Det var en gång en tjejrobot som hette Ofelia. Ja så börjar vår stafettsaga Grönsak mot Godis

Vi i redaktionen tycker att det var riktigt roligt att skriva sagor på det här sättet och vi vill gärna skriva fler stafettberättelser. 

Här kommer vår saga. 

                             Grönsak mot Godis

Det var en gång en tjejrobot som hette Ofelia. Hon bodde i en grotta i ett högt berg, som låg i en stor skog. Där bodde hon med sitt husdjur Per som var en pingvin. Hon hade även ett stort troll som granne. Hon hade aldrig varit hos trollet. Det hade hon inte vågat, men hon visste att han hette Ergon. Ofelia var inte så stor, hon såg ut som en vanlig 7-årig flicka för utom att hon hade ett fyrkantigt huvud. Men hon var stark. 
Ofelia var väldigt renlig av sig och hon städade sin grotta varje dag. Hon tyckte väldigt illa om att bli smutsig. Men hon hade en sorts klocka på sin arm som hon bara tryckte på och då kom det ut en sorts rök som gjorde att hon blev ren. 
Ofelia var för det mesta glad och snäll men om någon kallade henne dum blev hon röd och arg i hela sitt fyrkantiga ansikte. Varje kväll när hon skulle sova fick hon sätta i en kontakt i ryggen för att ladda upp sig. Och när hon grät lät det som en damsugare som är igång.

Till Ofelia kom man genom en grotta i underjorden. Det såg ut som ett godisland i den stora skogen. Träden såg ut som polkagrisar. Det var godis överralt. Marken var gjord av mashmallows och mald choklad. Gräset liknade geléråttor. På träden växte karamellfrukter och sjön var av chokladsås. När man duschade kom det chokladsås i stället för vatten. När det snöade kom det glass. Husen och djuten var gjorda av pepparkakor. Det kändes "pirrigt" att smaka på alting rumtomkring. Man visste aldrig hur det skulle smaka. Det blev en överraskning. När det regnade kom det blå sockervadd från himlen. På vägarna var asfalten av lakris. Det var lite klibbigt att gå på gräset av geleråttor så man måste ha speciella godisskor på sig.

En morgon vaknade Ofelia av att det bankade på grottans dörr. Det var hennes granne, trollet Erogn, som bankade. Yrvaken och rädd gick hon för att öppna dörren. När hon öppnade dörren såg hon trollet. Han hade en stor näsa, ring i örat och en lång, hårig svans.
- Godmorgon, sa trollet. Jag har något viktigt att berätta. -Allt godis i godislandet har blivit förgiftat. 
- Åhh, nej!Hur vet du det? sa Ofelia.
- Alla som har ätit av godiset har blivit sjuka. Fiskarna i chokladsjön har dött och geleråttorna har ruttnat.
- Vem har gjort något så elakt? Finns det inget vi kan göra?
- Det kan vara grönsakskungen, sa trollet.
-Han hatar nämligen godis och vill förgöra godislandet så att han kan odla grönsaker i stället. 
- Det finns ett motgift i grönsakskungens  växthus, men det vaktas av elaka allätande växter.
- Vi får tänka ut en plan.
- Vi måste försöka få tag i motgiftet.

Ofelia, Ergon och Per träffades och gjorde upp en plan. De skulle samla in det förjiftade godiset, krama ut saften och försöka ge det till de allätande växterna. Saften avger en gas som gör att växterna dör. Trollet hade en gammal helikopter som han hade  använt när han var yngre för att leverera godis till godisbutiken. De lastade in den förgiftadfe saften och flög till växthuset. Pingvinen Per och Ofelia hoppade ut med fallskärmar och landade på växthusets glastak. Just då skulle grönsakskungen kolla om motjiftet fanns kvar. Per och Ofelia var för tunga. Glastaket gick sönder och de ramlade ner på grönsakskungen. Kungen ropadepå sina vakter morötterna. Morötterna var utrustade med rädisgranater, gurkgevär och banansvärd. När Ergon såg detta så landade han och en av algrens bilar. De gjorde en rivstart och så blev morötterna rivna. Ergon hade också med sig colasnören i bagaget på bilen. Nu kunde de binda de allätande växterna, men vad skulle de göra med alla morötter som fortsatte anfalla.
- Vi kokar alla morötterna, sa Ofelia. Sätt värmen på max i bilen!
Plöttsligt dök det upp muterade stora potatisar.
- De passar till bakpotatisar, sa Ergon. Vi lägger dem i baklukan i bilen.
De gräsliga gräslöker dök också upp. De var lättare att fånga, för de la sig ner för de var så tunna. När tomaterna började ramla ner på dom så körde Ergon över dom med bilen. På så sätt fick de ketchup. Nu hade man fått så många grönsaker så man gjorde en soppa av dom. När Ofelia hade gjort soppan färdig så tänkte de bjuda grönsakskungen på den, Men först släppte de i godisgasen i soppan. Om kungen åt, så skulle han förvanlas till en marabo chocklad. Pinvinen per tog en blomkruka, täppte hålet i botten med en kolakula och fyllde den med soppan och sprang iväg mot kungen. Skulle de lyckas? Per kom fram till grönsakskungen och sa:
- Varsågod att smaka. Grönsakskungen tittade föevånat på soppan och bad en provsmakare komma in och smaka på soppan. Mannen tyckte den smakade jättegott.
-Den är perfekt! svarade provsmakaren med mallig röst. Kungen var inte nöjd ändå så han kallade in vakterna men inganting hände. Då sa Per:
-de kommer inte för de ligger i soppan. Kungen blev rasande och tog upp sitt banansvärd. Men han komm inte långt fören Per åt upp svärdet. Han älskade ju bananer. Då tog kungen fram sitt gurkgevär. Men han kom inte långt med det heller fören Ergon hade ätit upp det. Nu blev kungen så rasande att han tog fram sitt bästa vapen. Rädisgranaterna. Kungen började kasta granaterna. Inget kunde stoppa dom. Då tog Ergon fram en Hubbabubba och började tugga. Han blåste en jättestor bubbla som blev ett skydd för granaterna.
- Hoppa in i bubblan ropade Ergon till de andra. Han puttade bubblan så den långsamt började rulla framåt. Bubblan rullade mot växthuset. Ofelia sträckte ut sin hand och grep tag i motgiftet. När de paserade. Färden fortsatte sedan på väg mot en flod. När de åkte på floden kom det c- vitaminer och b-vitaminer från träden. Vitaminerna landade i vattne och började pysa och bubbla. 
Vad skulle nu hända?
Skulle bubblan fortsätta flyta eller skulle den spricka?
Bublan närmade sig vattnet och med ett PLASK rullade den ner i vitaminvattnet. Efter som bubblan var så onyttig så krympte den när den landade i vattnet. Ergon var så tung så bubblan sjönk till botten.  Alla var fortfarande kvar i bubblan. När de var nere på botten såg per en hemlig liten lucka. De spräckte bubblan och simmade ner till luckan. När de öppnade luckan såg de en lång gång. Alla sprang in så fort dom kunde så inte vattnet skulle hinna i fatt dom. Gången var jättemörk med Ofelia hade en inbygd lampa så de såg bra. När de hade sprungit en stund kom de fram till en trappa.  Alla gick upp för trappan och kom upp i godislandet. 
De här var nog vägen Grönsakskungen gick när han förgiftade godiset, sa Ofelia.
- Ja det var det nog svarade Ergon. 
 Ofelia gick och hällde ut motgiftet på marken och på mindre än en sekund så var allt återställt. 
-Jippie vi klarade det, ropade Per. 

Några dagar senare kom godisministern Plopp Polkagris och belönade Ofelia, Per och Ergon med varsin godismedalj. 
Efter ytterligare några dagar knackade det på Ofelias dörr. Hon öppnade och det var Grönsakskungen.
- Förlåt för att jag har varit så elak, sa han. Jag fick inte äta godis när jag var liten så jag ville inte att någon annan skulle få göra det heller.
- Ingen fara nu när du har sagt förlåt, sa Ofelia. i kväll ska det vara godisfest nere i dalen Vill du komma?
- Jättegärna, sa grönsakskungen.