Måndagen den 26 juni 2017 - klockan 05:29

SPT utkommer varannan fredag, ojämna veckor.
Sök          Sökhjälp
« Föreg. Nästa »


Innehåll tidigare nummer


2006-09-25

SVENSK
PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 12
9/6 2017 • Årgång 59


Ledare:
Om dop och kyrkotillhörighet


Peder Bergkvist:
Bönen – ett kyrkans kännetecken

Det finns i grunden något mycket viktigt i Luthers budskap om bönen, som om det togs på allvar både skulle kunna återinspirera Svenska kyrkan och leda fram till ett närmande mellan kyrkorna. Om detta skriver Peder Bergkvist, romersk-katolsk präst och föreståndare för Berget i Rättvik, och lyfter fram det ekumeniska livet på Berget som ett starkt vittnesbörd om att en försonande gemenskap med varandra i bön, vänskap och arbete, är möjlig. Artikeln är den sjätte i serien om Kyrkans kännetecken.


Biörn Fjärstedt:
Den svenska reformationen

En process som reformationen får bedömas inte bara efter hur den kom till utan också, och inte minst, efter sina följdverkningar. Det är ungefär som i bibelteologin. Skeendet måste följas längs markplanet, nära människor och platser för att bli begripligt, snarare än efter övergripande teorier. Biskop em. Biörn Fjärstedt reflekterar över reformationen och dess följdverkningar för Svenska kyrkan.


Malcolm Grundy:
The Church of England och Svenska kyrkan – en reformatorisk jämförelse
Canon Dr Malcolm Grundy, Church of England, visar på likheter och olikheter i reformationsförloppet i England och Sverige och vilka konsekvenser detta fått. Canon Grundy har sedan 1980 besökt och medverkat vid konsultationer i Sverige och är Visiting Fellow at York St John University.


REFLEX 
Berit Simonsson om att efter pingsten är ingenting längre lagom



För predikan:

Första söndagen efter Trefaldighet (Carl Magnus Adrian)
Midsommardagen (Gunnar Weman)
Den helige Johannes Döparens dag (Torbjörn Axner)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 11
26/5 2017 • Årgång 59


Vid livets slut – när människovärdet prövas


Bengt Holmberg:
Ämbetet – ett kyrkans kännetecken
I denna den femte artikeln i serien om Kyrkans kännetecken skriver professor Bengt Holmberg om ämbetet och ämbetsbärarens uppgifter i förkunnelsen, sakramentsförvaltningen, själavården och församlingsledningen.


Anders Rönnblom:
Läkaren och döden
Författaren är docent och överläkare vid institutionen för medicinska vetenskaper, gastroenterologi/hepatologi, vid Uppsala universitet.


Karl-Erik Tysk:

Kejsarens nya kläder
I denna recensionsartikel skriver Karl-Erik Tysk, tidigare kyrkoherde i Ovansjö, om biskop Martin Modéus herdabrev. Det kan läsas på tre nivåer: den estetiska, den allmänreligiösa och den specifikt kristna. Recensenten beklagar att den tredje nivån är undanskymd på bekostnad av den mer allmänreligiösa.


REFLEX 

Sofia Lilly Jönsson ber läsaren gå ner från åskådarläktaren


Brev till SPT:
Kan man säga för mycket om Maria?


För predikan:
Pingstdagen (Johan Danz)
Annandag Pingst (Åke Reinholdsson)
Heliga Trefaldighets dag (Dan Sarkar)

 




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 10
12/5 2017 • Årgång 59


Teser om teserna


Staffan Ljungman:
Bikten och boten – ett kyrkans kännetecken
Jesus har sagt »att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder», en makt som han lagt i lärjungarnas händer. Eftersom syndernas förlåtelse är vägen till evigt liv och salighet är botens sakrament livsnödvändigt. Som ett strålande bevis på Guds barmhärtighet i Jesus Kristus är och förblir det ett av Kyrkans kännetecken. Om detta skriver Staffan Ljungman, präst och författare, i denna den fjärde av artiklarna om Kyrkans kännetecken.


Sture Hallbjörner: 

Nåd och nåden
Vad är nåd? Frågan aktualiseras av det nyligen hållna präst- och diakonmötet i Göteborg. Vad som där sades om nåden har redan mött kritik i SPT:s spalter. Prosten, teol. lic. Sture Hallbjörner visar här hur nåden ger uttryck för Guds väsen. Den hör till uppenbarelsen av Gud. Som sådan är den självklar, evig, utan gränser, inte villkorad, inte föränderlig, inte greppbar och inte möjlig att förstå för intellektet men möjlig att ta emot.


Mikael Löwegren:

Bevara den andliga enheten – om varför kyrkan behöver gudstjänstböcker, II
I denna andra och avslutande del av Mikael Löwegrens artikel om den andliga enheten skriver han bl.a. att lika lite som det finns en nytestamentlig församlingsordning finns det en nytestamentlig gudstjänstordning. Slutsatsen blir, att för att bevara kyrkans sanna enhet behövs gudstjänstböcker med fullödiga ordningar som uttrycker kyrkans tro. Författaren är präst i Ljungby.


REFLEX 

Per Dahl undrar över vad som skall öppna våra ögon


Svar och genmäle om präst- och diakonmötet i Göteborg


För predikan:
Kristi Himmelsfärds dag (Tor Ekwall)
Söndagen före Pingst (Marco Aldén)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 9
28/4 2017 • Årgång 59


Förslaget till ny kyrkohandbok



Jakob Tronêt: 
Nattvarden – ett kyrkans kännetecken

En kyrka som vill leva i rikedomen i altarets sakrament, måste söka vägar att gestalta fullheten av nattvardens innebörd. Så kan kyrkorna i ekumenisk anda stärka eukaristins ställning och allmänkyrkliga gestaltning som ett steg på vägen mot de kristnas synliga enhet och som en manifestation av Kristi kyrka. Kristna som får leva och växa i ett sådant sammanhang kan då i nattvarden känna igen Herren Kristus när han bryter brödet. Om detta skriver Jakob Tronêt, kyrkoherde i Sigtuna och teol. dr, i denna tredje artikel i serien om de Kyrkans kännetecken som Luther nämner.


Mikael Löwegren: 
Bevara den andliga enheten – om varför kyrkan behöver gudstjänstböcker

Traditionen med stort T är kyrkans själva liv i Anden. Inom denna enda Tradition finns flera traditioner som är förmedlare av Kristusmysteriet: kyrkans heliga skrifter, liturgi, bekännelse och så vidare. Dessa traditioner har delvis olika konfessionella och historiska uttryck. De kan i sin tur brytas ner till mindre traditioner som riter, bönböcker, konst, katekeser, musik etc. Om detta skriver Mikael Löwegren, präst i Ljungby. Tillsammans med kyrkoherde Mikael Isacson driver han hemsidan liturgi.se. Artikeln, varav detta är första delen av två, är en lätt bearbetad version av ett av bidragen till festskriften till ärkebiskop Gunnar Weman Och allt folket sade: Amen! (Artos 2017).


Maria Löfberg: 
Varför så bråttom? Tankar om musiken i handboksförslaget
Inte minst från musikerhåll har kritiken mot handboksförslaget varit skarp. Maria Löfberg, som är tonsättare och kyrkomusiker i Falkenberg, konstaterar att även i det nu överlämnade förslaget är kritiken lika befogad som tidigare. Den musikaliska kompetensen har varit för svag, vilket även ärkebiskopen har medgett. Klokt vore därför att i stället för att hasta fram en halvbra svensk handbok pröva materialet i ytterligare fem år. Om man nu får ett bra material att pröva ...


Rolf Pettersson: 
Nåd i realtid

Inte minst från musikerhåll har kritiken mot handboksförslaget varit skarp. Maria Löfberg, som är tonsättare och kyrkomusiker i Falkenberg, konstaterar att även i det nu överlämnade förslaget är kritiken lika befogad som tidigare. Den musikaliska kompetensen har varit för svag, vilket även ärkebiskopen har medgett. Klokt vore därför att i stället för att hasta fram en halvbra svensk handbok pröva materialet i ytterligare fem år. Om man nu får ett bra material att pröva ...


REFLEX 
Ann Lång om de skyddsvärda träden




För predikan:

Fjärde söndagen i Påsktiden (Leif Nordlander)
Femte söndagen i Påsktiden (Daniel Wihlborg)
Bönsöndagen (Martin Jonsson)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 8
13/4 2017 • Årgång 59


Kristi herravälde över döden
Med livet som insats – en påskreflektion


Kjell Petersson:
Dopet – ett kyrkans kännetecken

Att dopet är ett av kyrkans kännetecken, och markerar närvaron av en kristen gemenskap, betonar Kjell Petersson, medlem av SPT:s redaktion i denna artikel. En konsekvens är därför att det är av stor vikt att beskrivningar av dopet gör rättvisa åt denna heliga handling. Artikeln är den andra i serien om de Kyrkans kännetecken som Luther nämner i Von den Konziliis und Kirchen.


Marco Aldén, Johan Kalin, 
Markus Leandersson:
Förkunnelse vid dop
Att förkunna vid dop är ofta en utmaning. Prästen ska på några minuter säga något substantiellt för en skara människor som ofta är ganska ovana vid kyrkan och kyrkans språk. Inspiration för detta behöver alla präster. I denna sammanställning av tankar och idéer delar Johan Kalin, kyrkoherde i Stenbrohult, Markus Leandersson, komminister i Falkenberg och, Marco Aldén, komminister i Bunkeflo, med sig av tankar, tips och idéer inför doptalen. Alla tre vill betona att det mesta, i alla fall det som är bra, har stulits från andra.


Biörn Fjärstedt:
Tid för omtag i bibelteologin

Bibeln kan inte läggas in på skräpkammaren. Den bärs upp av troende människor utanför de bibelkritiskt fångade kyrkornas sfär och känns fräsch och utmanande på platser där evangeliet vinner ny mark som i Afrika och Bortre Asien. Därför behövs en ny bibelteologi, en sammanhållen uttolkning av Guds besked i de Heliga skrifterna. En sådan är också på väg efter bibelkritikens misslyckande, ett omtag från den första kristenhetens tid. Om detta skriver biskop em. Biörn Fjärstedt.


Anders Alberius: 
Återanvändes Kristi kors?

Om korsets historia som relikfragment men också om korsets betydelse som de kristnas tecken framför andra, skriver här den förre domprosten Anders Alberius, f.n. vik. kyrkoherde i Svenska församlingen i London, inför firandet av korsets stora dag, Långfredagen.


REFLEX 
Markus Leandersson om nåd i realtid


Öppet brev till biskop Per Eckerdal om präst- och diakonmötet i Göteborg


För predikan:

Andra söndagen i påsktiden (Johan Thelin)
Tredje söndagen i påsktiden (Karl-Erik Tysk)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 7
31/3 2017 • Årgång 59

Mariologi och kristologi – kommunicerande kärl


Folke T. Olofsson:
Ordet – ett kyrkans kännetecken
I sin skrift Om koncilierna och kyrkan lyfte Martin Luther fram sju avgörande kännetecken för kyrkan: Ordet, dopet, nattvarden, ämbetet, bikten, bönen och korset. SPT kommer i en serie artiklar att lyfta fram vart och ett av dem för att se deras aktualitet i dagens situation.

Om Ordet, det första av kännetecknen, om Ordets kraft och om hur det möter oss, skriver här docent Folke T. Olofsson. I detta möte förverkligas vad som är människans kallelse och Guds avsikt med människan.



Markus Hagberg:
De Maria numquam satis
Allt det som sker med Maria liksom de privilegier, som kyrkan givit henne i betraktandet av frälsningens mysterium, uttrycker djupast sett hur stor Gud är. Vad som har skett med Maria har skett för att upphöja Gud och göra hans heliga namn större. Därför kan man aldrig säga för mycket om Maria, vilket Markus Hagberg, präst i Varnhem och medlem i SPT:s redaktion visar på i denna artikel.


Stig Norin & Karl-Erik Tysk:
Sångernas sång
Höga visan har alltid varit en ifrågasatt bibelbok. Varför finns denna bok som lovprisar sinnlig kärlek i Bibeln? Gud nämns ju knappast i sammanhanget. Är det rätt att tolka den allegoriskt? Denna och andra frågor tas upp i en nyutkommen kommentar, som här presenteras av två recensenter, professor em. Stig Norin och kyrkoherde em. Karl-Erik Tysk.

REFLEX
Johan Thelin om det gudomliga slöseriet


För predikan:
Skärtorsdagen (Markus Klefbeck)
Långfredagen (Dag Sandahl)
Påskdagen (Thomas Holmström)
Annandag påsk (Per-Axel Magnuson)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 6
17/3 2017 • Årgång 59

Att vilja kyrkan väl – en kärleksförklaring


Johan Hansson:
Avförtrollning
Har en alltför rationell värld lämnat ett sådant tomrum efter sig, så att tron på olika väsen åter börjar få fäste? – Frågan ställs av Johan Hansson, komminister i Stigtomta-Vrena församling, som också menar att saknaden av mysteriet och helighet därför är ett av den svenska evangeliska kristenhetens problem idag. Kyrkan står inför utmaningen att möta den andliga längtan som finns idag, vilket hon gör när hon tydligt förvaltar den kristna trons mysterium.

Christian Braw:
Dikten spänner seglet
Med anledning av att Katarina Frostenson förra året fick Nordiska rådets litteraturpris för diktsamlingen Sånger och formler gör Christian Braw, präst och docent, en kort analys av hennes diktning och hur tron lyser fram i den.

Frank Orton:
Ukrainskt kyrksilver i Sverige – finns det mer?
Den här artikeln ägnas främst Ivan Mazepa, berömd kosackhövding och tsar Peters förtrogne och hans frikostighet gentemot den grekisk-ortodoxa kyrkan, som han under ett skiftande liv obrottsligt höll sig till, en frikostighet med en oväntad svensk anknytning. Frank Orton har varit domare, ombudsman mot etnisk diskriminering och är visiting Professor vid the Györ Faculty of Law, Ungern.


REFLEX
Berth Löndahl om våra ordrikedomar


För predikan:
Jungfru Marie Bebådelsedag (Stig Norin)
Femte söndagen i fastan (Alf Westergren)
Palmsöndagen (Mikael Löwegren)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 5
3/3 2017 • Årgång 59

I vems tjänst? För människors bästa?


Berth Löndahl:
Utkast till en vigselpastoral

I detta nummer av SPT presenteras flera artiklar om äktenskapet, vilket visar på dess komplexitet i vår tid. Det finns därför anledning att i församlingar fördjupa såväl den teologiska som pastorala reflektionen kring äktenskapet och dess portgång – vigseln. Att forma en medveten vigselpastoral har blivit alltmer angeläget, menar Berth Löndahl, SPT:s redaktör, i denna artikel. I ett kommande nummer kommer även en artikel om vigseltalet att publiceras.

Åke Eldberg:
Avskaffa det statliga äktenskapet!

Äktenskapet har i dagens samhälle spelat ut sin roll som särskild garant för fortlevnad och människors välfärd, menar Åke Eldberg, kyrkoherde i Björkvik. Kyrkan har däremot tankar kring äktenskapet, som går långt utöver statens – och allmänhetens. Livslångt, löftesbundet, ingånget i bön inför Gud, välsignat av Skaparen. Och fundamentalt heterosexuellt eftersom fortplantningen är det konstituerande mönstret.

Bertil Murray:
Äktenskap och familj i kristen belysning

Svenska kyrkan tycks vara oförmögen att i en tid av starka värderingsförskjutningar inom samlevnadsområdet ge kristen vägledning i frågan om äktenskap och familj, kanske orsakat av en ovilja att se på äktenskapet i sakramentala termer. Kyrkan behöver därför på nytt tillägna sig en genomtänkt syn på äktenskapet, framhäver den tidigare stiftsadjunkten i Uppsala Bertil Murray.

REFLEX
Anna Greek om bön som blir verklighet



För predikan:

Andra söndagen i fastan (Owe Johansson)
Tredje söndagen i fastan (Stefan Nylander)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 4
17/2 2017 • Årgång 59

Reformationsjubiléet 2017


Fredrik Brosché:
Luthers onda tankar och Kristus
I denna artikel om Luthers kamp med sina onda tankar lyfter författaren fram det nya i dennes kristologi – hur förlåtelse och förnyelse kommer då vi får möjlighet att uppleva Kristi kärlek och Kristi kärlek som Guds kärlek. Författaren visar på att den restlösa kapitulationen inför och överlåtelsen till Gud i Kristus genom Anden är hjärtpunkten i Luthers teologi, en viktig fokus när vi i år 2017 firar 500-årsjubileet av reformationen. Fredrik Brosché är docent och lärare i själavård och religionspsykologi vid Församlingsfakulteten i Göteborg.


Jan Bergendorf: 
Är nattvardens bröd bara en symbol?

Är Kristus närvarande i bröd och vin i bokstavlig mening eller inte, är frågan som Jan Bergendorf ställer i denna artikel. Han visar på hur Luther knyter samman inkarnationen med nattvarden. Inkarnationen betyder att Guds son blev människa, nattvard innebär att Kristus fortsätter att vara människa bland oss. I vår tid behöver vi beakta att Nya testamentet skrevs av och för människor som levde i nattvardens sammanhang. Nattvarden kan därför inte bara ses i ljuset av skriften utan även omvänt: Nya testamentet måste läsas i ljuset av nattvarden. – Jan Bergendorf har varit sjömanspräst och är teol. lic.


Birgit Stolt:
»Amen», »Halleluja» och »Hosianna» under teologihistorisk lupp
I denna recensionsartikel behandlas rubrikens tre ord utifrån en schweizisk doktorsavhandling om Mikroliturgie under kyrkans första tre hundra år. Birgit Stolt är känd för sin Lutherforskning och har bl.a. varit professor i tyska vid Stockholms universitet. Hon är också ledamot av Kungliga Vitterhetsakademien.


REFLEX
Berit Simonsson om hur tro uppstår



För predikan:

Fastlagssöndagen (Gunnar Hyltén-Cavallius)
Askonsdagen (Niklas Adell)
Första söndagen i fastan (Martin Fredh)




SVENSK

PASTORAL-
TIDSKRIFT
Nr 3
3/2 2017 • Årgång 59


Tre förgångna år – konsekvenserna av en utredning


Emmanuel Youkhana:
Gud förnyar livet. En östlig reflektion över julen 2016
Sommaren 2014 var kristna första offren för ISIS systematiska utrensning. Detta var början på riktade attacker med syfte att utplåna de kristna från Syrien och Irak. För ett år sedan berättade många flyktingar i norra Irak att de väntar på att Mosul och Qaraqosh snart skall befrias. De skulle vilja återvända hem och åter bygga upp sina hus. Men ännu har deras önskan inte gått i uppfyllelse.


Deutsche Evangelische Zeitung har publicerat en hälsning från Emmanuel Youkhana, arkimandrit i Österns Assyriska kyrka och chef för den lokala hjälporganisationen CAPNI i norra Irak, med vilken EFS har ett samarbete sedan drygt två år. Översättning från engelskan är
gjord av Erik Johansson.



Anders Alberius:
Den helige Brynolf av Skara
Av alla Skara stifts biskopar under 1000 år från Thurgot, som tillträdde 1014, till Åke Bonnier, som tillträdde 2012, finns ingen större än Brynolf Algotsson. Den 6 februari i år är det 700 år sedan han dog. Om dennes liv och livsgärning som biskop men också inom många andra områden skriver förre domprosten i Skara, Anders Alberius i denna artikel.



Michael Öjermo: 
Det pågår ett folkmord i Sydafrika
Sydafrika befriades från apartheid 1994. Nelson Mandela var den nya nationens fader.Desmund Tuto talade om »The Rainbow Nation». Men det var mer än 20 år sedan. Situationen är på många sätt värre nu än under apartheid. Det pågår ett folkmord i Sydafrika, och tyvärr är svenska företag inblandade. – Det skriver Michael Öjermo, kyrkoherde i Tyresö, som i november 2016 deltog i en studieresa till Johannesburg och Kapstaden, anordnad av Svenska kyrkans internationella arbete.



Tor Broström: 
Klimat och kulturarv
Vid doktorspromotionen i Uppsala domkyrka den 27 maj 2016 höll professor Tor Broström promotionsföreläsningen om det kulturarv som kyrkorna utgör. Broström är professor i Kulturvård vid Uppsala universitet – Campus Gotland och har välvilligt ställt sitt manuskript till SPT:s förfogande.



REFLEX 
Sofia Lilly Jönsson undrar över medlemskap



För predikan:

Septuagesima (Ulf Jonsson)
Sexagesima eller Reformationsdagen (Björn Fyrlund)

 


Skriv ut




Provprenumeration / gåvoprenumeration
ett halvår för 225 kr.


BankGiro 5822-9196
.
SPT

Svensk Pastoraltidskrift
vill vara en röst för klassisk kristen tro i Svenska kyrkan på den allmänneliga kyrkans trosgrund. Tidningens perspektiv bygger på förtroende för att kyrkans Herre, Jesus Kristus, genom sin Helige Ande leder dess utveckling genom seklerna och i vår tid. Därför är arvet från fornkyrka, reformation, kyrkoväckelse av normerande betydelse också för vår kyrka.

SPT är en tidning för alla med intresse för kyrka och kristen tro – lekfolk, präster, diakoner och andra. Den utkommer varannan fredag med material av betydelse för att leva och tänka katolskt – med hela kyrkans djup och bredd – i Svenska kyrkan.

Logo5spt

+++
Klicka på önskat år för att komma till registren:
+++
Svensk Pastoraltidskrift - Kyrkligt forum
Ansvarig utgivare:   Berth Löndahl
Webmaster:   Anders Brogren
Redaktion:   Marco Aldén, Anders Brogren, Markus Hagberg, Bo Johanneryd, Markus Leandersson, Berth Löndahl, Bertil Murray, Kjell Petersson, Rolf Pettersson, Johan Thelin