Skolmiljöer i fokus: Luxemburg vs Sverige


Linnea Kling 2025-05-16

Alice Nilsson, Emrah Agovic och Sarah Boi jämför sina länders skolsystem. 
Alice Nilsson, Emrah Agovic och Sarah Boi jämför sina länders skolsystem. 


Vad händer när man byter svenska skolkorridorer mot ett flerspråkigt klassrum mitt i Europa? Luxemburg må vara litet till ytan- men deras skolsystem bjuder på stora kontraster mot det svenska. Här pratar eleverna flera språk innan de fyllt 16 år, betygen räknas i siffror upp till 60 och och språkbyten mitt i skolgången kan även få toppstudenter att svettas. Följ med på en jämförelse som visar at vägen till kunskap kan se väldigt olika ut- beroende på vilket land du växer upp i.

Luxemburg är ett europeiskt land med 700 tusen invånare (2024). Det är ett land som geografiskt sett ligger relativt nära Sverige, med ca 10,54 miljoner invånare (2023). Luxemburg är likt Sverige en monarki samt demokrati, men skillnaderna i ländernas skolsystem är desto större! Så, hur är det att vara elev i Luxemburg jämfört med i Sverige?

I Luxemburg är det, enligt Utrikespolitiska Institutet, 12 års skolplikt. Skolgången inleds med en inledande del som innefattar både förskola och inledande grundskola. För treåringar är ett års förskola frivilligt, men efter att man fyllt 4 år följer två obligatoriska år. Efter förskolan väntar 6 år grundskola för att sedan. Dessa totalt 8 år är indelat i fyra tvåårscykler. Efter varje cykel måste eleverna nå ett visst antal mål för att nå vidare till nästa nivå. Efter grundnivån följer mellan 6 och 8 skolår som motsvarar både högstadium samt gymnasium.

När det gäller betygssystemet har Sverige ett målrelaterat betygssystem med betyg från A till F, där F innebär att målen inte har uppnåtts. Sarah Boi och Emrah Agovic, från skolan ”Lycée Hubert Clément”, berättar att i Luxemburg använder man ett siffersystem från 1 till 60, där 30 är godkänt.

-Skolsystemet kan vara ganska komplicerat innan man kommer in i det, uttrycker både Boi och Agovic.

Skolsystemet i Sverige:

Skolsystemet i Luxemburg:

Agovic, 16 år, berättar att han tillhör huvudspåret ”Classique” där han pluggar, ”Mathematics & Informatics”, som motsvarar det svenska teknik-programmet.

-Matte har alltid varit mitt favoritämne, det var därför jag valde just det programmet. Men nu är det väldigt svårt, så mitt nya favoritämne är biologi.

-Min stora dröm var att bli mattelärare, men efter att ha insett att dom i princip aldrig får ha fel så insåg jag att det inte är något för mig. Jag är inte den personen som är perfekt, jag gör fel ibland, så mattelärare känns lite påfrestande. Sedan fortsätter han:

-Jag har tänkt om och vill gärna bli lärare för elever som mellan 6 till 12 år. Då får jag undervisa i alla ämnen och behöver inte kunna exakt allt, plus att jag får jobba med barn som jag älskar, avslutar Agovic.

En annan skillnad mellan skolan i Sverige och Luxemburg är språket. Luxemburg är ett flerspråkigt land där tyska, franska och luxemburgiska dominerar. Fram till att man fyller 16 år studerar du på tyska för att sedan byta språk och ha allt undervisningsmaterial på franska. Agovic berättar att han var bäst i klassen, fram tills att de bytte språk.

-Jag är mycket bättre på tyska än franska. Så det har varit en stor utmaning för mig att byta språk. Det har dessutom speglats i mina betyg! Sedan fortsätter Agovic:

-I mitt fall har språkbytet varit något negativt. Jag anser att det är en av Luxemburgs skolsystems brister.

Eleverna som besökte oss på skolan var väldigt duktiga på språk, många av besökarna pratade runt 5 språk. Eftersom Luxemburg är ett så pass litet land tvingas de lära sig flera språk, från en tidig ålder, för att klara sina studier och senare i arbetslivet.

Alice Nilsson, 18 år, är en av eleverna som går på Westerlundska gymnasiet. Hon uttrycker att skolan ibland kan vara stressframkallande och att Sveriges betygssystem brister emellanåt.

-Man kan ha hållit en hög nivå under hela året, för att sedan få ett sämre betyg vid ett tillfälle och då även få ett sämre slutbetyg! Det tycker jag känns orättvist, säger Nilsson.

Sammanfattningsvis finns både likheter och skillnader mellan Luxemburgs och Sveriges skolsystem. Både länderna erbjuder obligatorisk utbildning och har gymnasieutbildning med både akademiskt samt yrkesinriktade alternativ. En skillnad är att Luxemburg har ett mer komplext språklandskap, där elever tvingas byta språk under skolgången, vilket både kan innebära utmaningar samt en möjlighet. Dessutom har Luxemburg ett betygssystem baserat på siffror, där skolan kräver att du uppnår vissa mål varje år.

Sverige däremot använder ett målrelaterat och bokstavsbaserat betygssystem. Kultur och skolans struktur skiljer sig också åt, där Sverige ofta betonar elevens välmående, medan Luxemburg har ett mer kravfullt system. Sammanfattningsvis kan man säga att systemen strävar efter att förbereda eleverna inför framtiden, men på olika sätt utifrån olika förutsättningar.