också om hur detta görs, om hur mässan och tillbedjan och förkunnelsen gestaltas. I denna artikel lyfter författaren, SPT:s redaktör och tidigare kyrkoherde i Bunkeflo, Malmö, fram tre aspekter – heligheten, verkligheten och bekännelsen. De kan fungera som testfrågor när en församling vill reflektera över sin pastorala praxis. Författaren visar inte främst på vad som ska ske i gudstjänst- och församlingslivet utan på vilket förhållningssätt som bör prägla det. I denna första del ligger fokus på heligheten, medan artikelns andra del, som publiceras i nästa nummer, är inriktad på verkligheten och bekännelsen.

HANS LINDHOLM

Dubbel eller trippel utgång?
Går det att på ett mer slutgiltigt sätt avgöra vad som sker i domen, i den sista tiden och i följderna av domen? I ett brev till SPT ställde Allan Emrén frågan om dubbel eller trippel utgång. Men kanske det i Bibeln finns många aspekter som försöker förmedla vad vi inte kan se och förstå. I denna artikel går Hans Lindholm igenom olika aspekter som Bibeln ger på denna svåra fråga. Han har varit distriktspräst i Lötenkyrkan, en EFS-samarbetskyrka i Uppsala, och även skrivit en bibelkommentar till Uppenbarelseboken (Den som segrar, Artos).

ANDERS BROGREN

Tusenårsriket – något att återupptäcka?
Hur den yttersta tiden – eller tiden efter den yttersta tiden – ska förstås är ett outgrundligt mysterium. Med anledning av ett brev från Allan Emrén har olika perspektiv på frågan getts i SPT. Anders Brogren svarade med en delvis bekräftande uppfattning medan Hans Lindholm i sin artikel i detta nummer förhåller sig på ett annat sätt. I detta avslutande inlägg tar Brogren upp hur kyrkofäder och även mer sentida lutherska predikanter har sett på den omdiskuterade frågan om tusenårsriket. Men, om detta lär de lärde tvista till dess att vi vet, till dess att vi skådar den verklighet som väntar. Kanske måste somligt vara höljt i framtidens dunkel ty outgrundliga är ändå Herrens vägar.

REFLEX

Markus Leandersson skriver psalmernas önskelista


KOMMENTARER

Yoga i kyrkorummet


FÖR PREDIKAN

JOHANNES SKÖLDENGEN
Andra söndagen i fastan


KARL-HENRIK WALLERSTEIN

Tredje söndagen i fastan


SPT

NR 4
14/2 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Var går gränsen till villfarelse?


ARTIKLAR

SVERKER JULLANDER
Ord och ton mellan död och evighet – om »Gerontius dröm»
John Henry Newman, nyligen kanoniserad som helgon, har skrivit Gerontius dröm, ett mäktigt epos om den kristnes vandring genom livet med Gud. Dikten är av episkt format, mer än 900 rader. Dess ämne är den kristna själens tillstånd mellan dödsögonblicket och den slutligen uppnådda saligheten. Den kom att tonsättas av Edward Elgar. Verket uruppfördes i London år 1900 men har fått förnyad aktualitet. Artikelförfattaren är senior professor i musikalisk gestaltning vid Musikhögskolan i Piteå. Här berättar han om verkets tillkomst, om dess innehåll och betydelse för det kristna livet.

MARKUS HAGBERG, MIKAEL ISACSON 
OCH MIKAEL LÖWEGREN
Byte av uppdrag inom vigningstjänsten
Författarna diskuterar en remiss om »byte av uppdrag inom vigningstjänsten». De ser dels en otillfredsställande utredning, dels en oklar ämbetssyn med påtaglig tendens till att uppfatta ämbetet funktionalistiskt. Artikeln fördjupar reflektionen kring vad ämbetet är och vad det innebär att vara ämbetsbärare, medan remissen främst talar om »vigningstjänst», något som bidrar till oklarhet i fråga om ämbetets karaktär.

GÖRAN LANDGREN

Glädjen i Ordet
Varje präst vet att man inte har någon enkel kallelse. Farorna och frestelserna är många, kampen och svårigheterna stora. Men också, att glädjen i uppgiften, storheten i uppdraget kan vara överväldigande. Göran Landgren, under 26 år kyrkoherde i Örby-Skene och nybliven emeritus, ger här sina personliga reflektioner kring prästkallelsen, bönelivet, utmaningarna och den stora gudshjälpen.

REFLEX

Jonas Lidén fångas av ordets makt


KOMMENTARER

Church of England om äktenskapet

Knutby – när dogmernas murverk vittrar ner



FÖR PREDIKAN

GUNNAR BLIDÖ
Fastlagssöndagen

DANIEL GUSTAFSSON

Askonsdagen

PATRICK PETERSSON RYDSTEN

Första söndagen i fastan


SPT 
NR 3

31/1 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Pastoral för församlingsutveckling


ARTIKLAR

FREDRIK CARLSSON
Om att bygga församling – hur gör vi i Kviinge?
SPT har på senare tid publicerat artiklar om att bygga eller omstarta en församling. I denna artikel skriver författaren – sedan 2017 kyrkoherde i Knislinge pastorat men tidigare komminister i Kviinge församling (2003–2017) som är en av två församlingar i Knislinge – hur utvecklingen varit i Kviinge under de senaste femton åren. Hur gudstjänst- och församlingslivet förändrats och vilka faktorer som varit avgörande i det skeendet. Som författaren noterar har man gjort alla fel, men summan har blivit rätt. Tyngdpunkten på en levande högmässa, genomtänkt förkunnelse, karismatisk karaktär. Artikeln kan tjäna som inspiration för förnyelse och tillväxt i andra församlingar.

MARKUS HAGBERG

Präst i Svenska kyrkan och biskop i Missionsprovinsen – möjligt eller omöjligt?
För en tid sedan vigdes en präst inom Svenska kyrkan till biskop i Missionsprovinsen. Av Göteborgs domkapitel fråntogs han sedan rätten att utöva prästämbetet. Överklagandenämnden har därefter avslagit hans överklagan. Författaren till denna artikel, kyrkoherde i Södra Kållands pastorat, ger här sina synpunkter på såväl domkapitlets beslut som på överklagandet. Huvudfrågan är huruvida Missionsprovinsen är en egen kyrkobildning eller endast ett fritt stift inom Svenska kyrkan.

REFLEX

Johan Thelin börjar och slutar som han bör


KOMMENTARER

Biskopens andliga ledarskap

Newmans kanonisering



FÖR PREDIKAN

BO JOHANNERYD
Septuagesima

GÖRAN LANDGREN

Sexagesima




SPT

NR 2
17/1 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Våga vara den kyrka du i Kristus är? – II

ARTIKLAR

KJELL O. LEJON
Protestant, evangelisk, reformert?
I denna artikel reder författaren ut de tre begreppen »protestant, evangelisk, reformert» alltifrån när de först kom till användning och etablerades till hur deras teologiska karaktär påverkar i dag. Så var exempelvis en gång begreppet »protestant» mindre en markering mot det romerska och mer mot vad de evangeliska såg som svärmeri. Eller för att nämna vad som är mer aktuellt, att vi i Svenska kyrkan i dag ser ett ökat inflytande från reformert tänkande. Men vad händer då med vår kyrka? Författaren är professor i teologi vid Linköpings universitet och intill nyligen rektor för Johannelunds teologiska högskola.

DAG VIDEKE

Att sjunga gregoriansk sång i församlingen
Med den gregorianska sången blir Guds ord det centrala. Ordet bärs av toner. En enkel enstämmig sång som inte tar över uppmärksamheten. Enkel, men samtidigt så komplex att en livstid inte räcker för att greppa alla dess uttryck. Så skriver författaren, som är kyrkomusiker i Landskrona församling, lärare i liturgisk sång vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut i Lund samt föreläsare i gregoriansk sång vid fredagsseminarierna på Musikhögskolan i Malmö. In i vår tid bär gregorianiken ett spiritualitetens musikaliska arv som inte får gå förlorat. I artikeln berörs såväl gregorianikens framväxt med en notbild av neumer som dess plats i den nya kyrkohandboken.

ANDERS REINHOLDSSON

Grönahögslägren och ungdomsväckelsen i Mark. II
Det var en gång en ungdomsväckelse... I denna andra del av artikeln om den kristna ungdomsrörelse som växte fram i Mark i södra Västergötland, beskriver författaren betydelsen den fått även många år därefter. Många präster började där sitt engagemang i kyrkan. Undervisningen som gavs har burits vidare till kommande generationer. Artikeln visar på betydelsen av ett väl fungerande konfirmand- och ungdomsarbete fokuserat kring Jesus Kristus och väl grundad undervisning. Författaren är prost em. och har varit kyrkoherde i Sätila.

REFLEX

Maria Löfberg om att springa på alla bollar


PRESSKLIPPP & KOMMENTARER

20-årsjubileum för separationen kyrka-stat

Allt smalare åsiktskorridor – Luleå domkapitels avkragande av präst

Ärkebiskopen om julevangeliet och patriarkatet

FÖR PREDIKAN

HANS LUNDAAHL
Tredje söndagen efter Trettondedagen

MIKAEL ISACSON

Kyndelsmässodagen




SPT

NR 1
3/1 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Våga vara den kyrka du i Kristus är!


ARTIKLAR

DANIEL WIHLBORG
Kristenliv och kyrkoliv – en enskild kristen och Kyrkan
Författaren är komminister i Horred. Han knyter samman den enskildes kristna liv med hela Kyrkans liv. En kristen behöver det som bara Kyrkan kan erbjuda: Ordet, sakramenten, den gemensamma tillbedjan. Ecklesiologin är viktig, som att Kyrkan tidigt sågs som jungfru och moder med Jesu egen mor som förebild. Detta gäller även frågan om Kyrkans enhet, för vilken man i Jesu odelade klädnad såg en viktig symbol.

JONAS EEK, HELÉN TINGMAN, 
MARTIN FREDH, OWE JOHANSSON
Livsfrågan och Evangeliet
Jonas Eek, präst och ledarskribent i Kyrkans Tidning, har nyligen publicerat en bok för konfirmandundervisningen. Centrala ämnen i boken är, som titeln antyder, såväl livsfrågorna som evangeliet. Här ger Jonas Eek först själv en kort introduktion till boken. Därpå följer kommentarer från några som själva arbetat med konfirmandundervisning. De ger perspektiv på boken, på livsfrågorna och evangeliet och på hur Bibeln kan användas i undervisningen. Konfirmandundervisningen behöver förnyas, inte minst med Bibeln som grund. Denna artikel kan med sina olika perspektiv vara till hjälp för att fundera vidare.

ANDERS REINHOLDSSON

Grönahögslägren och ungdomsväckelsen i Mark. I
Det var en gång en ungdomsväckelse ... Under sextio- och sjuttiotalen växte det fram en rörelse bland ungdomar på olika håll i Göteborgs stift, inte minst i Mark i södra Västergötland. Ivern var påtaglig, centralt kring Jesus Kristus, lovsjungande och fördjupande. Ungdomar som ville mer av tro och liv. Författaren ger här en personlig skildring av vad som skedde och som han själv var en del av. En viktig följdfråga är: Kan detta ske igen? Vad kan vi lära oss av vad som hände då för vad som vi önskar ska ske igen? Författaren är prost em. och har varit kyrkoherde i Sätila. Artikelns andra del kommer i nästa nummer av SPT.

REFLEX

Per Dahl ger sig i kast med två julberättelser


FÖR PREDIKAN

PER-AXEL MAGNUSON
Första söndagen efter Trettondedagen


MARCO ALDÉN

Andra söndagen efter Trettondedagen


SPT 
NR 26
20/12 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Hieronymus julmeditation

The Same Procedure as Every Year 
– eftertankar efter kyrkomötet


ARTIKEL

STURE HALLBJÖRNER
Missionärerna – en annan missionstid
Författaren, kyrkoherde em., skriver i denna recensionsartikel om Jonas Jonssons bok, Missionärerna. En biografisk berättelse om Svenska kyrkans mission 1874–1974. Boken liksom artikeln rör sig över hela Svenska kyrkans missions världsvida fält under hundra års tid, Tanzania, Indien, Sydafrika, Zimbabwe osv. Åtskilliga missionärsinsatser har förändrat folk och länder, berört med sitt vittnesbörd om Jesus Kristus och varit avgörande i diakonala insatser.


REFLEX

Berit Simonsson sjunger Marias liv


RECENSIONER



FÖR PREDIKAN

CARL SIXTEN BLOCK
Nyårsdagen


GUNNAR WEMAN

Söndagen efter Nyår


SÖLVE HJALMARSSON

Trettondedag Jul


SPT

NR 25
6/12 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Skolan och Bibeln


ARTIKLAR

CHRISTIAN BRAW
Kristi kyrka på nytt
Biskop Bo Giertz bok Kristi Kyrka, som i år fyller 80 år, har varit viktig för kyrkomedvetandet i Norden men också i USA. Giertz avsikt inför sin prästvigning var inte att forska, inte att bli professor eller biskop utan att bli vanlig präst. Så är hans skrifter också präglade av detta, den vanlige prästens perspektiv på kyrkan, kyrkofromheten och själavården. Med boken Kristi kyrka kom Giertz att ge ett konkret alternativ till den nyliberala teologin och en urvattnad ecklesiologi genom att sätta in kyrkan i det stora sammanhanget, i Kristi världsvida kyrka. – Författaren är docent och komminister emeritus.

EVA FJELLANDER

Svartrock, prästjävel och prästfan – prästen i skönlitteraturen, II
I denna andra del av sin artikel om demoniseringen av prästen inom skönlitteraturen fortsätter författaren med att beröra sådant som prästrollens fasad, hycklande och omoraliska präster. I hennes avhandling Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku: en studie av prästgestalter i svenska romaner 1809–2009 berörs andra aspekter av hur prästen gestaltats i olika romaner. Författaren är fil.dr. och lektor i Gislaved. Litteraturförteckningen har av utrymmesskäl fått utgå men finns publicerad på SPT:s hemsida.

REFLEX

Ann Lång undrar om vadan, varthän, varifrån – och vem


FÖR PREDIKAN

PETER BEXELL
Julnatten och Juldagen


LEIF NORDLANDER

Annandag jul/Den helige Stefanos dag


AXEL FORS

Söndagen efter jul


SPT

NR 24
22/11 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Sekterismens eller Kristi världsvida kyrka? Ett vägval.


ARTIKLAR

EVA FJELLANDER
Svartrock, prästjävel och prästfan – prästen i skönlitteraturen, I
Prästen är en vanlig gestalt inom skönlitteraturen. I sin avhandling Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku: en studie av prästgestalter i svenska romaner 1809–2009 visar författaren hur denne under de två senaste seklerna skildrats i svensk litteratur. Här får vi ta del av hur präster demoniserats inom litteraturen utan att glömma att det även finns goda prästporträtt. Författaren är fil.dr och lektor i Gislaved. Detta är den första delen av två. Litteraturförteckningen har av utrymmesskäl fått utgå men finns publicerad på SPT:s hemsida.


KJELL PETERSSON

Katekesen om treenigheten
I den satsning på undervisning och lärande som inletts i vår kyrka är det angeläget att peka på de bärande elementen i vår tro. Medlemmen av SPT:s redaktion teol. dr Kjell Petersson visar att den svenska katekestraditionen helt och fullt bejakar de fornkyrkliga avgöranden som rör Guds treenighet, och att Sonen är både sann Gud och sann människa. Petersson har tillsammans med prosten Hakon Långström nyligen publicerat en språkligt reviderad utgåva av 1878 års katekesutveckling.


REFLEX

Markus Leandersson kopplar av med platsannonser


FÖR PREDIKAN

ANDERS REINHOLDSSON
Andra söndagen i Advent

NICLAS LARSSON

Tredje söndagen i Advent

JAN HAGLUND

Fjärde söndagen i Advent


SPT

NR 23
8/11 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Är de frånvarande männen ett problem?


ARTIKLAR

SOFIE HAMRING
Vad gör en man till en man och en kvinna till en kvinna? II
Är en människas könsidentitet en social konstruktion eller är den given i själva skapelsen? Och handlar det om två eller flera kön och könsidentiteter? Syster Sofie, som lever i Sankt Dominikus kloster i Rögle, fortsätter här i andra delen av sin artikel med att reflektera över vad Bibeln, förnuftet och verkligheten visar i detta. För att förstå sig själv är inte minst bekräftelsen av könsidentiteten från omgivningen och föräldrarna avgörande. Syster Sofie har även publicerat böckerna Till man och kvinna skapade han dem, Älska och gör det du vill. Kroppens teologi för unga m.fl.

MARIE BERNÉLI

Söndagsskola för vuxna
Behovet av inspiration för församlings- och gudstjänstlivets förnyelse är stort på många håll (i detta nummers pressklipp finns exempelvis vad som närmast är ett nödrop från kyrkoherdar i Härnösands stift). I Sankt Matteus församling i Malmö har man bl.a. börjat med söndagsskola för vuxna efter söndagens gudstjänst. Även andra alternativ finns för vuxnas fördjupning i den kristna tron. Författaren som är diakon i församlingen skriver här om möjliga strategier för vuxna att växa i tro.

REFLEX

Jonas Lidén drabbas av mening och klimatfeber

FÖR PREDIKAN

TOM RANDGARD
Söndagen före Domssöndagen

TORD NORDBLOM

Domssöndagen

BERTH LÖNDAHL

Första söndagen i Advent


SPT

NR 22
25/10 2019 • ÅRGÅNG 61

LEDARE

När stenarna ropar – om klimathotet och skapelsen


ARTIKLAR

SOFIE HAMRING
Vad gör en man till en man och en kvinna till en kvinna?
I den postmoderna världen har någonting av det mest grundläggande i människan blivit ifrågasatt och omprövat, nämligen frågan om hennes könsidentitet. Är den en social konstruktion eller given i själva skapelsen? Och handlar det om två eller flera kön och könsidentiteter? Syster Sofie, som lever i Sankt Dominikus kloster i Rögle utanför Lund, ställer här frågan om vad Bibeln, förnuftet och verkligheten visar i detta. Hon har också bland annat publicerat böckerna Till man och kvinna skapade han dem samt Älska och gör det du vill, Kroppens teologi för unga. Artikelns andra del följer i nästa nummer.


MARIA LÖFBERG

Kyrkomusikaliska våndor och möjligheter vid kyrkliga handlingar
Varje organist, kyrkovaktmästare och präst har konfronterats med de problem som ett alltmer individualistiskt förhållningssätt till de kyrkliga handlingarna orsakar. Alla vill ha det på sitt sätt, inte minst vid vigslar. Hur ser den utvecklingen ut från kyrkomusikerns synvinkel? Här skriver Maria Löfberg, medlem av SPT:s redaktion, organist i Falkenberg och tonsättare, om sina erfarenheter. Exemplen från en enda lördags kyrkliga handlingar är oroande roande men hon visar inte minst på hur vi som kyrka – som präster och musiker – gemensamt måste arbeta för att finna pastoralt kloka handlingsmönster i de här situationerna.


INGMAR SVANTESON

Ödmjukhet
Ödmjukhet är en dygd, okänd för de flesta, som kommit i vanrykte, men som rymmer det stora mysteriet. Denna artikel är en bearbetning av en predikan som författaren höll i Mariavalls klosterkyrka.1 Han finner att vår tid präglas av motsatsen till ödmjukhetens dygd, av självupptagenhet, av maktanspråk och av världsledare som mer tycks vilja tjäna sig själva än den värld som de är insatta att tjäna. Därför är det desto mer angeläget att verkligen fundera över vad sann ödmjukhet är. Den stora förebilden är förstås Jesus Kristus, i vilken vi ser en djärv och frimodig men också totalt självutgivande ödmjukhet. – Författaren är broder i Den helige Benedictus kloster utanför Tomelilla i Skåne.

REFLEX

Johan Thelin och brunnsprästen


FÖR PREDIKAN

JOHAN DANZ
Alla helgons dag


TOR EKWALL

Alla själars dag


MAGNUS MAGNUSSON

Tjugoförsta söndagen efter Trefaldighet


SPT

NR 21
11/10 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

ACT Svenska kyrkan och missionen


ARTIKLAR

KARIN JOHANNESSON
Sekularisering och andligt sökande.Om dialogen mellan Stockholms katolska stift och Svenska kyrkan.
Reformationsåret 2017 medförde att dialogen mellan de lutherska kyrkorna och den romersk-katolska kyrkan intensifierades. I Sverige har en sådan dialog förts i flera grupper mellan Stockholms katolska stift och Svenska kyrkan. Karin Johannesson, biskop i Uppsala stift, förmedlar här sina personliga reflektioner utifrån dessa samtal. Utgångspunkten är de s.k. fem imperativen, den gemensamma utmaningen som alla kyrkor delar inför ett samhälle där två tendenser i relation till tron är synliga – å ena sidan sekulariseringen, å andra sidan ett ökande andligt sökande. Författaren ser ett särskilt svenskt bidrag i denna kombination av sekularisering och andligt sökande som ett framträdande drag i vår svenska helighetskontext.

CHRISTINE ZYKA

Från konflikt till gemenskap – Fem ekumeniska imperativ
Författaren förmedlar ett romerskt-katolskt perspektiv på reformationsåret 2017 med de fem imperativen som då antogs som ett enhetens uttalande av såväl den romersk-katolska kyrkan som av de lutherska kyrkorna. Här betonas att det är viktigt att varje kristen själv inser att sökandet efter enhet också har ett namn, nämligen Kristus. Dialog kräver därför inte bara öppenhet mot andra utan än mer mot sanningen själv. För att kunna föra en av kristen tro präglad dialog måste de som för samtalet själva vara Kristussökande. Författaren, som liksom Karin Johannesson deltog i de gruppsamtal som efter 2017 fördes i samtalen mellan Stockholms katolska stift och Svenska kyrkan, är vice rektor och lektor i filosofi vid Newmaninstitutet i Uppsala. Efter artikeln finns en kompletterande presentation.

BIÖRN FJÄRSTEDT

Det som varit nära att dö – om missionen i kyrkans liv
Missionsarbetets inriktning har radikalt förändrats under det senaste decenniet. Att Svenska kyrkans Mission och Lutherhjälpen förenades i Svenska kyrkans internationella arbete var en början. När nu ett nytt namn etableras, ACT Svenska kyrkan, tycks missionen i dess egentliga mening lysa med sin frånvaro. Biskop em. Biörn Fjärstedt, som under tio års tid (1981–91) var direktor för SKM, skriver här om hur grundläggande missionen är i de nytestamentliga texterna och för kyrkan. Och undran finns där: Vad hände? Hur och varför försvann missionen ur Svenska kyrkan trots att den enligt kyrkoordningen är en av kyrkans huvuduppgifter? Ytterligare tankar kring ämnet finns i ledaren för detta nummer.

BJÖRN FYRLUND

I stället för ett linjetal. Några randanmärkningar kring aKF i går, i dag och i morgon.
Vid Kyrklig förnyelses (aKF) årsmöte den 30 augusti i Stockholm sammanfattade Björn Fyrlund sin tid i arbetsgemenskapens styrelse genom att »I stället för ett linjetal» ge några reflektioner kring högkyrkligheten och aKF.

REFLEX

Maria Löfberg är ute och cyklar under bönestunden


FÖR PREDIKAN

DAG SANDAHL
Artonde söndagen efter Trefaldighet


CHRISTIAN BRAW

Nittonde söndagen efter Trefaldighet


SPT

NR 20
27/9 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Inomkyrklig sekularisering


ARTIKLAR

PER EWERT
Sekulariseringens uppgång – och fall? Kyrkans uppdrag i ett postsekulärt samhälle
I denna artikel beskriver författaren, direktor vid Claphaminstitutet och ledarskribent i Världen Idag, hur den sekulära vågen har drivits i Sverige, inte minst av Socialdemokraterna. Redan 1897 fanns själva trons privatisering med i deras program. I dag ser vi emellertid en annan utveckling – att Gud inte dog utan är på väg tillbaka. Sökandet efter moral, mening och en levande trosgrund har återkommit.

SVERKER JULLANDER

Gregorianik i Svenska kyrkans mässa 1897–2018
Är gregorianiken i mässan överspelad? Har den haft sin tid? Med Den svenska mässboken I (1942) kom det stora genombrott för gregoriansk sång i det officiella gudstjänstmaterialet. Med 1986 års handbok var gregorianiken i stort sett intakt, men ganska snart därefter kom kritik mot att gregorianiken dominerade på bekostnad av nyskriven musik eller musik från andra traditioner. Så speglar nya kyrkohandboken den tilltagande pluralismen i Svenska kyrkans liturgiska musik, nykomponerade mässpartier likaväl som gregorianska ordinariepartier. Författaren, som är senior professor i musikalisk gestaltning vid Musikhögskolan i Piteå, ger här en överblick över gregorianikens ställning i svensk mässmusik under mer än hundra år.

DWIGHT LONGENECKER

Ressentiment och hämnd
Ordet ressentiment kan syfta på en attityd hos personer som upplever sin situation som orättvis. I denna artikel visar författaren, som är romersk-katolsk präst, författare och föreläsare i USA, hur detta ressentiment på ett djupgående sätt påverkar politik och den ökande aggressionen i samhället. Översättningen har gjorts av Åke Eldberg, kyrkoherde i Björkvik.

ÖRJAN BLOM

Kyrkans ämbete – en särskild nådegåva
En stor del av SPT:s läsare utgörs av dem som är vigda till det särskilda prästämbetet. Att leva och verka i det är inte alltid enkelt. En påminnelse om uppdragets storhet men också skörhet, om prästens tillkortakommanden och ämbetets möjligheter – men än mer om Kristi nåd – gav SSB:s kaplan Örjan Blom vid dess generalkapitel i Vadstena klosterkyrka i somras. Detta skriftetal hölls då i samband med firandet av Apostladagens mässa. Det kan vara en hjälp för varje präst att se sin uppgift och egentliga kallelse klarare men också för att pröva sig själv inför uppdraget.

REFLEX

Berit Simonsson hälsar från sina möten med Greta och Dagny


FÖR PREDIKAN

ALVE SVENSSON
Sextonde söndagen efter Trefaldighet

BO JOHANNERYD

Tacksägelsedagen


SPT

NR 19
13/9 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Tematiskt kyrkomöte om undervisning

ARTIKLAR

GUNNAR HYLTÉN-CAVALLIUS
Dagens kyrka med rötter i Lund 1968
Universitetsmiljön i Lund var ett centrum för 68-rörelsen, också bland kristna studenter. Författaren, teol.lic. i kyrkohistoria och komminister.em., har granskat ett trettiotal nummer av tidskriften Inter Nos från åren 1968–1972. Genomgången visar tydliga kopplingar till de förändringar som Svenska kyrkan genomgått under de senaste femtio åren. Gunnar Hyltén-Cavallius är aktuell med boken Rännil blev till flod. Nätverket kring 68-kyrkan och tidskriften Inter Nos i Lund.

ANDERS JARLERT

Reformationen i Tyskland och i Sverige – en haltande jämförelse. III
I denna avslutande del av sin artikel om reformationen berör författaren Luthers bestående inflytande efter reformationen och enhetskyrkans framväxt i Sverige med dess särdrag. Bibelteologiskt och dogmatiskt fanns det smärre skillnader mellan Tyskland och Sverige men med ett gemensamt centrum i drivandet av evangeliet om syndernas förlåtelse genom tron på Jesus Kristus och hans frälsningsgärning. Kyrkopolitiskt var dock skillnaderna större eftersom förutsättningarna var olika. Reformationen kom från Tyskland till Sverige, men på vägen reformerades den efter svenska förhållanden och blev en svensk reformation med luthersk identitet i medeltida kläder.

MARCO ALDÉN

Församlingen som offer och gemenskap
Församlingen lever i och formas av sin tillbedjan. På så sätt är den en gemenskap som hela tiden sträcker sig utöver och vidare än till det rent mänskliga. Marco Aldén, komminister i Två Systrars kapell i Kalmar, funderar här kring kännetecken, katolicitetsmarkörer, för en evangelisk-katolsk församlingspastoral.

BJÖRN FYRLUND

Den helige Athanasius aktualitet för trons sanning och maktens realpolitik
Vid aKFs (arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelses) öppna arbetskonferens i Stockholm 30–31 augusti introducerades den helige Athanasius liv och verk som inspiration i en högkyrklig spiritualitet. I denna artikel presenteras några tankar kring Athanasius som förebild och inspiration idag.

REFLEX

Per Dahl fastnar i omsorg och beroende


FÖR PREDIKAN

BERTIL GÖRANZON
Fjortonde söndagen efter Trefaldighet


DANIEL WIHLBORG

Den helige Mikaels dag


SPT

NR 18
30/8 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Var går gränsen för gränsöverskridandet?


ARTIKLAR

RAGNAR HÅKANSON
Behöver vi nya psalmer?
Kyrkomötet har tagit initiativ till att utreda behovet av en ny psalmbok. Nuvarande psalmbok från 1986 menar man behöver förnyas av många skäl – som att en ny Kyrkohandbok har antagits, att språket behöver uppdateras och att det finns mycket nytt material såväl textmässigt som musikaliskt. Ragnar Håkansson, socionom, terapeut, kantor och körpedagog med teologisk examen, reflekterar här om såväl behovet som vilka krav som bör ställas på en ny psalmbok och de psalmer som kan tänkas tas med.


BERTH LÖNDAHL

Dödshjälp och människans värde
Frågan om läkarassisterad dödshjälp aktualiseras på många håll, bl.a. förs debatten inom läkarkåren. Under senare tid har artiklar publicerats i Dagens Medicin och Sjukhusläkaren. SPT:s redaktör gör i denna artikel en överblick över de argument som förs fram från olika håll och lyfter även fram Sveriges Kristna Råds inställning i en nyligen publicerad skrift. Frågan är komplex men handlar till sist om människans värde som är själva källan till hennes värdighet. Vad detta nu är?


ANDERS JARLERT

Reformationen i Tyskland och i Sverige – en haltande jämförelse. II
I denna andra del av sin artikel om reformationen tar författaren upp ytterligare likheter och skillnader i reformationen i Sverige och Tyskland. Betoningen ligger här på reformationen som både teologisk och politisk, att det fanns en konfessionalisering av politiken. Reformationen fick samhälleliga och politiska konsekvenser. Inte minst fanns en revolutionär kraft i den teologiska tanken på alla kristnas gemensamma prästadöme, vilken också kunde användas politiskt. Författaren visar att reformationens politiska kontext varierade kraftigt mellan olika länder.


MONA EHNTORP

I nutida fotspår av Bach – om Sven-David Sandström
Sven-David Sandström, som dog den 10 juni i år, var en av vårt lands främsta tonsättare. Med verk som Mässa (2006), Messiah (2008) och Requiem (2011) nådde han långt utanför vårt lands gränser. Flera av hans verk har spelats in med de främsta orkestrarna och dirigenterna. Författaren, som är organist i Svenska kyrkan Hässelby, ger ett personligt porträtt av Sandström, vars musik under en treårsperiod varje söndag framfördes under ledning av författaren.


REFLEX

Ann Lång om katten är husdjur eller husfolk?


FÖR PREDIKAN

ÅKE REINHOLDSSON
Tolfte söndagen efter Trefaldighet


STEFAN NYLANDER

Trettonde söndagen efter Trefaldighet


SPT

NR 17
16/8 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Livsleda och livslust


ARTIKLAR

ANDERS JARLERT
Reformationen i Tyskland och i Sverige – en haltande jämförelse. I.
I ett par artiklar visar författaren, professor i kyrkohistoria i Lund, på skillnader och likheter i reformationen i Sverige och Tyskland. En sällan berörd skillnad är de faktiska yttre förutsättningarna i att Sverige var ett glest befolkat land och ännu inte ett sammanhållet rike. Författaren berör bland annat sådant som den kanoniska kyrkolagen, klosterväsendets förändring, sola scripturaprincipen.

DANIEL WIHLBORG

Längtan efter enheten i en församlingsprästs liv
»Den längtan Jesus uttryckte efter att fira den första mässan i historien i gemenskap med sina lärjungar kanske kan sporra oss att längta ännu mer efter Kyrkans enhet. I alla fall väcks en sådan längtan av Jesu egen längtan tillsammans med hans bön om att de må vara ett en längtan efter enheten och efter att kunna fira nattvard i en enad Kyrka.» Så avslutar Daniel Wihlborg, komminister i Horred, sin artikel med många referenser till främst kyrkofäderna om sin men också hela kyrkans längtan efter den enhet som vi bär en djup saknad efter.

BERTH LÖNDAHL

När ett nyfött barn dör – om prästens möte med det svåra
SPT:s redaktör skriver här om nöddopet, om den akuta situationen och dopets betydelse i sorgearbetet, men också om prästens själavårdande möjligheter efter en abort. Det handlar om livets djupaste sår och svårigheter, men där vi som kyrka kan ge helt andra perspektiv än det sekulära samhällets.

REFLEX

Markus Leandersson funderar över gubbarna på månen


FÖR PREDIKAN

MARTIN JONSSON
Tionde söndagen efter Trefaldighet


ULF JONSSON

Elfte söndagen efter Trefaldighet


SPT

NR 16
2/8 2019 • ÅRGÅNG 61


LEDARE

Dop och doppastoral


ARTIKLAR

CARL AXEL AURELIUS
Dopet i evangelisk katolsk tradition
Det kristna livet är ett dopliv, ett liv som tänds när en människa genom dopet flätas samman med Jesus Kristus. Men som dopliv är det också ett trosliv, att den tro som bekänns i dopet är kyrkans gemensamma tro. Till den klassiska dopordningen hör såväl avsägelsen av det onda som bekännelsen till den Treenige Guden. Avsägelsen har dock efter rationalismens kritik kommit att bli otydlig och ibland uppfattats som ett främmande element. Det borde vara tvärtom. Avsägelsen i befrielsebönen borde vara tydligare i dopritualet och ligga i direkt anslutning till trosbekännelsen än som nu är fallet i Svenska kyrkans dopordning. Om detta skriver professor och biskop em. Carl Axel Aurelius.

INGER LJUNGGREN

Barnen som inte fick glädjas åt ljuset
I dag tas det för givet att en graviditet ska fullföljas i ett levande friskt barn. Ändå är det inte självklart, antalet dödfödda barn per 1000 levandefödda är 3,6 – alltså 3,6 promille. Annorlunda var det förr, antalet dödfödda var betydligt fler, likaså synen på hur föräldrar kunde sörja ett barn som föddes dött eller dog i samband med förlossningen. Även synen på hur sådana barn skulle begravas har förändrats starkt. Inger Ljunggren är f.d. arkivarie vid Landsarkivet i Göteborg. Senast har hon utgivit Själasörjare, bibliofil och kamrer, Barthold Seijerus och Falkenbergs prästgård 1706–1736 (2017) och S:t Laurentii kyrka i Falkenberg under 1700-talet, Kampen mot förfallet (2018).

I detta nummer av SPT finns även en artikel om att möta sörjande föräldrar. I nästa nummer kommer ytterligare en artikel om den pastorala handläggningen i dessa svåra situationer.


BERTIL HANBERGER

Nära livet
Barnet som aldrig fick se ljuset ... det som föddes inte till liv utan till död ... att möta föräldrar som drabbats är en svår pastoral situation. Bertil Hanberger, tidigare sjukhuspräst vid Östra sjukhuset och stiftsadjunkt vid Kyrkans själavårdscentrum i Göteborg, ger här insiktsfulla råd inför sådana möten.

EVA ÅNHAMMAR

Barnfattigdomen i församlingen
Barnfattigdom är en realitet. Även i Sverige. Här behövs församlingarna för att såväl lindra själva nöden men också för att bidra till att skammen och osynliggörandet omintetgörs. Eva Ånhammar, familjediakon i Falkenbergs pastorat och leg. psykolog, skriver om hur man arbetar med detta i Falkenberg.

REFLEX

Jonas Lidén ger sig hän åt motsägelserna


FÖR PREDIKAN

DAN SARKAR
Åttonde söndagen efter Trefaldighet

STIG WALLDIN

Nionde söndagen efter Trefaldighet




SPT
Skriv ut




Provprenumeration / gåvoprenumeration
ett halvår för 225 kr
BankGiro 5822-9196
.
SPT

Svensk Pastoraltidskrift
vill vara en röst för klassisk kristen tro i Svenska kyrkan på den allmänneliga kyrkans trosgrund. Tidningens perspektiv bygger på förtroende för att kyrkans Herre, Jesus Kristus, genom sin Helige Ande leder dess utveckling genom seklerna och i vår tid. Därför är arvet från fornkyrka, reformation, kyrkoväckelse av normerande betydelse också för vår kyrka.

SPT är en tidning för alla med intresse för kyrka och kristen tro – lekfolk, präster, diakoner och andra. Den utkommer varannan fredag med material av betydelse för att leva och tänka katolskt – med hela kyrkans djup och bredd – i Svenska kyrkan.

Logo5spt
_______________________
Svensk Pastoraltidskrift - Kyrkligt forum
Ansvarig utgivare:   Berth Löndahl
Webmaster:   Anders Brogren
Redaktion:   Marco, Anders, Markus, Bo, Markus, Maria, Berth, Bertil, Kjell, Rolf, Johan