Söndagen den 21 oktober 2018 - klockan 05:31

SPT utkommer varannan fredag, ojämna veckor.
Sök          Sökhjälp
« Föreg. Nästa »


Innehåll tidigare nummer


2006-09-25

SPT
NR 20
28/9 2018 • ÅRGÅNG 60

LEDARE

Demokratins dilemma


ARTIKLAR

ERIK ECKERDAL
Den evangelisk-katolska kyrkan, I
Kyrkan i sig är katolsk. En kyrka som inte är katolsk är ingen kyrka eftersom det katolska inte är ett kyrkligt särintresse utan något fundamentalt. Men därutöver har kyrkorna i sin mångfald ofta ytterligare bestämningar som romersk-katolsk eller evangelisk-katolsk. Teol. dr Erik Eckerdal disputerade förra året med avhandlingen Apostolic Succession in the Porvoo Common Statement: Unity through a deeper sense of apostolicity. Här analyserar han betydelsen av att en kyrka – eller snarare en gemenskap av kyrkor – är just evangelisk-katolsk. Han utgår från den 500-åriga splittring av den katolska kyrkan som vi ännu lever i och uppmärksammar att de kyrkor som kommit att kallas för protestantiska ända från reformationens tid betraktade sig själva som just katolska. I artikelns andra del, som publiceras i nästa nummer av SPT, pläderar författaren för att Borgågemenskapen som helhet borde benämnas Den evangelisk-katolska kyrkan.

KJELL PETERSSON

Katekeser i sin tid
Den mest inflytelserika skriften i den svenska historien är Martin Luthers lilla katekes. Den har under århundraden präglat svensk mentalitet. Teol. dr Kjell Petersson, medlem av SPT:s redaktion, beskriver här katekesens och katekesutläggningarnas historia. I en senare artikel kommer han att ge exempel på innehållet i katekestraditionen. – På några ställen har förf. moderniserat katekesernas språkdräkt.

BERTH LÖNDAHL

En samvetsfråga
Några reflektioner om samvetet, II
SPT:s redaktör fortsätter här sina reflektioner över samvetet, från det av makten korrumperade samvetet och det under kollektivet underordnade samvetet till det upplysta samvetet. Det handlar såväl om samvetets plats i vår samtid som om den kristnes samvete. Samvetet tycks alltmer ha marginaliserats, men risken är att när ett samhälle negligerar samvetet eller underordnar det demokratiska beslut, korrumperas samvetet för att långsamt brytas ned. Varje samhälle måste i stället skydda samvetets integritet.

REFLEX

Jonas Lidén om kulturella revolutioner


FÖR PREDIKAN

NICLAS LARSSON
Nittonde söndagen efter Trefaldighet


JAN HAGLUND

Tacksägelsedagen


SPT

NR 19
14/9 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Skapa ett ekumeniskt medicinskt etiskt råd!


ARTIKLAR

BERTH LÖNDAHL
En samvetsfråga. Några reflektioner om samvetet, I.
Samvetet är en obekväm inrättning i människan. Men än mer obekvämt blir det om toleransen för den enskildes samvete minskar i samhället. Det finns anledning att i vår tid på nytt reflektera över samvetet, vad det är, vilken makt det har i människan och vilket samvete som makten har. I denna första del av en artikel i två delar om samvetet fokuserar Berth Löndahl, SPT:s redaktör och kyrkoherde em., på vilken plats som samvetet har och har haft inte bara i den enskildes liv utan också i skönlitteraturen, under olika epoker och hur samvetet korrumperats av makten. I artikelns andra del berörs sedan samvetets plats i vår samtid och den kristnes samvete.

MIKAEL MOGREN

Körteologi och körsångens plats i gudstjänsten
»Med tacksamhet för alla kyrkomusiker och körsångare vill jag dela några tankar om körsång och kyrkomusik.» Så inleder biskopen i Västerås, Mikael Mogren, sin artikel om körsångens teologi. Körsången med sin långa historia är en brygga som binder oss samman med varandra genom tid och rum ända in i det himmelska. Kören representerar »vanligt folk» i gudstjänsten som ett ankare i sångerna och i de liturgiska momenten, och den har en kroppslighet som förenar kropp och ande.

INGER JOHNSSON

De som kom efter apostlarna, IV. Trehundratalets fruktbara formuleringstid.
Kyrkostrider har funnits i hela kyrkans tid. Sanningen är helt enkelt värd att ta strid för. 300-talet var en sådan stridens tid. Då formulerades inte minst kristologin och treenighetsteologin vid kyrkomötena i Nicea och Konstantinopel. Bland de kyrkofäder som under denna tid var noga med att finna precisa formuleringar för Guds väsen fanns också de tre kappadokierna, Basileios med syskonen Makrina och Gregorios av Nyssa samt Gregorios av Nazianzos. Inger Johnsson, syster i Klaradals kloster i Sjövik, presenterar dem och den epok under vilken de levde.

ANDERS ALBERIUS

Världens äldsta brödfynd
Kan brödets ursprungliga användning ha varit sakramental snarare än att vara ett livsmedel för mättnad? Fynd som är över 14 000 år gamla antyder att det kan ha varit så. Anders Alberius, domprost em., refererar här de senaste vetenskapliga rönen.

REFLEX

Johan Thelin om kvalet över valet


FÖR PREDIKAN

CARL SIXTEN BLOCK
Sjuttonde söndagen efter Trefaldighet


CHRISTIAN BRAW

Den helige Mikaels dag


SPT

NR 18
31/8 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Inför valet – om evangeliet och partipolitiken


ARTIKLAR

BERTIL MURRAY
De kyrkliga handlingarna och nya Kyrkohandboken
Hur ska den nya Kyrkohandboken användas vad gäller de kyrkliga handlingarna? Alternativen är många, de fakultativa momenten är inte så få. De val som varje präst gör är ett uttryck för synen på dopets sakrament, på äktenskapet och hoppet inför döden. Med sina val gör prästen teologi. Bertil Murray, tidigare stiftsadjunkt i Uppsala, var som ledamot i Kyrkomötet 2017 en flitig talare i dessa frågor. Han ger här sina både personliga och principiella reflektioner.


HAKON LÅNGSTRÖM

Värdefullt om gudstjänsten – för 10 öre
Under det senaste året har den nya Kyrkohandboken först dominerat debatten före och i Kyrkomötet för att tas i bruk den gångna pingsten. Men ibland kan det vara belysande att läsa vad tidigare generationer skrivit om gudstjänsten. Ett exempel är Gottfrid Billings småskrift från 1926, Den sköna Herrens gudstjänst. Hakon Långström, tidigare bl.a. domprost i Stockholm, låter Billings egna ord nå oss men kompletterar med egna kommentarer. Vad Billing skriver belyser indirekt och på gott och ont Kyrkohandboken 2018. Mycket av vad Billing skriver är värt att begrunda, som t.ex.: »Då församlingen alltid är andligen fattig och behöver nåd kan gudstjänsten inte få sin egentliga skönhet av vad hon gör. Nej, skön är den framför allt därför att den även och först och främst är en Herrens gärning; därför att Herren i den är närvarande och ger sina gåvor».


MARKUS LEANDERSSON

Konfirmationsgudstjänsten enligt handboken 2018
Konfirmationsgudstjänstens teologi har i kyrkans historia inte varit självklar. Motiven har skiftat, vilket också avspeglats i liturgin. Markus Leandersson, präst i Falkenberg, ger här en kort historisk överblick över konfirmationsgudstjänsten för att sedan analysera dess liturgi i den nya Kyrkohandboken. Han uppfattar förändringarna som gjorts som goda och positiva. Inte minst gäller det sådant som redovisningen och sändningsmomentet.


REFLEX

Maria Löfberg om en organists vånda och glädje


FÖR PREDIKAN

ANDERS REINHOLDSSON
Femtonde söndagen efter Trefaldighet


TORBJÖRN LINDAHL

Sextonde söndagen efter Trefaldighet


SPT

NR 17
17/8 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Trons inkulturation i samhället


ARTIKLAR

ANDERS JARLERT
Göteborgs kyrkliga samfällighet – ett 134-årigt samarbetsprojekt går i graven
Fr.o.m 2018 finns det inte längre några totala kyrkliga samfälligheter i Sverige. Då upplöstes den sista, den i Göteborg. Professor Anders Jarlert tecknar samfällighetens historia men ställer också frågor om det demokratiska problemet i Svenska kyrkan, när så få faktiskt röstar. Slutfrågan blir: Hur länge kan detta kallas en folkkyrka? Artikeln är en bearbetning av ett anförande vid Göteborgs stiftshistoriska sällskaps årsmöte den 13 maj 2017.

PHILIP NORTH

S:ta Hilda av Hartlepool som förebild
för evangelisation, II
Med utgångspunkt från S:ta Hildas liv och initiativkraft visar Philip North, biskop av Burnley i Church of England, i denna andra och avslutande del av sin artikel på hur evangelisation kan bedrivas i en alltmer sekulär miljö men också på storheten i kyrkans ämbete och de sakramentala handlingar som anförtrotts kyrkan. Översättningen har gjorts av komminister Axel Fors.

CHRISTIAN BRAW

Mit brennender Sorge 1937
I juli 1933 undertecknades rikskonkordatet mellan Vatikanen och det tyska riket. På olika sätt begränsade detta den romersk-katolska kyrkans frihet i det nazistiska Tyskland. Först efter något år blev dess konsekvenser uppenbara då regimens överträdelser mot konkordatet blev alltmer brutala. De kyrkliga protesterna nådde sin höjdpunkt 1937 med encyklikan Mit brennender Sorge. Till formen är den en påvlig rundskrivelse, som i första hand riktade sig till biskoparna, men av innehållet framgår att den lika mycket eller ännu mer var riktad till lekfolket. Docent Christian Braw, som i ett par tidigare artiklar skrivit om kyrkan i Tyskland under Hitlers tid, analyserar här encyklikans innehåll.

REFLEX

Berit Simonsson om att Guds vilja ska ske


FÖR PREDIKAN

Trettonde söndagen efter Trefaldighet
MAGNUS MAGNUSSON

Fjortonde söndagen efter Trefaldighet

JAN HAGLUND


SPT

NR 16
3/8 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Act – Svenska kyrkan? Byt inte bara namnet, klargör uppdraget!


ARTIKLAR

BIÖRN FJÄRSTEDT
En präst är en präst är en präst – en fråga om katolicitet
Biskop em. Biörn Fjärstedt påminner om behovet av en prästväckelse. Insikten om prästens identitet, om vigningens character indelebilis med dess outplånliga och sakramentala gåva är en del av prästens liv från och med vigningen. Den som rör sig mellan olika kyrkotraditioner märker skillnaden mellan en erfarbar prästerlig spiritualitet i allmänkyrkliga miljöer och en funktionärsattityd i de protestantiska.

RUNE IMBERG

Martin Luther – några reflektioner utifrån det gångna reformationsjubileet
Teol.dr. Rune Imberg, verksam vid Församlingsfakulteten i Göteborg, visar hur det lutherska jubileumsåret bekräftat vilket rikt teologiskt arv som de evangeliska kyrkorna bär med sig från Luther, från reformatorerna i allmänhet och från reformationsverket i stort. Han lyfter fram olika aspekter av Luther som person och som teolog – bl.a. den »gigantiske, geniale, förrädiske och mångsidige» Luther.

PHILIP NORTH

S:ta Hilda av Hartlepool som förebild för evangelisation, I
Philip North, biskop av Burnley i Church of England, tecknar inte bara ett porträtt av S:ta Hilda (f. omkr. 614). Med utgångspunkt från hennes levnad och initiativkraft visar han hur evangelisation kan bedrivas i en alltmer sekulär miljö. Artikeln är en bearbetning av ett föredrag som biskop North höll vid en präst- och diakonretreat i Walsingham i februari i år. Detta är första delen av två. Översättningen har gjorts av komminister Axel Fors, som själv deltog i retreaten.

REFLEX

Anna Greek smakar på Guds godhets rikedom


FÖR PREDIKAN

TORD NORDBLOM
Elfte söndagen efter Trefaldighet


TOM RANDGARD

Tolfte söndagen efter Trefaldighet


SPT

NR 14/15
6/7 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Aniaras lag och evangelium


ARTIKLAR

PER HÖGBERG
»Stäm upp för din konung, du stämmornas mö!»
I denna artikel diskuteras samspelet mellan organisten och församlingen, orgeln och sångrösterna, musiken och liturgin. Genom att även lyfta fram hur församlingssången och orgelspelet historiskt har relaterat till varandra ges viktiga perspektiv på hur det kan och bör fungera i nuet. Per Högberg är verksam som organist i Vasakyrkan i Göteborg och som lektor i kyrkomusik vid Göteborgs universitet. Som forskare arbetar han f. n. med ett postdoktoralt projekt, Klangikonografiska uttrycksformer, finansierat av Kungl. Musikaliska Akademien inom ramen för Bernadotteprogrammet.

FOLKE T. OLOFSSON

Fortsätt kämpa för den tro som överlämnats åt de heliga! III
I denna del av sin artikel lyfter docent Folke T. Olofsson fram att den kristna tron är theandrisk – att Jesus Kristus är fullt och helt gudomlig och fullt och helt mänsklig. Och theotokisk – att Maria var Gud-föderska, en dogm som inte främst är mariologisk utan kristologisk. Det soteriologiska kriteriet blir synligt i detta underbara möte mellan gudomligt och mänskligt som sker i Jesus Kristus, i hans person och verk.

P.g.a. ett tekniskt missöde kom del II och III att införas i fel ordning, vilket vi beklagar. Artikelns avslutande del har således redan publicerats i SPT nr 13/2018 medan den del som publiceras här egentligen utgör del II.


CHRISTIAN BRAW

Dikten om det osynliga
Docent Christian Braw ger här en kort introduktion till Malmöförfattaren Kristian Lundbergs författarskap, som han betecknar som unikt och nydanande. Här finns öppningar mot de stora djupen och återkommande referenser till Kristus.

BÖRJE ENGSTRÖM

Jesper Svenbro – pastorns son
Jesper Svenbro, sedan 2006 ledamot i Svenska Akademin, är prästson. Sedan början av detta sekel har detta kommit att prägla hans diktning alltmer i sökandet och finnandet av en bärande kristen tro. Börje Engström, kontraktsprost em. i Malmö, ger här ett porträtt av författaren och hans verk.

REFLEX

Per Dahl går i predikotankar


FÖR PREDIKAN

TORBJÖRN AXNER
Åttonde söndagen efter Trefaldighet

PATRICK PETERSSON RYDSTEN

Nionde söndagen efter Trefaldighet

PER-AXEL MAGNUSON

Tionde söndagen efter Trefaldighet




SPT

NR 13
21/6 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Missale och/eller Mässbok?


ARTIKLAR

MIKAEL ISACSON och MIKAEL LÖWEGREN
Mässbok – till inspiration och hjälp
Att inspirera och fördjupa firandet av eukaristins mysterium i enlighet med allmänkyrklig tradition. Att ge vägledning och hjälp om hur materialet i kyrkohandboken bäst kan användas. Det är avsikterna bakom Mässbok, utgiven på Artos förlag. I denna artikel presenterar bokens redaktörer några av grundtankarna som kommer till uttryck i mässboken samt belyser några tendenser i Kyrkohandbok för Svenska kyrkan 2017 (HB).

FOLKE T. OLOFSSON

Fortsätt kämpa för den tro som överlämnats åt de heliga! II
I denna andra del av sin artikel hävdar docent Folke T. Olofsson att i princip hade varje kvinna kunnat vara Maria, en realitet från vilken mannen är utesluten. Han visar också på den Mariavördnad där Maria själv inte står i centrum utan pekar vidare på Sonen. Vidare tar författaren upp att kristen tro är theopneustisk, dvs. att den är in-andad av Gud. Det finns en Gudsvind som alltsedan skapelsens begynnelse blåser över världen. Vid pingst sänds Anden in i världen på ett nytt sätt, men världen har aldrig varit helt Andelös.

BERTH LÖNDAHL

Själavård – några reflektioner II
I denna andra del om själavård tar författaren upp själavårdens fyra grundläggande områden: krisbearbetning, livsfrågorna, den moraliska problematiken med bikten och den andliga vägledningen. Även om det är en stark förenkling kan man säga att själavården till skillnad från terapin och psykiatrin mindre inriktar sig på ett välbefinnande i nuet och mer har ett evighetsperspektiv. I själavården är människan inte främst ställd inför sig själv utan inför Gud.

REFLEX

Ann Lång om svenskt och osvenskt


FÖR PREDIKAN

MARTIN JONSSON
Apostladagen


TOR EKWALL

Sjätte söndagen efter Trefaldighet


ÅKE REINHOLDSSON

Kristi Förklarings dag


SPT

NR 12
8/6 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Mässan – terapi eller tillbedjan


ARTIKLAR

FOLKE T. OLOFSSON
Fortsätt kämpa för den tro som
överlämnats åt de heliga!
Docent Folke T. Olofsson betonar i denna första del av sin artikel vikten av att »fortsätta kämpa för den tro som överlämnats åt de heliga», ett citat hämtat från Judas brev. Där villfarelsen ligger nära, alldeles intill den kristna trons fundamentala sanningar, måste vi på nytt reflektera över vad det betyder att den kristna tron har fem bärande element. Författaren kallar dessa för »de fem t-na» i kristen tro, dvs. att den är teistisk, trinitarisk, theandrisk, theotokisk och theopneutisk. Utgångspunkten är det första »t-et», att kristen tro är teistisk: en tro på och en personlig relation till en levande, aktivt ingripande Gud som skapat allt.

BERTH LÖNDAHL

Själavård – några reflektioner
Till varje prästs uppdrag hör att utöva själavård. Den absoluta tystnadsplikten ger möjligheter som ingen annanstans i dagens samhälle. Risken är att själavården tenderar att grundas mer på terapeutiska modeller än på kyrkans egen erfarenhet. I denna första del om själavård skriver Berth Löndahl, SPT:s redaktör och tidigare kyrkoherde i Bunkeflo, om det ökade behovet av samtal och dess orsaker för att visa på såväl själavårdens egenart som vad den kan tillföra i dagens samhälle. I del II tas sedan upp själavårdens fyra grundläggande områden: krisbearbetning, livsfrågorna, den moraliska problematiken med bikten och den andliga vägledningen.

ÅKE ELDBERG

Guds maskulinitet och kyrkans femininitet
Tidsandan är så pass genomsyrad av modernism och postmodernism att även sådant, som hör till de ofrånkomliga grunderna, glöms bort eller relativiseras och förvanskas. Mot denna tendens lyfter den amerikanske filosofen Peter Kreeft fram den klassiska kristna teologin. I denna artikel redogör Åke Eldberg, kyrkoherde i Björkvik, för Kreefts tänkande vad gäller dessa aktuella frågor.

REFLEX

Markus Leandersson möter den vänlige
och anonyme Övervakaren


FÖR PREDIKAN

JOHAN DANZ
Tredje söndagen efter Trefaldighet


STEFAN NYLANDER

Midsommardagen


DAN SARKAR

Den helige Johannes Döparens dag


SPT
NR 11
25/5 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Kyrkan – ett heligt rum


ARTIKLAR

KJELL O. LEJON
Toleransens kristna resonansbotten
Tolerans har blivit ett modeord i västvärlden. Få känner emellertid till ordets bakgrund, det vill säga de bakomliggande tankarna och deras historiska rötter. Alltför sällan sätts västerlandets kristna kulturarv samman med just toleransbegreppet. Kjell O. Lejon, professor i Linköping och rektor vid Johannelunds teologiska högskola, visar i denna artikel att grunden för ett gott samhällsbygge finns i den judisk-kristna traditionen. Där finns värden och principer som är avgörande för att bygga ett samhälle där tolerans i genuin bemärkelse präglar såväl det sociala som det politiska livet.

MIKAEL LÖWEGREN

Svenska kyrkans vägval – evangelisk katolicitet
Under några år kring millenieskiftet gjordes de vägval som i dag präglar Svenska kyrkan. Från att på ett särskilt sätt ha bidragit till världskristenheten som evangelisk-katolsk brokyrka lät sig Svenska kyrkan alltmer bli infogad bland de övriga liberala protestantiska kyrkorna i väst. Viljan att hålla samman kyrkan oavsett olika meningar i ämbetsfrågan förändrades så att de riktningar och rörelser som strävade efter att förvalta den evangelisk-katolska visionen i allt högre grad blivit marginaliserade, skriver Mikael Löwegren, präst i Ljungby.

CHRISTIAN BRAW

Evolutionens spjutspets
Begreppet utveckling är inte okomplicerat. Talet om framsteg måste relateras till ett mål. Om ett mål saknas kan förändring lika väl vara framsteg som bakslag. Docent Christian Braw reflekterar kring detta utifrån frågeställningar som huruvida atombomben är ett framsteg jämfört med stenyxan eller om den brittiska överklassen är evolutionens spjutspets som Charles Darwin tänkte sig. Fast utgångspunkten är norrmännens självuppfattning.

REFLEX

Johan Thelin pekar på den vita faran


FÖR PREDIKAN

LEIF NORDLANDER
Första söndagen efter Trefaldighet
DANIEL WIHLBORG
Andra söndagen efter Trefaldighet
SPT

NR 10
11/5 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Att ta emot kyrkohandboken 2018?


ARTIKLAR

Enhet och minoriteter i Svenska kyrkan
Intervju med ärkebiskop Antje Jackelén
Ärkebiskop Antje Jackelén (AJ) intervjuades för SPT den 3 april av Rolf Pettersson, medlem i redaktionen och komminister i Lilla Edet. I samtalet berördes flera för SPT viktiga frågeställningar som hur biskopens ämbete är ett enhetens ämbete, minoriteternas plats i Svenska kyrkan och Kyrkohandboken. Fler frågor hade kunnat ställas, men under den knappa timmes tid som stod till förfogande hanns inte allt med. Efter intervjuartikeln följer redaktionens kommentarer.

SVEN-ERIK BRODD

Om kyrkan inte är katolsk är den inte heller Kristi kyrka II
Professor Sven-Erik Brodd fortsätter i denna andra del av sin artikel med att visa på att katoliciteten så som den är förstådd i Confessio Augustana omfattar såväl den lokala kyrkan som den tid och rum överskridande kyrkan. Genom översättningen av catholica till »kristen» blir katolicitetsbegreppet än tydligare. Fredrika Bremers replik till en kardinal, som konstaterade att hon inte var romersk-katolsk, är träffande och sammanfattar mycket: »Nej jag betraktar mig som mer katolsk än så.»

BO JOHANNERYD

»Sola Scriptura in ore Ecclesiae» 
Några tankar kring skrift och tradition i förkunnelsen
Frågan om skrift och tradition är en viktig sak i kyrkans liv att återvända till för reflektion. Den har i allra högsta grad med det som är kyrkans praxis att göra. När vi i förkunnelsesammanhanget utgår från Bibelns texter, har vi en given kontext att ta hänsyn till eller luta oss mot, den kontext som är kyrkans lära och liv. Och samme helige Ande som är Skriftens och traditionens Ande är verksam nu. – Bo Johanneryd är teol.dr och medlem av SPT:s redaktion.

REFLEX
Gunvor Vennberg vandrar mellan centrum och periferi


FÖR PREDIKAN

KARL-ERIK TYSK
Pingstdagen


JOHAN THELIN

Annandag Pingst


THOMAS HOLMSTRÖM

Heliga Trefaldighets dag




SPT

NR 9
27/4 2018 • ÅRGÅNG 60

LEDARE

Reformationens väg och ekumeniken


ARTIKLAR

SVEN-ERIK BRODD
Om kyrkan inte är katolsk är den inte
heller Kristi kyrka I
Sven-Erik Brodd, professor em. i kyrkovetenskap i Uppsala, diskuterar här hur begreppet »katolsk» sedan reformationen har förståtts och översatts till svenska. Först mot slutet av 1700-talet kom begreppen katolicism och protestantism att ställas mot varandra. Därmed uppdelades den västerländska kristenheten i två varandra uteslutande ideologier. »Katolsk» fick ny betydelse utan anslutning till de reformatoriska kyrkornas tidigare historia. Detta påverkade också förhållandet till Confessio Augustana som förlorade i betydelse.

MIKAEL MOGREN

De komplexa, oroliga och fantastiska barnen
Barn, liksom vuxna, behöver ett kristet hemspråk för att kunna mogna som kristna. I stället för att ge hemspråksundervisning fastnar vuxenvärlden ofta i infantilisering av barns erfarenheter. Den risken är stor även i kyrkan. Mikael Mogren, biskop i Västerås stift, lyfter i stället fram behovet av kristet självförtroende. Kyrkan behöver upprätthålla höga förväntningar på barn och unga vuxna. Därför är det viktigt att fokusera även på deras styrkor. Vi sviker barn om vi inte tar dem på allvar och utformar vårt sätt att vara kyrka utifrån dem.

INGER JOHNSSON

De som kom efter apostlarna III
Syster Inger i Klaradals kloster i Sjövik presenterar i denna tredje artikel om kyrkofäderna ytterligare två av dem, Athanasios av Alexandria och Antonios av Egypten, vilka tillhör den odelade kyrkans arv. Därmed berörs två avgörande skeenden i kyrkans historia, dels den arianska lärostriden under 300-talet, dels under samma tid ökeneremiternas liv som blev embryot till klosterväsendet. Vi blir indirekt påminda om att den arianska villfarelsen, som kyrkan avvisade såväl vid kyrkomötet i Nicea 325 som i Konstantinopel 381, ännu efter mer än 1600 år kan kännas igen i en del av vår egen tids teologi.

REFLEX

Maria Löfberg om fredagsmysets klangvärld


FÖR PREDIKAN

STIG NORIN
Kristi Himmelsfärds dag
JOHANNES SKÖLDENGEN
Söndagen före Pingst


SPT

NR 8
13/4 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Ryktet om Guds död är betydligt överdrivet


ARTIKLAR

BO BRANDER
Antropocen – en epok av mänskliga
avtryck i skapelsen
Människan behöver förändra sin livsföring så att hon lämnar mindre av ekologiska fotavtryck efter sig. Den evangeliska glädjefyllda enkelheten är därför inte bara en from utmaning. Det är i en antropocen värld en ekologisk välsignelse. Föreståndaren vid S:t Ansgars stiftelse i Uppsala, teol. dr Bo Brander, visar här på det ekologiska och skapelsemedvetna perspektivet hos bl.a. profeterna.

FOLKE T. OLOFSSON

Evangelisk katolicitet, II
I denna andra del av docent Folke T. Olofssons artikel om evangelisk katolicitet ställs frågan om var det evangeliska kommer in. Inte som ett tillägg eller en kvalificering av det katolska, eftersom det evangeliska är inneslutet i det katolska, i det som omfattar helheten. Den evangeliska katoliciteten finns egentligen inte, men den finns ändå. När den är som mest evangelisk blir den som mest katolsk. – Artikelns första del var publicerad i SPT 7/2018.

DAVID IVARSSON

Fyra perspektiv på liturgin hos
Alexander Schmemann
David Ivarsson, präst i S:t Matteus kyrka i Malmö, ger här en introduktion till den ortodoxe teologen Alexander Schmemanns tänkande om liturgin och församlingen. De fyra perspektiven som lyfts fram hos Schmemann är liturgin som församlingens handling, liturgin som en resa från världen till Guds rike, liturgin som en sakramental helhet och liturgin en epifani av trons innehåll. Enligt Schmemann blir kyrkan Kristi kropp i eukaristin. En verklig förvandling äger rum. Tillsammans med alla dess symboler, uttrycker, förmedlar och uppenbarar liturgin trons verklighet.

REFLEX

Berit Simonsson om samtida kameleonter


FÖR PREDIKAN

MARKUS KLEFBECK
Fjärde söndagen i Påsktiden


ALF WESTERGREN

Femte söndagen i Påsktiden


DAG SANDAHL

Bönsöndagen


SPT

NR 7
29/3 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

En lovprisning
Påskens pastoral


ARTIKLAR

FOLKE T. OLOFSSON
Evangelisk katolicitet, I
Docent Folke T. Olofsson fortsätter här samtalet om evangelisk katolicitet. Han betonar att det egentligen inte existerar en mångfald av kyrkor, samfund och religiösa gemenskaper även om det empiriskt ter sig så. Det finns bara en enda kyrka – »en helig kyrka skall äga bestånd till evärdelig tid», en kyrka som är »de heligas samfund» där »evangelium rätt förkunnas och sakramenten rätt förvaltas». I den rätta evangelieförkunnelsen och den rätta sakramentsförvaltningen finns kyrkans väsen och den enhet som omfattar alla kyrkor och samfund. – Artikelns andra del publiceras i nästa nummer.

KJELL OVE NILSSON

Quo vadis, Svenska kyrkan?
Kjell Ove Nilsson, docent och domprost em., sände under hösten 2017 ett öppet brev till Kyrkomötets ledamöter om vart Svenska kyrkan är på väg, där han i nitton teser sammanfattade det centrala för en kristen kyrka. Brevet publicerades även i SPT (nr 24/2017). I denna artikel fördjupar han de viktigaste teserna. Slutsatsen blir att det behövs en fortsatt och förnyad reformation i Svenska kyrkan som folkkyrka med decentralisering av strukturer och beslutsprocesser och med koncentration på centrum i Kristus. Svaret på frågan vart Svenska kyrkan går är då inte att gå tillbaka utan framåt. Vart går du? betyder alltså inte en reaktionär kräftgång utan ett hoppfullt och trosvisst steg vidare framåt.

JOHAN DANZ

Kan en kyrka förhärda sig?
Johan Danz, präst i Hyssna, reflekterar i denna artikel över vad som händer med Svenska kyrkan och vart hon är på väg. Med paralleller från främst Gamla testamentet ställer författaren den oroande frågan om kyrkan håller på att förhärda sig, då han finner att inte bara partipolitiken har ett stadigt grepp om kyrkan utan att det tycks som att det bland kyrkans ledare växer fram ett främlingskap för kyrkans historia och teologiska arv. Men det är när Kyrkan håller sig nära Herren som hon kan vara ett sant vittnesbörd och leda människor till Jesus Kristus.

REFLEX

Per Dahl om det gemensamma mötet med Gud


FÖR PREDIKAN

MARTIN FREDH
Andra söndagen i påsktiden
ULF JONSSON
Tredje söndagen i påsktiden

 




SPT

NR 6
16/3 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Moralismens seger


ARTIKLAR

MARIA ECKERDAL
Yngve Brilioth och katoliciteten
Yngve Brilioth utmanar den svenska kyrkan att betrakta sig själv som en katolsk kyrka, vars mässa och liturgiska liv över huvud taget måste uttrycka en samstämmighet med det katolska. En katolsk kyrka behöver en katolsk liturgi, skriver Maria Eckerdal, komminister i Sigtuna församling. Hennes doktorsavhandling En katolsk liturgi för en katolsk kyrka – Yngve Brilioths liturgiska reformsträvanden 1914–1942 handlade om just detta.

ERIK J. ANDERSSON
Missionsmotiv – förr och nu
Erik J. Andersson, missionsledare i Evangelisk Luthersk Mission (ELM-BV), lyfter fram fem missiologiska paradigm under kyrkans historia. Utan att värdera de olika paradigmen visar författaren på att det mest avgörande är att kyrkan återvänder till den bibliska grund som kristna syskon i olika tider pekat på som utgångspunkt och drivkraft för att i bön och arbete verka för att fler människor och folk ska få höra och ta emot evangeliet.

ERIK JOHANSSON

Den nödvändiga missionen
Till varje församlings grundläggande uppgifter hör mission. Tre dokument, Kyrkornas Världsråds Tillsammans för livet, Lausannerörelsens dokument från 2010 Kapstadsöverenskommelsen och Lutherska världsförbundets (LVF) från 2004 Mission i kontext kan vara ett intressant och relevant underlag för församlingarnas studium om mission både lokalt och globalt. Ett viktigt perspektiv är att vittnesbördet om Kristus presenteras så att det inte kränker eller nedvärderar utan snarare förklarar och uppenbarar vem Gud är. Tydligt är också att vi själva inte kan genomföra mission av vår egen kraft, utan att vi är helt beroende av den Helige Andes vägledning och förvandling. – Erik Johansson är internationell missionssekreterare inom EFS.

REFLEX

Ann Lång om ordlös mening och meningslösa ord


FÖR PREDIKAN

JONAS LOCKMAN-LUNDGREN
Skärtorsdagen


OWE JOHANSSON

Långfredagen


NIKLAS ADELL

Påskdagen


BJÖRN FYRLUND

Annandag Påsk


SPT

NR 5
2/3 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Att värna det heliga


ARTIKLAR


ANDERS BROGREN

När blev Jesus korsfäst?
När dog Jesus − egentligen? Prosten Anders Brogren, SPT:s redaktionssekreterare och tidigare kyrkoherde i Istorp, tar tag i frågan och lyfter fram forskningens såväl väntade som mer oväntade svar. Var Skärtorsdagen verkligen en torsdag?

ANNA SOPHIA BONDE

Språk och verklighet
Svenska kyrkan är mån om att framstå som salongsfähig, som en kyrka angelägen om att hänga med och vara »relevant». Detta märks också i handboksreformen, där man tycks ha velat åstadkomma ett slags liturgins verfremdungseffekt genom att avlägsna sig från tron att de epitet som i den heliga Skrift tillskrivs Gud duger. Effekten är att vår bön blir hemlös eftersom det är svårt att ha en personlig relation till en abstraktion. Men är det kyrkans uppgift att vara relevant? Om man är glad i sin tro och lutar sig mot Jesus Kristus som sin frälsare och vän, får man försöka lita på att Han bär oavsett om kyrkan är relevant eller inte. Om detta skriver Anna Sophia Bonde, skolpräst och bibellärare på Helsjöns folkhögskola.

JOHAN THELIN

Svenska kyrkans trälbundna villkor
Johan Thelin, medlem av SPT:s redaktion och tidigare kyrkoherde i Nybro, diskuterar här de lagar för Svenska kyrkan som tillkom i samband med skiljandet från staten. Frågan är hur Svenska kyrkan ska återfå en verklig frihet från den stat som har fastställt ramarna för henne. I tio punkter föreslås hur detta skulle kunna ske, inte som en snabb process men som en nödvändig förändring på sikt för att kyrkan ska bli fri från det partipolitiska inflytandet.

MARCO ALDÉN

Kyrkok(r)ampen
Hur kan Svenska kyrkan förnyas? Komministern i Bunkeflo, Malmö, Marco Aldén ställer frågan om hur ett katolskt förhållningssätt kan förverkligas i vår kyrka. Utrymmet för katolskt sinnade har krympt i kyrkan, vilket dock inte behöver leda till uppgivenhet utan till att finna nya möjligheter och handlingsvägar i samtid och framtid. Utifrån tidigare artiklar i SPT görs här en ansats till att få till stånd ett förnyat samtal om detta.

REFLEX

Markus Leandersson om sin relation till Bellino


FÖR PREDIKAN


BIÖRN FJÄRSTEDT

Midfastosöndagen

AXEL FORS

Jungfru Marie Bebådelsedag

HANS LINDHOLM

Palmsöndagen


SPT

NR 4
16/2 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Vår kyrkas förlorade söner och döttrar


ARTIKLAR

BENGT HOLMBERG
Gud och det könade språket
Om vi vill föra en kristen teologisk diskussion om det riktiga i att be till Gud som vår Moder lika gärna som till Gud Fader, är det nödvändigt att förankra den i vad Jesus själv tänkte, sa och gjorde. Professor em. Bengt Holmberg skriver i denna artikel om Jesu sätt att be och tilltala Gud som en förebild för kyrkans och den kristnes bön. Vi får lära oss gudskommunikation av den som vet mer om Gud, och vad han vill, än någon annan. Och som själv bad till abba.

PETER BEXELL

Kyrkan är sin historia – om apostolicitet
Teol. dr Peter Bexell skriver här om kyrkans apostoliska och därmed tidlösa väsen. Kyrkan är ett kontinuerligt och konkret överlämnande av trosregeln och av det sakramentala firandet, vilket inte minst betyder att kyrkan är himmelsk men det är i de jordiska, apostoliskt givna formerna vi möter henne. Hon är oss »given», hon är inte vår egen, utan den kyrka vi fått – vilket ju inte minst är frälsningens och helighetens hemlighetsfulla form. − Artikeln är ytterligare ett bidrag i samtalet om kyrkans evangeliska katolicitet.

INGMAR SVANTESON

Henrik Schartau – en mötesplats för luthersk-katolsk ekumenik?
Kan Schartau vara mötesplats för ekumenisk dialog, där det romersk-katolska och det lutherska har något att lära av varandra, teologiskt, homiletiskt eller själavårdsmässigt? Frågan aktualiserades under en konferens i september i Kristus Konungens katolska kyrka i Göteborg. Ingmar Svanteson, benediktinmunk i Den Helige Benedictus Kloster utanför Tomelilla, konstaterar att det är ekumeniskt utmanande att känna igen samma mönster hos en svensk evangelisk-luthersk predikant och själasörjare, trots att så mycket annat skiljer oss från varandra. Men under ytan lyser något fram som är gemensamt, både över tid och över konfessionsgränser.

REFLEX

Johan Thelin tar sig an det fjärde budet

FÖR PREDIKAN

HANS HANSSON
Andra söndagen i Fastan
BERTIL MURRAY
Tredje söndagen i Fastan


SPT

NR 3
2/2 2018 • ÅRGÅNG 60



LEDARE

Skapa ett råd för evangelisation!



ARTIKLAR


FOLKE T. OLOFSSON

Fader? Eller moder? Eller hen?– när kristendom blir religion
Kyrkans klassiska trosbekännelser – den apostoliska och den nicenska – har under senare tid blivit ifrågasatta. En frågeställning har varit hur vi tilltalar Gud. Spelar det någon roll huruvida vi talar om Gud som fader eller moder eller enbart som skaparen? Eller som hen? Eller om Jesus som sonen eller hen eller enbart som befriaren? Docent Folke T. Olofsson tar upp dessa frågor och konstaterar att den genuspräglade bekännelsen är religion: människans idéer om Gud. Den exklusiva niceno-konstantinopolitanska trosbekännelsen är däremot inklusiv kristendom utifrån hur Gud uppenbarat sig själv.


TORBJÖRN JOHANSSON

Simul – ett genomgående drag i luthersk teologi
Simul, ett litet latinskt ord med betydelsen »samtidigt», är väsentligt i Luthers tänkande. Det oförenliga och motsägelsefulla förenas i detta simul. Nattvardens bröd och vin som samtidigt är Kristi kropp och blod, Bibelns ord som samtidigt är människors ord och Guds ord, den kristne som samtidigt är rättfärdig och syndare, för att ta några av de exempel som Torbjörn Johansson, rektor vid Församlingsfakulteten i Göteborg, ger i denna artikel. För det är enligt luthersk teologi en svår men nödvändig konst att i förkunnelse och själavård skilja – och att hålla samman det som har skiljts åt. Simul uttrycker en struktur där å ena sidan det enhetliga betonas och å andra sidan spänningen och paradoxen bevaras.


MIKAEL NYHLÉN

Gustav II Adolf – en framsynt förebild
Före reformationen präglades större delen av Europa av en på ytan kyrklig och andlig enhet. Under femtonhundratalet förändrades detta radikalt. En enda katolsk kyrka ersattes av flera nationalkyrkor, vilket inom några decennier kom att leda till bl.a. det trettioåriga kriget. I denna artikel om Gustav II Adolf tas bl.a frågan. upp om varför Sverige drogs in i kriget – att kungen var övertygad om att deltagandet var nödvändigt för Sveriges säkerhet och för den lutherska kristendomsförståelsens framtid. Därför deltog kungen själv i kriget – med livet som insats. Artikeln är en bearbetning av ett föredrag som Mikael Nyhlén, komminister i Södertälje, höll där på Gustaf Adolfsdagen den 6 november förra året.

På annan plats i detta nummer av SPT återfinns en recension av boken Kättarland, vilken delvis behandlar samma reformationshistoriska epok i Sverige.



REFLEX

Gunvor Vennberg ropar död åt ambitionerna


FÖR PREDIKAN


CARL-JOHAN AXSKJÖLD

Fastlagssöndagen

BO JOHANNERYD

Askonsdagen

BJÖRN BÄCKERSTEN

Första söndagen i Fastan




SPT

NR 2
19/1 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Hur förändra det som blev fel


ARTIKLAR


CARL AXEL AURELIUS

Evangelisk katolicitet och de reformatoriska kyrkorna
»Evangelisk katolicitet» är ett uttryck med gamla rötter. I en tidigare artikel (SPT 1/2018) visade biskop em. Biörn Fjärstedt hur ordet »katolsk» var ett tidigt använt och välkänt begrepp i kristen tradition och blev en nyckelterm för kyrkan i trosbekännelserna. Biskop em. Carl Axel Aurelius kompletterar här med hur begreppet »evangelisk katolicitet» användes av inte bara Nathan Söderblom, med vilken uttrycket är förknippat, utan redan så tidigt som i början av sextonhundratalet av Johann Gerhard. Denne talar om det evangeliska som katolskt, helt i enlighet med att reformatorerna självklart såg sig som katolskt kristna. Slutsatsen för vår tid blir att det från luthersk synpunkt finns goda skäl att hålla fast vid bestämningen evangelisk-katolsk.

JOHAN SUNDEEN

Den röda ungkyrkligheten
Johan Sundeens bok om 68-kyrkan: Svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965–1989 har med rätta rönt stor uppmärksamhet. Författaren gör här själv några iakttagelser kring mottagandet, dels den positiva respons som den fått, men även att det kan noteras att 68-kyrkan inte har resulterat i några avböner av dem som sedan blivit professorer och biskopar men som i 68-vågen t.ex. fullt ut stödde kulturrevolutionen i Kina och andra kommunistiska diktaturer. Johan Sundeen är docent i idé- och lärdomshistoria och verksam vid högskolan i Borås.

Artikeln är en bearbetad version av en presentation vid en konferens om »Arvet efter 1968» vid Lunds universitet den 7 december 2017. Boken var recenserad av Sofia Lilly Jönsson i SPT 13/2017.


INGER JOHNSSON

De som kom efter apostlarna II – om Polykarpos
I SPT 1/2018 presenterade Syster Inger i Klaradals kloster, Sjövik, Ignatios av Antiokia. Här fortsätter presentationen av några av kyrkans fäder med Polykarpos, en yngre samtida till Ignatios. Reformatorerna uppfann ingen ny lära utan återvände till källorna och då inte bara till bibeln och de tre symbola utan också till kyrkofäderna. För många av dem var bekännelsen till Jesus Kristus en fråga om liv eller död. Så svarade Polykarpos då han av domstolen gavs möjligheten att avsäga sig sin tro: »I åttiosex år har jag tjänat Kristus, och han har aldrig gjort mig orätt. Hur skulle jag kunna smäda min konung, som har frälst mig?»

MAGNUS FREDRIK ROOS

Regler och anmärkningar för en människa som allvarligen önskar att bli salig
Magnus Friedrich Roos (1727–1803) tillhör de klassiska andliga författarna. I Svenska kyrkan har hans Bönbok och Betraktelser och för morgon och afton brukats av de troende. Nyligen publicerades ett utdrag ur betraktelserna i nyöversättning av Hakon Långström under titeln Med doft av salighet (Artos förlag 2017). Roos var präst i den evangeliska kyrkan i Württemberg i sydvästra Tyskland och står i dess pietistiska tradition från Albrecht Bengel. Gunnar Rosendal lyfter fram Roos tillsammans med Johann Arndt och Christian Scriver som »rätte lärare» i sin bok med denna titel (1932). Pietismen byggde på den lutherska ortodoxins fasta lärogrund, men siktade på livets och hjärtats förnyelse.

Till uppbyggelse och eftertanke och efterföljelse publiceras här några av hans råd för sann helgelse i språklig revidering av Mikael Löwegren.


REFLEX

MARIA LÖFBERG undrar hur det blir verkstad av allt snack


FÖR PREDIKAN


MAGNUS SKREDSVIK

Septuagesima

ROLAND KRISTENSSON

Kyndelsmässodagen




SPT

NR 1
5/1 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE
Semper reformanda?
Om kyrkans evangeliska katolicitet


ARTIKLAR

BIÖRN FJÄRSTEDT

Katolskt – alltomfattande och fäst vid sanningens mittpelare
Äkta katolicitet är svårt. Om detta skriver här biskop em. Biörn Fjärstedt i denna första artikel om evangelisk katolicitet. Under våren avser SPT att publicera flera artiklar i ämnet för att belysa vad uttrycket betyder dels historiskt, dels beträffande hur kyrkan i dag kan leva i evangelisk katolicitet.

Artikeln lyfter fram hur ordet »katolsk» var ett tidigt använt och välkänt begrepp i kristen tradition och blev en nyckelterm för kyrkan i trosbekännelserna. »Katolsk» rymmer två rörelseriktningar, en utåt i strävan att omfatta och infånga allt och alla, en inåt mot en mittpunkt och utgångspunkt, alltså en centrifugal och en centripetal.


JAN BERGENDORF
Bonhoeffer och nåden
Jan Bergendorf, tidigare sjömanspräst i Malmö och teol.lic., reflekterar här över Dietrich Bonhoeffers bok Efterföljelse, vilken skrevs året efter Barmendeklarationen, ett arbete som Bonhoeffer själv var direkt indragen i. I Efterföljelse tycks nåden vara eftersatt inför det konkreta kravet på att leva i Kristi efterföljd. Men betecknande för Bonhoeffers uppfattning om nåden är förbindelsen mellan Kristi förtjänst och Kristi person. Nåden kan inte lösgöras från den levande och närvarande Herren. Och då kan den inte heller vara något som människan själv kan tillägna sig.


INGER JOHNSSON

De som kom efter apostlarna – om Ignatios av Antiokia
Det gångna året har 500-årsminnet av reformationen firats. Då finns anledning att ta på allvar det som var så viktigt för reformatorerna: att det inte handlade om någon nyuppfunnen lära, utan om att återvända till källorna – till Bibeln, trosbekännelserna och »de gamla författarna», alltså de som vi brukar kalla kyrkofäderna. Syster Inger i Klaradals kloster i Sjövik presenterar här en av dessa kyrkofäder, Ingatios av Antiokia. Under året kommer hon att kort presentera ytterligare av de fäder som tillhör den odelade kyrkans arv. Förhoppningsvis ger det inspiration till att lära känna kyrkofädernas liv och teologi lite bättre. Mycket finns på svenska utgivet av Artos förlag, annat får man söka efter i engelska översättningar.


JOHAN THELIN

Den frånvarande prästen
Prästgårdarna är sålda och prästerna bor någon annanstans. Allt mindre förknippas de med den kyrka och det altare där de är satta att tjäna. Vad får det för konsekvenser för prästen själv och för församlingen? Över detta reflekterar Johan Thelin, kyrkoherde em. i Nybro och medlem i SPT:s redaktion.


REFLEX
BERIT SIMONSSON undrar över vad vi ska få ut av detta


FÖR PREDIKAN
JAN BERGENDORF
Andra söndagen efter Trettondedagen
LUCA CESARINI
Tredje söndagen efter Trettondedagen




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 26
22/12 2017 • Årgång 59


Kom och se!
Soli Deo Gloria!

Berth Löndahl:
Att återerövra lyssnandet

Predikan har två subjekt, predikanten och lyssnaren. I några artiklar i SPT har predikan i dagens situation tagits upp. Men vi behöver reflektera inte bara över predikantens ansvar utan också över lyssnarens. Artikeln tar därför upp själva lyssnandet, dels mer allmänt i vår tid, dels mer specifikt i att lyssna på en predikan. Kanske behöver vi öva oss i att ljudfasta? Författaren har varit kyrkoherde i Bunkeflo, Malmö, och är SPT:s redaktör.

Christian Braw:
Kyrkan och det totala samhället II

Barmendeklarationen, om vilken docent Christian Braw här skriver, utgör ett av nittonhundratalets viktigaste kyrkliga dokument. I denna andra del av artikeln redogörs närmare för punkt 2–6 i deklarationen innan paralleller dras till kyrkorna i vår egen tid.

Bengt Holmberg:
Bibeltrogen – men inte fundamentalist

Är bibeltrohet samma sak som fundamentalism? Frågan ställs av professor em. Bengt Holmberg, som betonar att det är en plikt för varje kristen, och särskilt för dem som vigts till kyrkans läroämbete, biskopar och präster att vara bibeltrogen. Men bibeltrohet och fundamentalism är inte samma sak. Ordet »fundamentalist» har fått en pejorativ innebörd i vårt samhälle, vilket gör begreppet oanvändbart i dag. Så som fundamentalismen nu framträder har den en alltför begränsad syn på Bibeln och den av Anden vägledda traditionen i kyrkan.

REFLEX
Per Dahl om Luther på TV


För predikan:

Söndagen efter Jul (Staffan Ljungman)
Nyårsdagen (Hans Weichbrodt)
Trettondedag Jul (Bengt Holmberg)
Första söndagen efter Trettondedagen (Johannes Leckström)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 25
8/12 2017 • Årgång 59

Att leva med handboken

Maria Löfberg:
Att lyssna till predikan

Maria Löfberg, organist i Falkenberg, funderar här över vad som krävs för att en gudstjänst ska vara levande och vad man framför allt kan förvänta sig av en predikan. Trevligt småprat från predikantens sida ger ingenting, vad som behövs är påfyllning, så att Jesu frälsningsgärning inte bleknar och en handfast undervisning om det mest centrala. Som församlingsmusiker har författaren mångårig erfarenhet av att fira gudstjänst och predikolyssnande.


Christian Braw:


Skriv ut




Provprenumeration / gåvoprenumeration
ett halvår för 225 kr
BankGiro 5822-9196
.
SPT

Svensk Pastoraltidskrift
vill vara en röst för klassisk kristen tro i Svenska kyrkan på den allmänneliga kyrkans trosgrund. Tidningens perspektiv bygger på förtroende för att kyrkans Herre, Jesus Kristus, genom sin Helige Ande leder dess utveckling genom seklerna och i vår tid. Därför är arvet från fornkyrka, reformation, kyrkoväckelse av normerande betydelse också för vår kyrka.

SPT är en tidning för alla med intresse för kyrka och kristen tro – lekfolk, präster, diakoner och andra. Den utkommer varannan fredag med material av betydelse för att leva och tänka katolskt – med hela kyrkans djup och bredd – i Svenska kyrkan.

Logo5spt
_______________________
Svensk Pastoraltidskrift - Kyrkligt forum
Ansvarig utgivare:   Berth Löndahl
Webmaster:   Anders Brogren
Redaktion:   Marco, Anders, Markus, Bo, Markus, Maria, Berth, Bertil, Kjell, Rolf, Johan