Fångstgropar.


Anki Hamberg 2005-09-02

Fångstgrop i Viksäter efter Saltsjövägen.
Bild:anki
Fångstgrop i Viksäter efter Saltsjövägen.

Äldsta fångstredskapet för älg.

Jakten hade i äldre tider en annan karaktär än i våra dagar. I alla tider har dock älgen varit det viktigaste bytet. Man fångade älg för att få kött och hudar. Man beredde hudarna och tillverkade sedan dräktplagg såsom byxor och handskar. Älghudar användes även vid reptillverkning.

Groparna är vanligtvis ovala två till fyra meter stora och den uppskottade jorden bildar en låg vall som omger gropen. Djupet varierar mellan ett par decimeter till ca två meter beroende på markerosion och igenrasning. Oftast har man anlagt groparna i lättgrävda sand- eller grusmarker, där djuren uppehåller sig eller passerar.

I äldre nedteckningar kan man läsa sig till att groparna förr hade ett tunt maskerat tak av klenvirke, mossa och kvistar. Sidorna i gropen var ofta fodrade av slanor eller brädor. I botten på fångstgropen fanns ofta en sparklåda, som vanligtvis var av trä eller sten. När viltet hamnade i gropen låstes benen och viltet kunde inte ta sig upp. En fångstanläggning var ofta placerade i rader, med 30 – 50 meters mellanrum och mellan groparna fanns hinder eller stängsel av fällda träd och grova grenar samt buskar med öppning endast rakt över groparna.
Systemet kunde bestå av upp till flera hundra gropar som bildar kilometerlånga system där viltstråk spärras av. I systemet ingick ofta hägnader och fångstarmar av ris eller stockar som styrde in djuren i groparna. Ensamliggande gropar kunde vara försedda med ett åtel i form av t. ex en lövkärve.

De äldsta fornlämningarna, i form av fångstgropar, finns runt insjöar och vid de forna kustlinjerna.
Utgrävningar visar att gropar ibland kunde grävas om och användas under olika perioder. I dag är dessa lämningar en av de få fornlämningstyper som kan berätta för oss om jaktens betydelse under forna tider.

Fångstgroparna förbjöds i lag år 1864 dessförinnan hade den varit i bruk i över 6000 år.

Två av dessa kan man se efter cykelleden på väg till saltsjön.

Man skulle kunna säga att fornlämningar är spår från våra förfäder.

Fornminnet
En rest från en förgången tid.
En viskning från tidigare generationer.
En karta över gamla livsmönster.
Eller om Du vill, en värld
full av hemligheter och mystik.

Kommentera Tipsa en vn Skriv ut








Mycken kunskap på en gång...

Monika Söderström gav många tips till STF Höga Kustens deltagare i Trädgårdstrampet

https://gladigront.se/besokstradgard/ Andra besöket för dagen  i Salsåker och  Monica Söderström, där vi får en guidad vandring i hennes trädgård.

Läs mer

Hos farmor i Nora tillbringade Thomas Ledin sina somrar och fick äta 'bryta'

 I stugan i 'cirkeln' bodde Thomas hos sin farmor och vistas fortfarande på somrarna Bild:Anders Böhlin
En hyllningsvals till Thomas farmor ingår i  'Ledin Showtime'...

Läs mer
Rast vid Indalsälven, innan vi passerar Stugun

Vi reste med STFavdelningen i Sollefteå

Vem har hört talas, om Skyttmon?

Skyttmon har varit Jämtlands - eller kanske Norrlands - skogrikaste ort. Här åkte man omkring i bilar som annars bara kungligheter hade råd att äga.

Läs mer

Väggdekoren i Solna Centrum T-bana av konstnärerna Anders Åberg och Karl-Olov Björk  

Nu är ”Henkes grill´n” färdig!

Blev framröstad till ÅRETS KLENOD

« Föreg. Nästa »



Kyrkstigen - Vildmarksleden
Panorama Högberget


Panorama Buskberget

Årets Ullångersbo


Ankrece 09

Film Invigning cykelled


Film spelmanstämma 07


Nisse Vestin

Förstasidan Artiklar
Ullångersbladet
Ansvarig utgivare:   Anders Böhlin
Webmaster:   Anders Böhlin
Redaktion:   Anders, Eileen, Hans, Ida, Olof