1998 lanserades meritvärdet i Sveriges skolor. Varje år sen meritvärdessystemet infördes har pojkarna haft sämre resultat än tjejerna. Sämre provresultat och därför lägre meritpoäng för pojkarna har gjort att fler pojkar som går ut nian saknar behörighet för vidare studier på gymnasiet. När man tittar på slutbetygen i alla ämnen i årskurs nio visar sammanställningen att skillnaderna i de allra flesta ämnena har ökat mellan könen. Till och med i ämnet idrott och hälsa, där pojkarna förut har haft högre betyg, har nu tjejerna gått om.

Även på gymnasiet fortsätter det att vara skillnad mellan pojkars och flickors betyg. År 2019 tog 89,3 procent av pojkarna gymnasium examen medan flickornas andel var 92,8 procent. Skillnaderna var ännu större år 2019 då de gäller hur många som gick ut gymnasiet med högskolebehörighet. 22,4 procent fler flickor gick ut gymnasiet med högskolebehörighet. Även i internationella studier visade de sig att pojkar har sämre skolprestationer.

Vad är orsaken till att tjejer har bättre betyg än killar?

I en intervju med Ella Lagström, elev på Westerlundska gymnasiet ställde jag frågan ”Varför tror du att tjejer har bättre betyg än killar?”.

- Jag tror det beror på att tjejer har bättre uthållighet att sitta stilla och plugga. Jag tror även att killar inte känner lika stor press att ha höga betyg som tjejer har.

I en annan intervju med Malte Karlsson, som också är elev på Westerlundska gymnasiet ställde jag samma fråga: 

- Jag tror att fler tjejer vill gå högskola och därför känner att de måste ha höga betyg, säger Malte Karlsson. Jag känner i alla fall att jag inte ska gå högskola. Jag ska starta eget företag direkt efter skolan i stället. Plugga är tråkigt och det finns roligare saker att göra.