Lördagen den 21 april 2018 - klockan 06:13

SPT utkommer varannan fredag, ojämna veckor.
Sök          Sökhjälp
« Föreg. Nästa »


Innehåll tidigare nummer


2006-09-25

SPT
NR 7
29/3 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

En lovprisning
Påskens pastoral


ARTIKLAR

FOLKE T. OLOFSSON
Evangelisk katolicitet, I
Docent Folke T. Olofsson fortsätter här samtalet om evangelisk katolicitet. Han betonar att det egentligen inte existerar en mångfald av kyrkor, samfund och religiösa gemenskaper även om det empiriskt ter sig så. Det finns bara en enda kyrka – »en helig kyrka skall äga bestånd till evärdelig tid», en kyrka som är »de heligas samfund» där »evangelium rätt förkunnas och sakramenten rätt förvaltas». I den rätta evangelieförkunnelsen och den rätta sakramentsförvaltningen finns kyrkans väsen och den enhet som omfattar alla kyrkor och samfund. – Artikelns andra del publiceras i nästa nummer.

KJELL OVE NILSSON

Quo vadis, Svenska kyrkan?
Kjell Ove Nilsson, docent och domprost em., sände under hösten 2017 ett öppet brev till Kyrkomötets ledamöter om vart Svenska kyrkan är på väg, där han i nitton teser sammanfattade det centrala för en kristen kyrka. Brevet publicerades även i SPT (nr 24/2017). I denna artikel fördjupar han de viktigaste teserna. Slutsatsen blir att det behövs en fortsatt och förnyad reformation i Svenska kyrkan som folkkyrka med decentralisering av strukturer och beslutsprocesser och med koncentration på centrum i Kristus. Svaret på frågan vart Svenska kyrkan går är då inte att gå tillbaka utan framåt. Vart går du? betyder alltså inte en reaktionär kräftgång utan ett hoppfullt och trosvisst steg vidare framåt.

JOHAN DANZ

Kan en kyrka förhärda sig?
Johan Danz, präst i Hyssna, reflekterar i denna artikel över vad som händer med Svenska kyrkan och vart hon är på väg. Med paralleller från främst Gamla testamentet ställer författaren den oroande frågan om kyrkan håller på att förhärda sig, då han finner att inte bara partipolitiken har ett stadigt grepp om kyrkan utan att det tycks som att det bland kyrkans ledare växer fram ett främlingskap för kyrkans historia och teologiska arv. Men det är när Kyrkan håller sig nära Herren som hon kan vara ett sant vittnesbörd och leda människor till Jesus Kristus.

REFLEX

Per Dahl om det gemensamma mötet med Gud


FÖR PREDIKAN

MARTIN FREDH
Andra söndagen i påsktiden
ULF JONSSON
Tredje söndagen i påsktiden

 




SPT

NR 6
16/3 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Moralismens seger


ARTIKLAR

MARIA ECKERDAL
Yngve Brilioth och katoliciteten
Yngve Brilioth utmanar den svenska kyrkan att betrakta sig själv som en katolsk kyrka, vars mässa och liturgiska liv över huvud taget måste uttrycka en samstämmighet med det katolska. En katolsk kyrka behöver en katolsk liturgi, skriver Maria Eckerdal, komminister i Sigtuna församling. Hennes doktorsavhandling En katolsk liturgi för en katolsk kyrka – Yngve Brilioths liturgiska reformsträvanden 1914–1942 handlade om just detta.

ERIK J. ANDERSSON
Missionsmotiv – förr och nu
Erik J. Andersson, missionsledare i Evangelisk Luthersk Mission (ELM-BV), lyfter fram fem missiologiska paradigm under kyrkans historia. Utan att värdera de olika paradigmen visar författaren på att det mest avgörande är att kyrkan återvänder till den bibliska grund som kristna syskon i olika tider pekat på som utgångspunkt och drivkraft för att i bön och arbete verka för att fler människor och folk ska få höra och ta emot evangeliet.

ERIK JOHANSSON

Den nödvändiga missionen
Till varje församlings grundläggande uppgifter hör mission. Tre dokument, Kyrkornas Världsråds Tillsammans för livet, Lausannerörelsens dokument från 2010 Kapstadsöverenskommelsen och Lutherska världsförbundets (LVF) från 2004 Mission i kontext kan vara ett intressant och relevant underlag för församlingarnas studium om mission både lokalt och globalt. Ett viktigt perspektiv är att vittnesbördet om Kristus presenteras så att det inte kränker eller nedvärderar utan snarare förklarar och uppenbarar vem Gud är. Tydligt är också att vi själva inte kan genomföra mission av vår egen kraft, utan att vi är helt beroende av den Helige Andes vägledning och förvandling. – Erik Johansson är internationell missionssekreterare inom EFS.

REFLEX

Ann Lång om ordlös mening och meningslösa ord


FÖR PREDIKAN

JONAS LOCKMAN-LUNDGREN
Skärtorsdagen


OWE JOHANSSON

Långfredagen


NIKLAS ADELL

Påskdagen


BJÖRN FYRLUND

Annandag Påsk


SPT

NR 5
2/3 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Att värna det heliga


ARTIKLAR


ANDERS BROGREN

När blev Jesus korsfäst?
När dog Jesus − egentligen? Prosten Anders Brogren, SPT:s redaktionssekreterare och tidigare kyrkoherde i Istorp, tar tag i frågan och lyfter fram forskningens såväl väntade som mer oväntade svar. Var Skärtorsdagen verkligen en torsdag?

ANNA SOPHIA BONDE

Språk och verklighet
Svenska kyrkan är mån om att framstå som salongsfähig, som en kyrka angelägen om att hänga med och vara »relevant». Detta märks också i handboksreformen, där man tycks ha velat åstadkomma ett slags liturgins verfremdungseffekt genom att avlägsna sig från tron att de epitet som i den heliga Skrift tillskrivs Gud duger. Effekten är att vår bön blir hemlös eftersom det är svårt att ha en personlig relation till en abstraktion. Men är det kyrkans uppgift att vara relevant? Om man är glad i sin tro och lutar sig mot Jesus Kristus som sin frälsare och vän, får man försöka lita på att Han bär oavsett om kyrkan är relevant eller inte. Om detta skriver Anna Sophia Bonde, skolpräst och bibellärare på Helsjöns folkhögskola.

JOHAN THELIN

Svenska kyrkans trälbundna villkor
Johan Thelin, medlem av SPT:s redaktion och tidigare kyrkoherde i Nybro, diskuterar här de lagar för Svenska kyrkan som tillkom i samband med skiljandet från staten. Frågan är hur Svenska kyrkan ska återfå en verklig frihet från den stat som har fastställt ramarna för henne. I tio punkter föreslås hur detta skulle kunna ske, inte som en snabb process men som en nödvändig förändring på sikt för att kyrkan ska bli fri från det partipolitiska inflytandet.

MARCO ALDÉN

Kyrkok(r)ampen
Hur kan Svenska kyrkan förnyas? Komministern i Bunkeflo, Malmö, Marco Aldén ställer frågan om hur ett katolskt förhållningssätt kan förverkligas i vår kyrka. Utrymmet för katolskt sinnade har krympt i kyrkan, vilket dock inte behöver leda till uppgivenhet utan till att finna nya möjligheter och handlingsvägar i samtid och framtid. Utifrån tidigare artiklar i SPT görs här en ansats till att få till stånd ett förnyat samtal om detta.

REFLEX

Markus Leandersson om sin relation till Bellino


FÖR PREDIKAN


BIÖRN FJÄRSTEDT

Midfastosöndagen

AXEL FORS

Jungfru Marie Bebådelsedag

HANS LINDHOLM

Palmsöndagen


SPT

NR 4
16/2 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Vår kyrkas förlorade söner och döttrar


ARTIKLAR

BENGT HOLMBERG
Gud och det könade språket
Om vi vill föra en kristen teologisk diskussion om det riktiga i att be till Gud som vår Moder lika gärna som till Gud Fader, är det nödvändigt att förankra den i vad Jesus själv tänkte, sa och gjorde. Professor em. Bengt Holmberg skriver i denna artikel om Jesu sätt att be och tilltala Gud som en förebild för kyrkans och den kristnes bön. Vi får lära oss gudskommunikation av den som vet mer om Gud, och vad han vill, än någon annan. Och som själv bad till abba.

PETER BEXELL

Kyrkan är sin historia – om apostolicitet
Teol. dr Peter Bexell skriver här om kyrkans apostoliska och därmed tidlösa väsen. Kyrkan är ett kontinuerligt och konkret överlämnande av trosregeln och av det sakramentala firandet, vilket inte minst betyder att kyrkan är himmelsk men det är i de jordiska, apostoliskt givna formerna vi möter henne. Hon är oss »given», hon är inte vår egen, utan den kyrka vi fått – vilket ju inte minst är frälsningens och helighetens hemlighetsfulla form. − Artikeln är ytterligare ett bidrag i samtalet om kyrkans evangeliska katolicitet.

INGMAR SVANTESON

Henrik Schartau – en mötesplats för luthersk-katolsk ekumenik?
Kan Schartau vara mötesplats för ekumenisk dialog, där det romersk-katolska och det lutherska har något att lära av varandra, teologiskt, homiletiskt eller själavårdsmässigt? Frågan aktualiserades under en konferens i september i Kristus Konungens katolska kyrka i Göteborg. Ingmar Svanteson, benediktinmunk i Den Helige Benedictus Kloster utanför Tomelilla, konstaterar att det är ekumeniskt utmanande att känna igen samma mönster hos en svensk evangelisk-luthersk predikant och själasörjare, trots att så mycket annat skiljer oss från varandra. Men under ytan lyser något fram som är gemensamt, både över tid och över konfessionsgränser.

REFLEX

Johan Thelin tar sig an det fjärde budet

FÖR PREDIKAN

HANS HANSSON
Andra söndagen i Fastan
BERTIL MURRAY
Tredje söndagen i Fastan


SPT

NR 3
2/2 2018 • ÅRGÅNG 60



LEDARE

Skapa ett råd för evangelisation!



ARTIKLAR


FOLKE T. OLOFSSON

Fader? Eller moder? Eller hen?– när kristendom blir religion
Kyrkans klassiska trosbekännelser – den apostoliska och den nicenska – har under senare tid blivit ifrågasatta. En frågeställning har varit hur vi tilltalar Gud. Spelar det någon roll huruvida vi talar om Gud som fader eller moder eller enbart som skaparen? Eller som hen? Eller om Jesus som sonen eller hen eller enbart som befriaren? Docent Folke T. Olofsson tar upp dessa frågor och konstaterar att den genuspräglade bekännelsen är religion: människans idéer om Gud. Den exklusiva niceno-konstantinopolitanska trosbekännelsen är däremot inklusiv kristendom utifrån hur Gud uppenbarat sig själv.


TORBJÖRN JOHANSSON

Simul – ett genomgående drag i luthersk teologi
Simul, ett litet latinskt ord med betydelsen »samtidigt», är väsentligt i Luthers tänkande. Det oförenliga och motsägelsefulla förenas i detta simul. Nattvardens bröd och vin som samtidigt är Kristi kropp och blod, Bibelns ord som samtidigt är människors ord och Guds ord, den kristne som samtidigt är rättfärdig och syndare, för att ta några av de exempel som Torbjörn Johansson, rektor vid Församlingsfakulteten i Göteborg, ger i denna artikel. För det är enligt luthersk teologi en svår men nödvändig konst att i förkunnelse och själavård skilja – och att hålla samman det som har skiljts åt. Simul uttrycker en struktur där å ena sidan det enhetliga betonas och å andra sidan spänningen och paradoxen bevaras.


MIKAEL NYHLÉN

Gustav II Adolf – en framsynt förebild
Före reformationen präglades större delen av Europa av en på ytan kyrklig och andlig enhet. Under femtonhundratalet förändrades detta radikalt. En enda katolsk kyrka ersattes av flera nationalkyrkor, vilket inom några decennier kom att leda till bl.a. det trettioåriga kriget. I denna artikel om Gustav II Adolf tas bl.a frågan. upp om varför Sverige drogs in i kriget – att kungen var övertygad om att deltagandet var nödvändigt för Sveriges säkerhet och för den lutherska kristendomsförståelsens framtid. Därför deltog kungen själv i kriget – med livet som insats. Artikeln är en bearbetning av ett föredrag som Mikael Nyhlén, komminister i Södertälje, höll där på Gustaf Adolfsdagen den 6 november förra året.

På annan plats i detta nummer av SPT återfinns en recension av boken Kättarland, vilken delvis behandlar samma reformationshistoriska epok i Sverige.



REFLEX

Gunvor Vennberg ropar död åt ambitionerna


FÖR PREDIKAN


CARL-JOHAN AXSKJÖLD

Fastlagssöndagen

BO JOHANNERYD

Askonsdagen

BJÖRN BÄCKERSTEN

Första söndagen i Fastan




SPT

NR 2
19/1 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE

Hur förändra det som blev fel


ARTIKLAR


CARL AXEL AURELIUS

Evangelisk katolicitet och de reformatoriska kyrkorna
»Evangelisk katolicitet» är ett uttryck med gamla rötter. I en tidigare artikel (SPT 1/2018) visade biskop em. Biörn Fjärstedt hur ordet »katolsk» var ett tidigt använt och välkänt begrepp i kristen tradition och blev en nyckelterm för kyrkan i trosbekännelserna. Biskop em. Carl Axel Aurelius kompletterar här med hur begreppet »evangelisk katolicitet» användes av inte bara Nathan Söderblom, med vilken uttrycket är förknippat, utan redan så tidigt som i början av sextonhundratalet av Johann Gerhard. Denne talar om det evangeliska som katolskt, helt i enlighet med att reformatorerna självklart såg sig som katolskt kristna. Slutsatsen för vår tid blir att det från luthersk synpunkt finns goda skäl att hålla fast vid bestämningen evangelisk-katolsk.

JOHAN SUNDEEN

Den röda ungkyrkligheten
Johan Sundeens bok om 68-kyrkan: Svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965–1989 har med rätta rönt stor uppmärksamhet. Författaren gör här själv några iakttagelser kring mottagandet, dels den positiva respons som den fått, men även att det kan noteras att 68-kyrkan inte har resulterat i några avböner av dem som sedan blivit professorer och biskopar men som i 68-vågen t.ex. fullt ut stödde kulturrevolutionen i Kina och andra kommunistiska diktaturer. Johan Sundeen är docent i idé- och lärdomshistoria och verksam vid högskolan i Borås.

Artikeln är en bearbetad version av en presentation vid en konferens om »Arvet efter 1968» vid Lunds universitet den 7 december 2017. Boken var recenserad av Sofia Lilly Jönsson i SPT 13/2017.


INGER JOHNSSON

De som kom efter apostlarna II – om Polykarpos
I SPT 1/2018 presenterade Syster Inger i Klaradals kloster, Sjövik, Ignatios av Antiokia. Här fortsätter presentationen av några av kyrkans fäder med Polykarpos, en yngre samtida till Ignatios. Reformatorerna uppfann ingen ny lära utan återvände till källorna och då inte bara till bibeln och de tre symbola utan också till kyrkofäderna. För många av dem var bekännelsen till Jesus Kristus en fråga om liv eller död. Så svarade Polykarpos då han av domstolen gavs möjligheten att avsäga sig sin tro: »I åttiosex år har jag tjänat Kristus, och han har aldrig gjort mig orätt. Hur skulle jag kunna smäda min konung, som har frälst mig?»

MAGNUS FREDRIK ROOS

Regler och anmärkningar för en människa som allvarligen önskar att bli salig
Magnus Friedrich Roos (1727–1803) tillhör de klassiska andliga författarna. I Svenska kyrkan har hans Bönbok och Betraktelser och för morgon och afton brukats av de troende. Nyligen publicerades ett utdrag ur betraktelserna i nyöversättning av Hakon Långström under titeln Med doft av salighet (Artos förlag 2017). Roos var präst i den evangeliska kyrkan i Württemberg i sydvästra Tyskland och står i dess pietistiska tradition från Albrecht Bengel. Gunnar Rosendal lyfter fram Roos tillsammans med Johann Arndt och Christian Scriver som »rätte lärare» i sin bok med denna titel (1932). Pietismen byggde på den lutherska ortodoxins fasta lärogrund, men siktade på livets och hjärtats förnyelse.

Till uppbyggelse och eftertanke och efterföljelse publiceras här några av hans råd för sann helgelse i språklig revidering av Mikael Löwegren.


REFLEX

MARIA LÖFBERG undrar hur det blir verkstad av allt snack


FÖR PREDIKAN


MAGNUS SKREDSVIK

Septuagesima

ROLAND KRISTENSSON

Kyndelsmässodagen




SPT

NR 1
5/1 2018 • ÅRGÅNG 60


LEDARE
Semper reformanda?
Om kyrkans evangeliska katolicitet


ARTIKLAR

BIÖRN FJÄRSTEDT

Katolskt – alltomfattande och fäst vid sanningens mittpelare
Äkta katolicitet är svårt. Om detta skriver här biskop em. Biörn Fjärstedt i denna första artikel om evangelisk katolicitet. Under våren avser SPT att publicera flera artiklar i ämnet för att belysa vad uttrycket betyder dels historiskt, dels beträffande hur kyrkan i dag kan leva i evangelisk katolicitet.

Artikeln lyfter fram hur ordet »katolsk» var ett tidigt använt och välkänt begrepp i kristen tradition och blev en nyckelterm för kyrkan i trosbekännelserna. »Katolsk» rymmer två rörelseriktningar, en utåt i strävan att omfatta och infånga allt och alla, en inåt mot en mittpunkt och utgångspunkt, alltså en centrifugal och en centripetal.


JAN BERGENDORF
Bonhoeffer och nåden
Jan Bergendorf, tidigare sjömanspräst i Malmö och teol.lic., reflekterar här över Dietrich Bonhoeffers bok Efterföljelse, vilken skrevs året efter Barmendeklarationen, ett arbete som Bonhoeffer själv var direkt indragen i. I Efterföljelse tycks nåden vara eftersatt inför det konkreta kravet på att leva i Kristi efterföljd. Men betecknande för Bonhoeffers uppfattning om nåden är förbindelsen mellan Kristi förtjänst och Kristi person. Nåden kan inte lösgöras från den levande och närvarande Herren. Och då kan den inte heller vara något som människan själv kan tillägna sig.


INGER JOHNSSON

De som kom efter apostlarna – om Ignatios av Antiokia
Det gångna året har 500-årsminnet av reformationen firats. Då finns anledning att ta på allvar det som var så viktigt för reformatorerna: att det inte handlade om någon nyuppfunnen lära, utan om att återvända till källorna – till Bibeln, trosbekännelserna och »de gamla författarna», alltså de som vi brukar kalla kyrkofäderna. Syster Inger i Klaradals kloster i Sjövik presenterar här en av dessa kyrkofäder, Ingatios av Antiokia. Under året kommer hon att kort presentera ytterligare av de fäder som tillhör den odelade kyrkans arv. Förhoppningsvis ger det inspiration till att lära känna kyrkofädernas liv och teologi lite bättre. Mycket finns på svenska utgivet av Artos förlag, annat får man söka efter i engelska översättningar.


JOHAN THELIN

Den frånvarande prästen
Prästgårdarna är sålda och prästerna bor någon annanstans. Allt mindre förknippas de med den kyrka och det altare där de är satta att tjäna. Vad får det för konsekvenser för prästen själv och för församlingen? Över detta reflekterar Johan Thelin, kyrkoherde em. i Nybro och medlem i SPT:s redaktion.


REFLEX
BERIT SIMONSSON undrar över vad vi ska få ut av detta


FÖR PREDIKAN
JAN BERGENDORF
Andra söndagen efter Trettondedagen
LUCA CESARINI
Tredje söndagen efter Trettondedagen




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 26
22/12 2017 • Årgång 59


Kom och se!
Soli Deo Gloria!

Berth Löndahl:
Att återerövra lyssnandet

Predikan har två subjekt, predikanten och lyssnaren. I några artiklar i SPT har predikan i dagens situation tagits upp. Men vi behöver reflektera inte bara över predikantens ansvar utan också över lyssnarens. Artikeln tar därför upp själva lyssnandet, dels mer allmänt i vår tid, dels mer specifikt i att lyssna på en predikan. Kanske behöver vi öva oss i att ljudfasta? Författaren har varit kyrkoherde i Bunkeflo, Malmö, och är SPT:s redaktör.

Christian Braw:
Kyrkan och det totala samhället II

Barmendeklarationen, om vilken docent Christian Braw här skriver, utgör ett av nittonhundratalets viktigaste kyrkliga dokument. I denna andra del av artikeln redogörs närmare för punkt 2–6 i deklarationen innan paralleller dras till kyrkorna i vår egen tid.

Bengt Holmberg:
Bibeltrogen – men inte fundamentalist

Är bibeltrohet samma sak som fundamentalism? Frågan ställs av professor em. Bengt Holmberg, som betonar att det är en plikt för varje kristen, och särskilt för dem som vigts till kyrkans läroämbete, biskopar och präster att vara bibeltrogen. Men bibeltrohet och fundamentalism är inte samma sak. Ordet »fundamentalist» har fått en pejorativ innebörd i vårt samhälle, vilket gör begreppet oanvändbart i dag. Så som fundamentalismen nu framträder har den en alltför begränsad syn på Bibeln och den av Anden vägledda traditionen i kyrkan.

REFLEX
Per Dahl om Luther på TV


För predikan:

Söndagen efter Jul (Staffan Ljungman)
Nyårsdagen (Hans Weichbrodt)
Trettondedag Jul (Bengt Holmberg)
Första söndagen efter Trettondedagen (Johannes Leckström)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 25
8/12 2017 • Årgång 59

Att leva med handboken

Maria Löfberg:
Att lyssna till predikan

Maria Löfberg, organist i Falkenberg, funderar här över vad som krävs för att en gudstjänst ska vara levande och vad man framför allt kan förvänta sig av en predikan. Trevligt småprat från predikantens sida ger ingenting, vad som behövs är påfyllning, så att Jesu frälsningsgärning inte bleknar och en handfast undervisning om det mest centrala. Som församlingsmusiker har författaren mångårig erfarenhet av att fira gudstjänst och predikolyssnande.


Christian Braw:
Kyrkan och det totala samhället

Barmendeklarationen, om vilken docent Christian Braw skriver här, utgör ett av nittonhundratalets viktigaste kyrkliga dokument. I det totalitära Tyskland som under nazismen växte fram under trettiotalet påverkades kyrkan starkt. Deutsche Christen kom att spegla regimens anda. Oppositionen samlades i Barmen 1934, ett möte som resulterade i Barmendeklarationens tydliga ställningstagande för en kyrka bunden till Kristus. Dokumentet är lika aktuellt i dag för att förstå gränserna mellan kyrka och stat.


Sebastian Hansson:
De fontibus revelationis. 
Om skrift och tradition under Andra Vatikankonciliet.
Förhållandet mellan skrift och tradition har under seklers tid varit en kontroversiell fråga. Under Andra Vatikankonciliet fanns frågan med. I denna artikel analyserar Sebastian Hansson, präst i Villie, hur konciliet förhöll sig till frågan om uppenbarelsen enbart finns att söka i Bibeln eller om den även finns uttryckt i traditionen på ett sätt som går utöver Bibeln. Fokus för uppenbarelsen är hur Gud själv ger sig tillkänna genom historien i Jesus Kristus. Författaren försöker även spåra ursprunget till separationen mellan skrift och tradition. Artikeln utgör en bearbetning och förkortning av Hanssons kandidatuppsats i latin.


REFLEX
Ann Lång om beslut som gör slut


För predikan:

Fjärde söndagen i Advent (Folke T. Olofsson)
Julnatten och Juldagen (Berth Löndahl)
Annandag Jul (Håkan Sunnliden)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 24
24/11 2017 • Årgång 59

Vissa saker kan man inte förändra


Jan-Olof Jansson:
Predikan som en Guds gåva

En predikan behöver ha såväl ett tremendum, ett allvar över lagen och kampen och smärtan, som ett fascinosum, en glädje och fascination över Bibeln och den kristna tron. Om detta skriver Jan-Olof Jansson, Malmö, tidigare kyrkoherde i Högby på Öland.

LarsOlov Eriksson:
Om predikans hantverk

Om att vara predikant, om att förbereda sig och om att formulera sin predikan ger LarsOlov Eriksson här många goda, praktiska och jordnära råd. Det handlar om predikans hantverk och att det är roligt att predika. Alltför lätt problematiseras uppdraget men i grunden är det en härlig uppgift. Författaren är docent i Gamla testamentets exegetik och har tidigare varit rektor för Johannelunds teologiska högskola.

Tony Larsdal:
Folkfest hos festernas folk

Om fester och högtider i såväl Gamla som Nya testamentet skriver Tony Larsdal, präst och bibelöversättare. Det finns helt enkelt bibliska skäl för att Guds och Kristi efterföljare också är kallade att vara festfixare – som en liten upptakt till det kommande julfirandet.

Johan Thelin:
Hur Jan Redin blev fader Jan

I år firar Sodalitium Sancti Sigfridi, Växjö Stifts brödragemenskap, bildat 1947 av prosten Jan Redin, 70-årsjubileum. Vid Kristi lekamens konvent i Långasjö 15 juni ägnades dess tillkomst en särskild åminnelse genom att Johan Thelin, kyrkoherde em. i Nybro och Jan Redins svärson, med värme och humor berättade om sin svärfar.

REFLEX 
Markus Leandersson om storpastoratets nytta och nöje



För predikan:

Andra söndagen i Advent (Per Uddling)
Tredje söndagen i Advent (Johan Kalin)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 23
10/11 2017 • Årgång 59



Predikans kris och möjlighet


Markus Leandersson:
Predikan och Guds hemligheter
Markus Leandersson, präst i Falkenberg och medlem i SPT:s redaktion, skriver om predikan att den bygger på Ordet, inte på orden. Själva predikoförberedelserna handlar om Guds ord och om dagens nyheter, om bön, pedagogik och retorisk skicklighet. Men också om vilka åhörare vi förkunnar för.


Magnus Magnusson:
Prästen och läran
Magnus Magnusson, präst i Järpås församling, betonar vikten av att prästämbetet återupprättas som ett läroämbete. Det är prästens kallelse att vara Verbi Divini Minister, som med allvar, glädje och frimodighet går in under sitt uppdrag. En präst ska inte vara som folk är mest när det gäller Gud, för en riktig präst är inte folkets tjänare utan Guds Ords tjänare. Hans prioritet måste ligga på det senare, och endast då blir han reellt det han också skulle vara: folkets tjänare.


Mikael Löwegren:
En tillbakablick och en framtidsvision
I arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelses årsbok i år gjorde Mikael Löwegren ett försök att, som han skriver, sammanfatta flera års läsande, funderande och bedjande om vart den allmänkyrkliga förnyelserörelsen ska gå. Artikeln i sin helhet finns på SPT:s hemsida. Här är en summering av dess innehåll.

 


REFLEX 
Johan Thelin om den svåra konsten att vara ingenting


För predikan:
Söndagen före Domssöndagen (Lennart Johnsson)
Domssöndagen (Stig Walldin)
Första söndagen i Advent (Rolf Pettersson)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 22
27/10 2017 • Årgång 59


Re-formation – i enhetens tecken



Anders Arborelius:
Tillbedjan – en väg till enhet
Vid Kyrkomötets öppnande i Uppsala domkyrka den 3 oktober höll kardinal Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift, ett hälsningsanförande. I sitt tal inbjöd biskop Anders kyrkorna till att gemensamt gå vidare på vägen till en djupare gemenskap. Också när det gäller reformationens hjärtefrågor skulle det vara möjligt att nå fram till en allt större samsyn. Biskopens utsträckta hand behöver i ödmjukhet tas emot av de reformerade kyrkorna för att enhetsarbetet ska kunna fortsätta.

Eero Huovinen:
Från konflikt till gemenskap
Vid arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelses (aKF) kyrkodag i Uppsala den 2 september hölls detta föredrag utifrån det ekumeniska dokumentet »Från konflikt till gemenskap» inför det luthersk-katolska högtidlighållande av reformationsminnet 2017. Eero Huovinen var biskop i Helsingfors stift 1991–2010. Han har även varit professor i dogmatik och dekan vid den teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet och är från 2008 luthersk ordförande i den luthersk-katolska enhetskommissionen. I sitt föredrag ger Huovinen tre nycklar till att närma sig dokumentet »Från konflikt till gemenskap» och understryker att vägen till all enhet går genom att kunna komma från konflikt till gemenskap.

Mariette Manktelow:
I enhetens tecken – rökelseträdets och rosens vittnesbörd
På ett lite oväntat men inspirerande sätt knyts här försonings- och enhetsarbetet mellan den romersk-katolska kyrkan och de lutherska kyrkorna till två växter, rökelseträdet och rosen. Dessa får vittna om Kristusvägen till försoning mellan de två stora kyrkofamiljerna. Genom att visa på rökelseträdets och rosens biologiska karaktär och med bibliska paralleller vill författaren stärka kyrkorna i enhetsarbetet. Mariette Manktelow är disputerad forskare i systematisk botanik, specialist på tropisk flora och Fellow of The Linnean Society of London.

Anders Rönnblom:
Förspel till reformationen i Sverige
På ön Almarestäket i Mälaren finns lämningar av ärkebiskopens borg. Platsen påminner Anders Rönnblom om det politiska maktspel som föregick reformationen i Sverige – en påminnelse om att kyrkan alltid varit en arena för politiska intressen. Författaren är docent och överläkare i gastroenterologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

REFLEX 
Gunvor Vennberg om blickars effekt


För predikan:
Alla helgons dag (Mikael Isacson)
Alla själars dag (Kjell Petersson)
Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet (Göran Simonsson)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 21
13/10 2017 • Årgång 59


Kyrkans partipolitiska fångenskap


Bengt Holmberg:
Om en kristen hållning till lidandet
Vid Oasrörelsens sommarmöte i år i Varberg höll professor em. Bengt Holmberg ett uppmärksammat föredrag för präster och pastorer, om varför tron på Jesus Kristus och ett liv i hans efterföljd så lätt leder till hat och förföljelse från omgivningen. Artikeln utgår från aposteln Petrus svar till de kristna i Mindre Asien. Vad de fick uppleva av förföljelse får kristna i många länder uppleva också i dag. Och en rätt herde ska kanske rentav räkna med att bli slagen.

Martin Landgren:
Den skillnad som utgörs av hoppet
Att leva med eller utan hopp gör skillnad. Här diskuteras utifrån exempel från film, litteratur och framför allt den amerikanske filosofen Richard Rortys essä Antiklerikalism och ateism, vad som händer i en värld som förlorat hoppet. I ljuset av detta framstår det kristna hoppet som något oerhört intressant. Kyrkan är mitt i vår samtid en hoppets gemenskap, vilket är djupt radikalt i vår tid. Hoppet utgör all skillnad i världen. Martin Landgren är komminister i Ulricehamn.

Peter Wickström: 
Trons paradoxer och ledarskap
Med utgångspunkt i den kristna trons nödvändiga paradoxer funderar kyrkoherden i Vetlanda, Peter Wickström, över ledarskapet i kyrkan. Vilka konsekvenser får den förändrade organisationsstrukturen med allt större pastorat för ledarskapet i kyrkan? Skribenten menar att de problem som uppstår i de nybildade enheterna har sin grund i att vi inte förstått att den ökande komplexiteten fordrar nya sätt att leda. Fler blir inblandade i det som förut bara rörde några få.

Björn Fyrlund:
Ikonens utmaning
Ikonen är teologi i bild. När ikonen förmedlar trons fundamenta, riktar den vår blick mot det som ligger bakom, mot den himmelska verkligheten, Guds egen. Den uppenbarar hur Gud trätt in i denna värld och försonat världen med sig själv genom Kristus. Ikonen utmanar till att se, upptäcka och söka sig djupare mot de teologiska grundsanningarna. Om detta skriver teol.dr. Björn Fyrlund, präst i Björketorps församling.

REFLEX 
Anna Greek i eftervalstankar


För predikan:
Nittonde söndagen efter Trefaldighet (Karl-Henrik Wallerstein)
Tjugonde söndagen efter Trefaldighet (Gunnar Blidö)


SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 20
29/9 2017 • Årgång 59


Vad är en församling?


Dag Sandahl:
Lutherska Världsförbundet 70 år

Vid Frimodig kyrkas årsmöte i Lund den 1 april 2017 presenterade docent Dag Sandahl några perspektiv på 70-åringen Lutherska Världsförbundet, som bildades just i Lund och som en följd av efterkrigstidens behov av ekumenik, internationellt stöd och hjälparbete. Samtidigt har LVF varit utsatt för politisk påverkan, vilken inte bör underskattas för att också förstå dess historia. Sandahl avslutar med ett antal frågeställningar till vår egen kyrka, om det folkliga engagemanget och det lutherska i en luthersk kyrka som vill vara evangelisk utifrån Luther själv.

Kai A. Johansen:
Måste vi missionera? Korset i kyrkans liv och uppdrag i världen

Missionen är enligt Kyrkoordningen en av församlingens grundläggande uppgifter. Kai A. Johansen, som är andrepastor i församlingen United i Malmö, visar här hur avgörande korset är i Luthers teologi om missionen. Det är genom att återvända till den radikala tron på evangeliets kraft som missionen blir levande för källan till mission måste alltid vara mer av Kristus. Korsets glädje driver kyrkan till mission och missionskallelsen driver henne tillbaka till korset. Då blir det Missio Dei – Guds mission genom oss.

Bo Johanneryd:
»Kristus är lagens ände» – om lag och evangelium i förkunnelsen

Till den klassiska lutherska förkunnelsen hör att rätt dela lag och evangelium, något som Bo Johanneryd, teol. dr och präst i Ljungby, påminner om i denna artikel. Alltför lätt förvandlas evangelium till lag eller uteblir helt, eftersom det som ligger i lagen uppfattas som mera förnuftsmässigt och rättvist än det som ligger i det villkorslösa evangeliet. Genom lagen har förkunnelsen en mindre anstötlig anknytningspunkt än det i alla tider anstötliga evangeliet. Den tragiska konsekvensen är att evangelium som är kyrkans största skatt förtigs. Det ska höras, det som annars inte blir hört i denna värld: evangelium om Jesus Kristus och räddningen genom honom.

REFLEX 
Berit Simonsson om änglarnas egenskaper



För predikan:

Tacksägelsedagen (Gert Andréen)
Artonde söndagen efter Trefaldighet (Göran Landgren)


SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 19
15/9 2017 • Årgång 59


Från kyrkoråd till kyrkomöte – en valfråga


Yngve Kalin:
Så gick det till. Hur pastoraten blev prästernas arbetsgivare och Svenska kyrkan fick direktval
Yngve Kalin, komminister em., Hyssna, var ledamot av kyrkomötet 1995–2001 och deltog således i det kyrkomöte som 1999 fastställde den kyrkoordning som fortfarande reglerar Svenska kyrkan. Här minns han två ödesdigra beslut, som i grunden förändrade kyrkan. Artikeln kommenteras på ledarplats.

Martin Jonsson: 
Att bygga församling
Hur bygger man församling? I denna andra artikel om det pastorala församlingsbygget delar Martin Jonsson, präst i Apelvikshöjds kyrka i Varberg, med sig av sina erfarenheter av att bygga församling med söndagens gudstjänst i centrum, med ett aktivt böneliv och där undervisningen och diakonin lever. Kristen tro levs och närs i en gemenskap. Det går inte att överleva som kristen på egen hand. Därför är uppdraget att leva och forma församlingens liv svårt att överskatta.

Maja Ekström: 
»Här är vi alla döda» – om 1900-talets lekmannamystiker i Gamla stan, II
I denna andra och avslutande del om Flodbergskretsen visar teologie master Maja Ekström på, dels den omfattande brevväxling som förekom mellan medlemmarna, dels på hur den djupa gudserfarenheten och utblottelsens väg var en samlande faktor för gruppen. Kretsen har, visar det sig, haft större och mer avgörande påverkan på kyrkans andliga liv i dagens Sverige än man kanske först anar.

REFLEX 
Per Dahl funderar över någonstansare och varsomhelstare


För predikan:
Femtonde söndagen efter Trefaldighet (Åke Eldberg)
Den helige Mikaels dag (Yngve Kalin)


SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 18
1/9 2017 • Årgång 59


Ett namn betyder så mycket – eller lite?


Axel Fors:
Lika kristen som en bilfirma – om församlingen som ett andligt hem
En levande församling är också ett andligt hem av tillhörighet, måltidsgemenskap, ansvarstagande och samhörighet över generationerna. Att bygga församling är därför också att medvetet forma den så att den blir ett hem. I förra numret av SPT skrev Niklas Adell om hur församling och präst lever och utvecklas tillsammans. Här kompletterar Axel Fors, präst i Ljungby Maria, detta genom att beskriva hur man i hans församling strävar efter att församlingen ska vara ett levande andligt hem.

Maja Ekström:
»Här är vi alla döda» – om 1900-talets lekmannamystiker i Gamla stan
På 1970-talet startade Artos bokförlag sin verksamhet med att som första bok ge ut Hjalmar Ekströms Den fördolda verkstaden. Ekström tillhörde den s.k. Flodbergskretsen, som från början av 1890-talet till 1930-talet utgjorde ett »nätverk» av mystikt intresserade kristna. Hjalmar Ekström har blivit den mest kände i Flodbergskretsen och representerar de mer okända mystikerna. Om denna krets, som indirekt påverkat det andliga livet inom kristenheten i Sverige mer än vi först anar, skriver här Maja Ekström, teologie magister, Lund.

Göran Landgren:
Lutherhjälpen – i bokfloden
Göran Landgren, kyrkoherde i Örby-Skene, rekommenderar här en av många böcker i årets bokflod om Martin Luther, Stephen J. Nicholls, Martin Luther – Hans liv, lära och inflytande 500 år senare. Nicholls, som har sin bakgrund i en presbyteriansk miljö, ger en utmärkt introduktion i Luthers liv, några av hans viktigaste böcker och därmed hans teologi. När man läser denna skrift får man lust att läsa Luther.

REFLEX 
Ann Lång om att det går långsammare att bygga än att riva


För predikan:
Trettonde söndagen efter Trefaldighet (Gösta Mellberg)
Fjortonde söndagen efter Trefaldighet (Bertil Göranzon)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 17
18/8 2017 • Årgång 59


Politiseringen av kyrkan


Niklas Adell:
A-laget – ett församlingsteologiskt omtänk
Prästen Niklas Adell i Linköping skisserar i denna artikel hur prästen och församlingen utvecklas tillsammans i bön- och gudstjänst. Prästen som själv lever bönens liv blir också församlingens coach – församlingen som också är sänd in i världen. Artikeln, som visar på församlingens och prästens platser och uppgifter såväl inåt som mitt i världen, är den första av tre pastorala artiklar om församlingsbyggande.


Folke T. Olofsson:
En enda, helig, katolsk och apostolisk kyrka
Kyrkan är och förblir en gudsfolkskyrka, en gemenskap kring ordet och sakramenten. Som sådan har den en förblivande sändning, mission, en salt- och ljuskallelse, en jästfunktion, i ett folk och för ett folk. Om detta skriver docenten Folke T. Olofsson, och betonar nödvändigheten av att kyrkan bryter ateismens, nihilismens, naturalismens, konstruktivismens, sekularismens och konsumismens järngrepp för att ge människor inte bara ett värde och en värdighet i tiden, utan än mer ett hopp för evigheten.

Artikeln är en bearbetning av det föredrag som författaren höll på Frimodig kyrkas upptaktsmöte i Lund den 31 mars 2017.



Jan Bergendorf:

Luthers syn på människa
Om man vill lära känna Martin Luthers teologi är antropologin en fruktbar infallsvinkel, då den ingår som en avgörande del i de två grundteman som präglade hans själskamp i klostret: vem är jag? och: vad innebär Guds frälsning för mig? Även om det finns en rad aspekter som är möjliga att lyfta fram när det gäller Luthers syn på människan står för hans teologi problemet rörande skuld och förlåtelse i centrum. Bredvid, också mitt i centrum, står tanken på människans absoluta trälbundenhet, att människan vad gäller sin frälsning är restlöst beroende av Gud. Om detta skriver teol. lic. Jan Bergendorf, tidigare sjömanspräst i Malmö.

I SPT nr 14/15 2017 har även Olof Andrén skrivit om Luthers människosyn.



REFLEX 
Markus Leandersson hittar kyrkan på berget


För predikan:
Elfte söndagen efter Trefaldighet (Niclas Larsson)
Tofte söndagen efter Trefaldighet (Christian Braw)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 16
4/8 2017 • Årgång 59


Need of Urgency


Berit Simonsson:
Lovsången – ett kyrkans kännetecken

I denna sista artikel i serien om kyrkans kännetecken skriver Berit Simonsson, inspiratör i Oasrörelsen, om att lovsången tillhör Kristi Kyrkas DNA. Lovsången har med hjärtats inställning att göra men framför allt med Honom som är dess fokus. Lovsång höves oss – helt enkelt.


Mikael Löwegren:
Att vara kyrka i en ny tid

Mikael Löwegren, präst i Ljungby, diskuterar här Björn Gusmarks bok, Nya sätt att vara kyrka, en försvenskning av den engelska förebilden Fresh Expressions of Church. 2015 antog Kyrkomötet en motion om att nationellt arbeta med Nya sätt och ekonomiskt stöd kanaliseras via det rikskyrkliga projektet »Dela tro – dela liv». Recensionen vidgas till en diskussion om hur form och innehåll förhåller sig till varandra i kyrkan, då det trots de goda lärdomar som finns att hämta i Nya sätt också finns en pragmatism som riskerar att förlora kyrkans sakramentala grund. I den följande artikeln svarar Björn Gusmark på Löwegrens synpunkter.


Björn Gusmark & Tin Mörk:
Nya sätt att vara kyrka? Samtal pågår
Björn Gusmark och Tin Mörk, som sedan 2016 är anställda som projektledare och inspiratörer för Nya sätt att vara kyrka, svarar här på Löwegren synpunkter. De betonar att vad som behövs nu i Sverige är två saker. Att någon eller några vågar pröva Nya sätt att vara kyrka på riktigt, att göra det i Sverige i vår kontext. Samt att ett reflekterande samtal kommer igång som gör att Nya sätt kan gagna och inte förskingra Guds rike i Sverige. Med publiceringen av såväl Löwegrens artikel som det här svaret vill SPT bidra till det samtalet om hur vi bäst bygger församlingar i dag.



Karl Erik Tysk:
Amoris laetitia – ett kontroversiellt dokument

I sin apostoliska förmaning Amoris laetitia säger påven Franciskus att skilda och omgifta kan få kyrkans hjälp att växa i nåd och kärlek. Detta har blivit ifrågasatt på många håll inom den romersk-katolska kyrkan, bl.a. av fyra kardinaler som ställt frågor med anledning av dokumentet. Karl-Erik Tysk, tidigare kyrkoherde i Ovansjö, diskuterar här såväl dokumentets innehåll som de reaktioner det väckt. På sid. 476 i detta nummer av SPT finns också en recension av Amoris laetitia.


REFLEX
Johan Thelin funderar kring vad som syns i betraktarens öga


För predikan:

Nionde söndagen efter Trefaldighet (Peter Bexell)
Tionde söndagen efter Trefaldighet (Bo Johanneryd)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 14/15
7/7 2017 • Årgång 59


Att fira mässa som det faller en in


Carl Axel Aurelius:

Kärlekens gärningar – tecknen efter andra tavlan
Biskop em. Carl Axel Aurelius skriver om kyrkans glömda kännetecken – de som är efter andra tavlan – om kärlekens gärningar. I vår tid, vars främlingskap för kristen tro blivit alltmer påtaglig, har dessa blivit desto viktigare. De behövs för att den vilsna människan ska våga sig in i den gudstjänstfirande församlingen för att ta del av dess tro och liv, ty kärlekens alla gärningar kan »hyvla ner trösklarna» in till det heliga. Detta är den åttonde och näst sista artikeln i serien om Kyrkans kännetecken.

Bo Johanneryd: 
Griftetalet
SPT:s serie kring kasualtalen avslutas med att vår redaktionsmedlem, komministern i Ljungby, teol. dr Bo Johanneryd delar med sig av erfarenheter kring griftetalet. Där som i all förkunnelse är Jesus i centrum.

Christian Braw:
Den mest oförutsedde
Christian Braw, präst och docent, skriver här om Peter Lorenz Sellergren och dennes omvändelse från rationalism och alkoholism till ett nyktert liv i Kristi nåd. Sellergren, som av egen erfarenhet visste vad anfäktelse var, kom att lära ut hur man kämpar den goda kampen till seger. Till kyrkan och prästgården i Hälleberga, där han verkade till sin död, kom andligt hungrande för att få vägledning och tröst.

Olof Andrén:
Simul iustus et peccator – syndare och rättfärdig
I denna artikel går Olof Andrén till Luther själv för att bättre förstå hur en människa samtidigt kan vara syndare och rättfärdig. Olof Andrén är teol. jubeldoktor, prost och senior cleri samt har varit kyrkoherde i Gävle Heliga Trefaldighet. I samband med sin 101-årsdag i januari i år predikade han och celebrerade mässan i S:t Ansgar i Uppsala.

Colin Podmore:
The Society och Forward in Faith
Colin Podmore är direktor för Forward in Faith, en rörelse inom Church of England som samlar dess anglokatolska medlemmar. Här presenterar han bakgrunden till bildandet av The Society, som etablerades i samband med den engelska kyrkans beslut att öppna biskopsämbetet för kvinnor. Artikeln är intressant inte minst som jämförelse med hur Svenska kyrkan valt att lösa frågan som präst- och biskopsvigning av kvinnor.

REFLEX 
Gunvor Vennberg diktar i sommartid om den pastorala idyllen


För predikan:
Sjätte söndagen efter Trefaldighet (Tom Randgard)
Kristi Förklarings dag (Hans Lundaahl)
Åttonde söndagen efter Trefaldighet (Sölve Hjalmarsson)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 13
26/6 2017 • Årgång 59


Rädslan för religion och religiösa friskolor


Magnus Persson:
Korset – ett kyrkans kännetecken

Magnus Persson är pastor i församlingen United i Malmö, som i april hade en konferens om Luthers tankar om kyrkans kännetecken. I den här artikeln visar han på hur Kristi kyrka känns igen på förkunnelsen om Kristus och honom som korsfäst för oss. Det är detta som är i centrum för tro, lära och liv. Men korset är en dårskap i världen, varför det är en fara för kyrkan att i förkunnelsen vilja trubba av korsets udd för att så också undvika lidandet i världen för Kristi skull.

Marco Aldén, 
Martin Fredh, Jonas Lockman-Lundgren:
Förkunnelse vid vigsel
Förkunnelse vid vigsel är inte någon lätthanterlig konst. Fokus ligger för de flesta närvarande på annat än prästens vigseltal. Det gör inte talet mindre nödvändigt, men utmaningen blir desto större. SPT vill hjälpa präster till inspiration för sina vigseltal. Jonas Lockman-Lundgren, komminister i Kalmar, Martin Fredh, komminister i Värnamo och Marco Aldén, komminister i Malmö delar med sig av några tankar och förslag. I SPT nr 8/2017 fanns en motsvarande artikel om förkunnelse vid dop och i ett kommande nummer blir det även en artikel om förkunnelse vid begravning.

Sofia Lilly Jönsson:
68-kyrkan dokumenterad

Johan Sundeens bok 68-kyrkan. Svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965–1989 har väckt berättigad uppmärksamhet. I denna recensionsartikel skriver Sofia Lilly Jönsson, frilansjournalist och kulturkritiker i bl.a. Svenska Dagbladet, om en bok vars ärende är angeläget – att beskriva den politiska färgning som kom att prägla Svenska kyrkan under decennierna efter 1968. I boken passerar flertalet av dem som haft centrala positioner som biskopar och forskare präglade av 68 revy, men som recensenten påpekar så är Svenska kyrkans maktelit idag knappast något vänstergarde utan snarare en övre medelklass som pryder sig med vänsterns symbolspråk.

REFLEX 
Anna Greek sätter betyg



För predikan:

Tredje söndagen efter Trefaldighet (Bertil Hanberger)
Fjärde söndagen efter Trefaldighet (Magnus Magnusson)
Apostladagen (Tord Nordblom)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 12
9/6 2017 • Årgång 59


Ledare:
Om dop och kyrkotillhörighet


Peder Bergkvist:
Bönen – ett kyrkans kännetecken

Det finns i grunden något mycket viktigt i Luthers budskap om bönen, som om det togs på allvar både skulle kunna återinspirera Svenska kyrkan och leda fram till ett närmande mellan kyrkorna. Om detta skriver Peder Bergkvist, romersk-katolsk präst och föreståndare för Berget i Rättvik, och lyfter fram det ekumeniska livet på Berget som ett starkt vittnesbörd om att en försonande gemenskap med varandra i bön, vänskap och arbete, är möjlig. Artikeln är den sjätte i serien om Kyrkans kännetecken.


Biörn Fjärstedt:
Den svenska reformationen

En process som reformationen får bedömas inte bara efter hur den kom till utan också, och inte minst, efter sina följdverkn


Skriv ut




Provprenumeration / gåvoprenumeration
ett halvår för 225 kr
BankGiro 5822-9196
.
SPT

Svensk Pastoraltidskrift
vill vara en röst för klassisk kristen tro i Svenska kyrkan på den allmänneliga kyrkans trosgrund. Tidningens perspektiv bygger på förtroende för att kyrkans Herre, Jesus Kristus, genom sin Helige Ande leder dess utveckling genom seklerna och i vår tid. Därför är arvet från fornkyrka, reformation, kyrkoväckelse av normerande betydelse också för vår kyrka.

SPT är en tidning för alla med intresse för kyrka och kristen tro – lekfolk, präster, diakoner och andra. Den utkommer varannan fredag med material av betydelse för att leva och tänka katolskt – med hela kyrkans djup och bredd – i Svenska kyrkan.

Logo5spt
_______________________
Svensk Pastoraltidskrift - Kyrkligt forum
Ansvarig utgivare:   Berth Löndahl
Webmaster:   Anders Brogren
Redaktion:   Marco, Anders, Markus, Bo, Markus, Maria, Berth, Bertil, Kjell, Rolf, Johan