Att läsa en bok får oss att utvecklas!


Matilda Hörnfeldt 2020-03-31

Gabriella Bild Jensen-Sondrup är skolbibliotekarie på staffangymnasiet.
Gabriella Bild Jensen-Sondrup är skolbibliotekarie på staffangymnasiet.

I varje skola är det ett krav att ha ett skolbibliotek. Man menar att det är nödvändigt att ha det som ett stöd i utbildningen. Gabriella Bild Jensen-Sondrup är skolbibliotekarie på Staffangymnasiet och förklarar vad hon gör på hennes jobb, och berättar fördelarna med läsningen.


-Som skolbibliotekarie finns jag här både för eleverna och lärarna. Mina arbetsuppgifter varierar därför mycket, säger Gabriella.

Elever får hjälp med att hitta fakta i böcker och på internet, att hitta en bok som de kan läsa på fritiden, hjälp med läxförhör, och om de vill bara prata med någon kan dem komma till henne.

Lärarna kan också söka hjälp från Gabriella med informationssökning, samt källkritik.

-Tanken är alltså att jag ska vara ett pedagogiskt stöd i undervisningen, vilket jag tycker fungerar utmärkt, fortsätter hon. Jag har läsprojekt, bokprat, skickar ut allmän information om bibliotekets service och försöker sprida kunskap om varför läsning är så viktigt.

När man pratar om läsning, hör man ofta om att ungdomar läser alltför lite. Gabriella bekräftar att det har blivit mindre läsande, vilket också har bevisats i PISA och PIRLS-undersökningarna, som visar elevers kunskap i skolämnen respektive deras läsförmåga.

-Det känns för många något främmande att sitta med en bok. Boken har istället ersatts av mobiler, plattor och datorer tror jag.

Gabriella säger att många säger att de inte har tid till att läsa på grund av skärmtiden, men att ungdomar läser på ett annat sätt idag.

-Vissa säger att de inte läser alls, men de gör det i själva verket dagligen. Hit kan man räkna dem som ju faktiskt läser tidningar på nätet, bloggar, hemsidor, TV-spel, mail, etcetera.

Hon menar ändå att det är bäst att läsa vanliga böcker. Hon säger också att det är viktigt att kunna diskutera det man läst med andra, inklusive tankar och känslor som man haft, och att föräldrar måste läsa för sina småbarn på grund av detta, vilket i sin tur gör att barn kan bli vana vid böcker från en tidig ålder.

Gabriella tar upp fördelen med läsningen att 80% av ordförrådet kommer just från tryckt text. En sjuttonåring som läst och lyssnat på texter under livet har 50 000–70 000 ord i sitt ordförråd, medan en sjuttonåring som inte gjort det har 15 000–17 000 ord i sitt ordförråd. Ett problem med detta är att man som vuxen behöver kunna minst 50 000 ord om man vill klara av att hänga med ibland annat nyheter och instruktioner i livet.

Hon pratar om att hjärnan även stimuleras på många sätt när man läser.

-Vi får ökad tankeverksamhet, något som inte alltid finns när vi sätter oss framför en skärm, då vi mer styrs av snabba belöningskänslor, vi vill ha mer och mer och får det genom att scrolla bland oändliga informationsflöden. Men det vi egentligen får är inte egentligen viktig information, utan mer hjärnstress eftersom våra hjärnor inte är skapade för denna snabba utveckling.

Gabriella tycker därför att man ska vara medveten om hur mycket skärmtid man har.

Att läsa tryckt text eller lyssna på det samt skriva för hand är mycket stimulerande för vår inlärning också- och vi får ökad empati när vi får läsa om andra människor. Gabriella har även ett papper uppsatt i biblioteket, ”farorna med att läsa”: bland annat ökad självständighet, nyfikenhet, självförtroende, bättre hälsa, kunskap, minne och sänkta stressnivåer samt att det gör dig mer intressant. Denna text är för att fånga icke-läsares uppmärksamhet.

Hon vill framhålla att vi utvecklas genom att läsa.

-Vi kan hänga med lättare i diskussioner och förstå vad som sker runtomkring oss. Vi lär oss om andra. Vi accepterar olikheter lättare. Vi lär oss något om oss själva.